SSRs Landsmöte 2024 hålls i Stockholm/Stuehkie/Stockholbma/Stockhoalmma
på Quality Hotel Globe 28 – 30 maj 2024, ombudsmöte 28 maj, Landsmöte 29 – 30 maj.
Tolkning sker till/från nordsamiska och sydsamiska digitalt i år. Ta med hörlurar till din egen telefon som används som mottagare. Info om tolkning Vägledare interactio SSR - Maj

Preliminär dagordning

Måndag den 27 maj

14.00 – 18.00     Styrelsemöte
19.00 - 20.30      Middag för de som anländer

Tisdag den 28 maj (endast för ombud och medlemmar i samebyar och sameföreningar

08.00 – 08.30     Upprop, val av presidium
09.00 – 09.30     Delbetänkande Jakt och fiske, yttrande
09.30 – 10.00     fika
10.00 – 12.00     Regionala möten för samebyarna, Sameföreningsmöte, sameföreningar fysiskt/digitalt
12.00 – 13.00     Lunch
13:00 – 14.30     Renmarkskommittén, Samebyarnas interna organisering
14.30 – 15.00     Fika
15.00 – 15.30     Återsamling/förberedelse
15.30 – 16.30     Region Norrbotten om konsultationer 
19.00 – 21.00     Middag på hotellet                            

Onsdag 29 maj

08.30 – 09.15     Landsmötet öppnas, välkomstanförande och upprop av deltagare
Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet
Ev medlemsärenden
09.15 – 09.45     Fika
09.45                 Tema Markanvändning och konkurrens
                           Renskötselns förutsättningar - presentation av projektet
Gabna/Laevas samebyar presenterar sina samebyar och sin situation
MinOdda Giron - arbetet med samrådsguiden
12.00 – 13.00     Lunch
13.00                  Tema markanvändning fortsättning
                           Exempel från en sameby
Presentation från forskningsprojektet Ut ur skuggan, arbetet kring kommande omprövningar av vattenkraften, Stockholm Environment Institute, Rasmus Klöcker Larsen och Katarina Inga
15.00 – 15.30     Eftermiddagsfika
Presentation av projektet Att undvika den gröna omställningens dilemma, Stockholms universitet m fl, Ninis Rosqvist
Panelsamtal
16.45                  Utdelning av hederspris
19.00                  Middag

Torsdag 30 maj

08.30 – 09.30     Programpunkt under planering
09.30 – 10.00     Fika
10.00 – 12.00     Aktuella frågor, SSRs styrelse och kansli
12.00 – 13.00     Lunch
13.00                  Motioner, resolutioner och beslut. Uppföljning av förra årets Landsmöte
Stadgeenliga ärenden
Verksamhetsberättelse
Fastställande av medlemsavgifter
Ekonomisk redogörelse
Budget
Revisionsberättelse
Val av styrelsens ledamöter och suppleanter
Val av revisorer jämte ersättare
Val av valberedning
Styrelsens ansvarsfrihet
Redogörelser och information om bokslut och verksamhet i Samernas Utbildningscentrum, Tidningen Samefolket, Stiftelsen Sámi Duodji, Samerådets svenska sektion samt Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum
ca 16.30               Avslutning

SSR:s medlemmar

Inga medlemsansökningar 2024

Allmän information om ombud/fullmakter
Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

Ladda ner motionen med styrelsens förslag till beslut här Flik_5_Syöldaten_motion

Stärka sameföreningars engagemang inom SSR verksamhet
SSR vision är att tillvarata och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen. Hänsyn ska då särskilt t beaktas till renskötselns och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling.

Sameföreningar får idag en ökande exponering att företräda alla samer inom ovan vision. Föreningarna bjuds in som samiskt sakkunniga vid olika typer av informationsträffar och vid samråd med kommuner och andra myndigheter. Det är viktigt att vi då står enade i vårt samiska budskap, särskilt när vi idag har ett hårdnande poliriserande samhällsklimat, där ”Vi och dom” budskap söndrar och splittrar. Det är av största vikt att vi alla samer då uppträder enat och samordnat för att informera och berätta om samernas rättigheter och vår samiska kultur. Med ett större ömsesidigt engagemang mellan sameföreningar och samebyar, ger vi oss själva en möjlighet till samtal som kan stoppa upp den splittring som staten påbörjat och driver sedan länge. Uppträder vi med enat budskap blir vi starkare. SSR har via sina medlemmar unika möjligheter att koordinera och samla företrädare för både sameföreningar och samebyar för att utbyta erfarenheter och kunskap inom SSR:s vision. Elsa Laula Renberg har redan visat oss vägen, att det är i samtalen vi möts, stärks och enas i våra samiska rättigheter.

Skellefteå Sameförening, Syöldaten Sámienseäbbrrie, motion till Landsmöte 2024, gällande sameföreningar som är medlem i SSR:
1) att SSR årligen anordnar två fysiska dialog-, informations- och utbildningsträffar för sameföreningarna.
2) att det i kansliet inrättar en ansvarig samordnare för sameföreningarna

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen har behandlat frågan vid Styrelsemöte den 15 april 2024.

Sameföreningarna och dess medlemmar är en viktig hörnsten i det samiska civilsamhället, så också för SSR. Föreningarna är också goda ambassadörer för såväl renskötseln som samiska frågor i dess helhet.

Styrelsen anser att budskapet i motionen speglar SSR:s värdegrund och vision, Njunjuš. Styrelsen anser också att det som framförs i motionen är av stor betydelse och något som styrelsen eftersträvar kontinuerligt.

Sameföreningarna har alltid varit en viktig del av SSR, och det är viktigt för styrelsen att samtliga medlemmar känner sig hörda. Styrelsen är enig med motionären att det finns ett behov av en samordnare för sameföreningarna. Det yttersta ansvaret för att samordna såväl samebyar som sameföreningar ligger på styrelsen och de valda ledamöterna för respektive region och föreningarna samt styrelsens ordförande. Styrelsen har också stöd av kansliet i det operativa arbetet, där kulturhandläggaren är den tjänsteperson som ska arbeta gentemot sameföreningarna. Kulturhandläggartjänsten har varit vakant sedan tidigare kulturhandläggare Ellacarin Blind gick i pension. På grund av osäkerhet i vilket anslag som SSR skulle erhålla för innevarande år har SSR avvaktat att gå ut med en annonsering av tjänsten till nu i maj. Tjänsten har tidigare utannonserats och den då tillfrågade hade erbjudits en annan tjänst.

SSR har vid ett antal tillfällen genomfört digitala träffar med sameföreningarna samt försökt att vid anordna fysiska möten, detta är något som styrelsen anser bör fortsätta. En begränsande faktor är de ekonomiska förutsättningarna såväl för föreningarna som SSR vilket påverkar och begränsar möjligheterna att genomföra fysiska träffar bland annat.

Styrelsen anser motionen besvarad avseende punk 2.

Mot bakgrund av vad som framkommit i motionen lämnar styrelsen följande förslag till beslut avseende punkt 1.

SSR:s styrelse föreslår till landsmötet att besluta

Att uppdra till styrelsen att verka för möjligheten att anordna fysiska träffar för sameföreningarna
Att uppdra till styrelsen att verka för att finna medel för genomförande av fysiska träffar
Att digitala träffar ska genomföras om det saknas förutsättningar att genomföra fysiska träffar

SSR:s Landsmöte beslutar i enlighet med styrelsens förslag.

Sámiid Riikkasearvi - Skogspolicy

SSRs Skogpolicy som reviderades vid SSRs Landsmöte 2024 finns här >

Årsredovisning SSR 2023 hittar du här: Flik 9_bokslut_revisionsberättelse

Revisionsberättelsen SSR 2023 hittar du här: Revisionsberättelse 2023 (Svenska samernas riksförbund) signed

Valdes av SSR Landsmöte 2024 

• Norrbotten Norra suppleant 2 år Erika Jannok
• Norrbotten södra, ordinarie 2 år Anders-Erling Fjällås
• Skogsbyarna, ordinarie 2 år Kjell Larsson
• Västerbotten suppleant 2 år Olof Johannes Skum
• Jämtland, ordinarie 2 år Anja Fjellgren Valkeapää
• Sameföreningarna suppleant 2 år, Linn Larsson

Valdes av SSR Valberedning 

• Norrbotten södra ordinarie 2 år Jacob Nygård
• Norrbotten södra, suppleant 2 år, Rickard Länta
• Västerbotten, ordinarie 2 år, Gunilla Sparrock Jonsson
• Västerbotten, suppleant 2 år, Marita Stinnerbom
• Jämtland, ordinarie 2 år, Britt Sparrok
• Jämtland suppleant 2 år, Anna-Marja Persson

SSRs Hederspris kommer att delas ut vid ett fysiskt landsmöte och det finns nu möjlighet att nominera. Priset vänder sig till en person som gjort förtjänstfulla insatser för att sprida inspiration och kunskaper av betydelse för utvecklingen av samiskt näringsliv och samiskt samhällsliv. Pristagaren kan vara same eller inte same, man eller kvinna, ung som gammal. Lämna din nominering senast 1 mars här >

Läs SSR Verksamhetsberättelse 2023 med statistik här: Flik_7_Verksamhetsberättelse_2023_med_statistik

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2,50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

Förslag till budget: Flik_10_Budget 2024

Årsredovisning och verksamhetsberättelse för Samerådets svenska sektion finns här: Flik_12_Årsbokslut 2023 samerådets svenska sektion

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
SVA visar upp delar av sin verksamhet gällande ren-relaterade aktiviteter inom diagnostik, obduktion, foderhygien och forskning. Doktorand och veterinär Karin Wallin Philippot och forskare Anna Omazic finns på plats för att prata Renhälsa. Båda är till exempel aktiva inom projektet Renöga som handlar om smittsamma sjukdomar i ögon och mun på ren samt ansvarar för forskarnätverket TARANDUS

Interreg Aurora, Sub Aera Sapmi -Sametinget och Region Norrbotten
Kjerstin Valkeapää  från Interreg Aurora informerar och diskuterar projektidéer och ger er tips och råd om hur ni kan söka finansiering. Interreg Aurora-programmet är ett specifikt EU-program som är integrerat med Sápmi och den samiska ursprungsbefolkningen. Interreg Aurora kan bidra med finansiering för att utveckla den samiska kulturen, näringslivet, forskningen och de samiska språken. Region Norrbotten ger finansiellt stöd till olika utvecklingsprojekt, bland annat kan man söka medfinansiering till Interreg Aurora projekt. Som grund för beslutsfattande av
Region Norrbottens projektmedel ligger den Regionala utvecklingsstrategi (RUS). Just nu har man också möjlighet att bidra till den pågående revideringen av nya RUS. Kom och tyck till om Region Norrbottens utveckling! Kairi Pääsuke och Ylva Sardén finns på plats.
Läs mer här >

Samiskt språkcentrum
Peter Steggo och Cati Kuoljok visar informationsmaterial från Samiskt språkcentrum.

program_SSRs_Landsmöte_2023_landsmötesdagarna_final

Måndag den 29 maj

18.30 – 20.30    Middag för de som anländer

 Tisdag den 30 maj (endast för ombud och medlemmar i samebyar och sameföreningar)

08.00 – 08.30   Upprop, val av presidium
09.00 – 11.30   Samebyarnas interna organisering/SSR:s position
11.30 – 12.30   Lunch
12:30 – 14.30   Ordförande i Renmarkskommittén Erik Runesson redogör för utredningens arbete
14.30 – 16.30   Sameföreningsmöte, sameföreningar fysiskt/digitalt
14.30 – 16.30   Regionala möten för samebyarna
16.30 – 17.00   Återsamling/förberedelse för beslut
17.00                Ola Eklund, Thermotic AB visar Thermo Float Underwear
17.00 – 23.00   Spa-Fyren är bokad för Landsmötet
17.30 – 18.30    Filmen Golleguolli som SSR framställt tillsammans med Slow Food Sápmi. Här följer vi Nicke Nutti, Lotta och Tom Svensson samt Leif Lundberg. Linn Huuva tillagar olika maträtter. Filmen är finansierad av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
19.00 – 21.00    Middag på hotellet                       

Onsdag 31 maj

08.30 – 09.15   Landsmötet öppnas, välkomstanförande och upprop av deltagare, Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet, Ev medlemsärenden
09.15 – 09.30   Fika
09.15 – 10.45   Renmarkskommitténs sekretariat om det fortsatta arbetet med huvudbetänkandet
10.45 – 11.00   Teknisk paus
11.00 – 16.45   Tema Samisk förvaltning av naturresurser
11.00 – 11.45   Laponiatjuottjudus, erfarenheter från förvaltning av världsarvet Laponia, Helena Omma, Mijá Ednam (digitalt)
11.45                Fotografering av ombud
12.00 – 13.00   Lunch
13.00 – 14.00    Silvermuseet, samverkansprojektet Rádestit hållbar förvaltning av jakten och fisket i Arjeplogsområdet, Malin Brännström och Ingela Edholm Forsberg
14.00 – 15.00    Wetlands in Sápmi, Samerådets projekt som drivs i samarbete med SEI, NIVA och SSR. Projektpartner Vittangi sameby berättar om arbetet, Anna-Marja Persson
15.00 – 15.15    Fika
15.15 – 16.30    Paneldebatt, moderator Christina Allard
16.30 – 16.45    Sammanfattning av dagen
16.45                 Utdelning av hederspris
19.00                  Middag

Torsdag 1 juni

08.30 – 09.30   Gállok en tio år lång process, Jan-Erik Länta om hur samebyn arbetat
09.30 – 10.00    Förmiddagskaffe
10.00 – 11.00   Aktuella frågor SSR styrelse/kansli
11.00 – 12.00   Motioner, resolutioner och stadgeenliga ärenden startar om tid finns
12.00 – 13.00   Lunch
13.00                Motioner, resolutioner.
Antagande av Váhtjer deklarationen från Samernas 22. Konferens från Samerådet.
Uppföljning av förra årets Landsmöte
Beslut
Stadgeenliga ärenden
Verksamhetsberättelse
Fastställande av medlemsavgifter
Ekonomisk redogörelse
Budget
Revisionsberättelse
Val av förbundsordförande
Val av styrelsens ledamöter och suppleanter
Val av revisorer jämte ersättare
Val av valberedning
Styrelsens ansvarsfrihet
Redogörelser och information om bokslut och verksamhet i Samernas Utbildningscentrum, Tidningen Samefolket, Stiftelsen Sámi Duodji, Samerådets svenska sektion, Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum och Stiftelsen Den Samiska Minnesfonden.
ca 16.30             Avslutning

Sameföreningsmöte under landsmötet

Ombudsdagen på Landsmötet- čoahkkin Sámeserviiguin Bihtan / Piteå 30/5-23 14.30-16.30
Under ombudsdagen har vi tid avsatt för att mötas, diskutera och planera.
Jag hoppas att så många som möjligt har möjlighet att komma fysiskt, men det finns naturligtvis möjlighet att koppla upp er via en länk.

PRESENTATION

Tre eller två sameföreningar får gärna berätta om vad som sker i deras förening, det kan handla om teman, projekt eller daglig aktivitet.

Vad för sorts lärdomar och idéer har kommit ur dessa projekt/aktiviteter.

DISKUSSION och WORKSHOP

• Vad ser ni att ni behöver i era respektive föreningar i arbetet framåt?
• Utmaningar och möjligheter
• Samarbeten och utbyten
• Kurser

MÅL

• En långsiktig plan för kurser och aktiviteter som SSR kan stödja med.
• Att få mötas och diskutera föreningsengagemang.
• Inspireras för framtida aktiviteter.

Helena Partapuoli

hpartapuoli@gmail.com

• C Security Systems AB är ett svenskt publikt bolag som utvecklar, tillverkar och marknadsför spårsändare för skydd och bevakning av produkter, fordon, båtar, maskiner och djur. Vi har ett pågående arbete med Jordbruksverket när det gäller nötkreatur som ska hjälpa lantbrukare att ha bättre kontroll/översikt på sina djur och underlätta den dagliga tillsynen. Efter samtal och möte med er vet vi att också samer använder tekniken och att den gör nytta. Våra produkter kommunicerar i 4G och är alltså framtidssäkrade. 2/3G-näten kommer under 2025 att stängas ner vilket gör att nuvarande teknik inte kommer fungera. All tillverkning sker i Sverige och vi finns i många länder med våra produkter. Läs mer här >
• UR finns till för dig och för dem du bryr dig om. Våra program fyller alltid ett behov – ibland för många, ibland för några få. Vi tror på allas möjlighet att verka och påverka i samhället utifrån sina egna förutsättningar.
• Sametinget Regeringen har gett Sametinget i uppdrag att utgöra tematisk fokalpunkt för artiklarna 8j och 10c i Konventionen om Biologisk mångfald. Det innebär att Sametinget ansvarar för den nationella samordningen i arbetet med traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk kopplat till biologisk mångfald i hela landet. I genomförandet arbetar Sametinget tillsammans med SLU, Centrum för Biologisk mångfald, berörda myndigheter, intresseorganisationer som företrädare för kunskapsbärare, universitet samt andra berörda aktörer. SSR är en av intresseorganisationerna som deltar i arbetet. Informationsmaterial hittar ni på Sametingets hemsida: https://www.sametinget.se/kunskapsmaterial-om-traditionell-kunskap-biologisk-mangfald
• BRÅ Brottsförebyggande rådet arbetar med ett regeringsuppdrag där de ska ta fram en rapport om kränkningar, hot, våld och annat hat som drabbar samer som lever i Sverige. Syftet med rapporten som ska överlämnas till regeringen är att ta fram kunskap som ska stärka det förebyggande arbetet för den typen av händelser. Lou Huuva och Lisa informerar om studien samt hoppas på att hitta personer som vill ställa upp på en intervju (vid annat tillfälle än själva mötet det vill säga).
• Kunskapsnätverket för samisk hälsa informerar om sitt arbete för god hälsa och en jämlik vård för samer. Nätverket består av fyra regioner i svenska Sápmi, Sametinget, SSR och ytterligare samiska organisationer.
• Sametinget är på plats och presenterar det nya RenGIS 3 för samebyarna. Presentation sker av det nya gränssnittet för renbruksplan, hur RenGIS 3 fungerar med tillhörande fältapp som gör det möjligt att arbeta med renbruksplanen i mobiltelefonen och inventera i fält. Samebyarna har möjlighet att anmäla användare för inloggning samt ställa frågor om renbruksplan.
• MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett regeringsuppdrag att genomföra insatser för att förebygga och motverka rasism mot unga samer. Uppdraget pågår fram till våren 2025 och under landsmötet informerar utvecklingsledarna Anna Ivarsson & Outi Krekula om de insatser som påbörjats i samverkan med bland annat Sáminuorra, samt hoppas på att få inspel i det fortsatta arbetet framåt.
• Followit AB är en av de ledande aktörerna inom mobil och satellitpositionering av djur, fordon, transporter, människor och egendom. Produkterna och tjänsterna används främst av viltforskare, transport- och säkerhetsbranschen, för boskap och jakt, och av privatpersoner för övervakning av värdefull egendom. Followit erbjuder utrustning av hög kvalitet och har lång erfarenhet inom radio- och GPS-positionering för viltforskning. Followits spårningsprodukter är utformade med fokus på både djurskydd och forskningsmöjligheter. Den webbaserade plattformen Followit GEO ger kunden möjlighet att följa djuret direkt från datorn eller telefonen.
• Sanningskommissionen för det samiska folket ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen bjuder in samer att lämna vittnesmål, vid intervjuer eller skriftligt, om sina egna eller närståendes erfarenheter av den politik som förts av staten mot dem och hur historiska oförrätter påverkar dagens villkor för samer. Samer i alla åldrar, såväl unga som äldre, är välkomna att lämna vittnesmål. Kommissionen finns på plats för att informera om hur man kan lämna vittnesmål och för att svara på frågor och ta emot synpunkter om det pågående arbetet. Läs mer  här >
• Várdduo - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet är en unik forskningsenhet med fokus på samisk och annan urfolksforskning. Vi berättar gärna mer om verksamheten och du kan ta del av pågående forskning och aktuella publikationer vid vår utställningsplats. Läs mer här >
• MBJ produkter, Jon ANdersson visar renskötselhjälpmedel, fodertransport, höbalstransport m m

Regeringen beslutade den 20 maj 2021 om direktiv för en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska lämna förslag till en ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande lagen, En ny renskötsellagstiftning – det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske Dir. 2021:35. Samma dag lämnade regeringen i uppdrag till Sametinget att i nära dialog med samebyarna analysera frågorna om hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör se ut (N2021/01633). Sametinget ska verka för att de förslag som lämnas är sådana att det stora flertalet av samebyarna kan ställa sig bakom dem. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023.

Kommittédirektiv hittar du här >
Tilläggsdirektiv hittar du här >
Mer om Renmarkskommittén kan du läsa här >

Sametingets förslag som är skickat på remiss kan du läsa här >
Sista svarsdag 20 april.
SSRs styrelse har vi styrelsemöte 16 april beslutat: "SSR beslutar att begära anstånd att inkomma med yttrande till efter landsmötet behandlat frågan. De frågor som aktualiseras i promemorian är ytterst samebyarnas interna angelägenheter, varvid det är nödvändigt att inhämta landsmötets inställning. Styrelsen anser också det inte är möjligt att ta ställning till sametingets förslag utifrån att promemorian saknar sametingets styrelses inställning, samt plenums inställning. Detta medför att det nu utskickade förslaget kan komma att förändras i sin helhet. SSR menar således det slutliga förslaget måste redovisas och remitteras."
SSRs yttrande kan du läsa här >

Luokta Mavas motion kan du ladda ner här: Motion SSR röjning och gallring

Motion SSR:s landsmöte 2023
Krav på obligatorisk lavgynnande röjning och gallring av lavmarker

Studier som SLU har gjort (Per Sandström et.al.) visar på att de lavrika markerna minskat med över 70 % på 60 år. I flera decennier har det talats om att röjning och gallring kan motverka lavminskningen men i praktiken fortsätter de lavrika markerna minska med ca 1 % per år med nuvarande skogsbruksmetoder. För att vända denna negativa trend krävs krafttag och krav på hårdare och obligatorisk röjning i renskötselområdet.

Framförallt är det förtätningen av tidigare kalavverkade ungskogar som gör att marklaven försvinner. Marklaven är beroende av ljus och när krontäckningen blir för tät tar annan vegetation som grönmossa och ris över. Det är i medelålders planteringar om ännu inte gallrats en första gång som marklaven minskar som mest. Sandiga hedar klarar sig sannolikt bättre medan marklav som växer i blandskogar och lite friskare marker är känsligare. I Norrbotten återstår endast 5 % av de gamla skogarna på den produktiva skogsmarken. Sveaskog beräknar att de har 70 000 hektar avverkningsbar skog på 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Resterande 95 % är för ung för att avverkas eller inte avverkningsbart av andra skäl. En majoritet av den skogsmark där marklaven växer befinner sig därför i röjnings-, och gallringsfas. Den röjning och gallring som skogsägare utför idag görs för att maximera produktionen av plantorna och tar liten eller ingen hänsyn till vare sig tajming eller stamantal som gynnar marklaven. Skogsbrukets fokus på massavedsproduktion blir därför ett recept på hur marklaven på sikt kan elimineras.

Samebyarna förväntar sig att SSR tar till krafttag och arbetar för att förändra nuvarande skogsbruksstandarder när det gäller röjning och gallring!

Steg 1 är att uppdatera SSR:s egen skogspolicy. Idag röjs ungskogar normalt ner till 2000-2500 stammar per ha i de fall de alls röjs. Lavforskare vid SLU menar att lavmarker behöver röjas ner till 800-1200 stammar per ha beroende på bonitet om beståndet ska hålla så låg grundyta fram till gallring att marklaven ska ha goda förutsättningar för att finnas kvar. Även i gallringsfasen behövs gallring ner till låga grundytor, grundyta 15 enligt rekommendationen för magrare marker för att inte krontäckningen ska missgynna laven på sikt. I SSR:s skogspolicy föreslås röjning ner till 1600 stammar per ha. Det är en rekommendation som inte har något forskningsstöd. SSR:s skogspolicy ansågs kanske relevant när den skrevs men utgör idag ett hinder för de samebyar som vill få skogsbolagen att röja ner till ännu lägre stamantal för att gynna marklaven.

Steg 2 är att driva frågan om obligatoriska krav på lavgynnande röjning och lavgynande gallring av lavmarker i renskötelområdet. 1993 avskaffades röjningsplikten i lagstiftningen och många skogsägare slutade eller drog kraftigt ner på röjningar. Lavgynnande åtgärder kan vara positiva ur ett timmerproduktionsperspektiv men däremot inte ur ett massavedsproduktionsperspektiv varför SSR behöver arbeta för att skogsbruket på sikt byter fokus på lavmarker. Krav på lavgynnande åtgärder kan ställas i arbetet med nästa FSC-standard men också genom förändring av skogsvårdslagen och Skogsstyrelsens föreskrifter. Ett minimikrav vore att röjning ner till lavgynannde nivåer skrevs in som ett villkor för avverkning på lavbärande marker.

Steg 3 är att arbeta för att de stora bolagen statliga såväl som privata skogsbolag ändrar sina skogsskötselinstruktioner och inför röjning ner till 800-1200 stammar på lavmarker i renskötselområdet samt gallring ner till grundyta 15 på magrare lavmarker. Både röjning och gallring kan med fördel ståndortsanpassas och göras asymmetriskt för att åstadkomma luckor och gläntor.

Lars-Anders Baer, Luokta-Mávas sameby

Motion från Luokta-Mávas Sameby angående lavgynnande röjning och gallring av lavmarker

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen har behandlat frågan vid Styrelsemöte den 29 maj 2023.

Styrelsen anser att frågan avseende skogsbrukets påverkan på renens betesmarker är av stor principiell betydelse.

Mot bakgrund av ovanstående lämnar styrelsen följande förslag till beslut

SSR:s styrelse föreslår till landsmötet att besluta

Att uppdra till styrelsen att revidera SSR:s skogspolicy med beaktande av vad som anförts av motionären.

På nordsamiska: Váhtjer julggaštus

På norska: Váhtjer deklarasjonen

Förslag till beslut:

Förbundsordförande SSR Matti Blind Berg
Norrbotten norra ordinarie Raymond Wasara
Norrbotten södra suppleant Mikael Kuhmunen
Skogsbyarna suppleant Tomas Stenlund
Västerbotten ordinarie Gabinus Klementsson Leek
Fyllnadsval för Gabinus suppleant Olof Johannes Skum
Jämtland suppleant Franciska Rensberg
Sameföreningarna ordinarie Helena Partapuoli

Ladda ner dokumenten här: Budget 2023
Eller läs nedan.

SSR Årsredovisning SSR_Årsredovisning_2022_sign
Revisionsberättelse SSR_Revisionsberättelse_2022_sign

Verksamhetsberättelse_2022SSR_bokslut_2022

Sammanställning över kansliets arbete 2022 (005)

SSRs medlemmar hittar du här >

SSRs Landsmöte 2023 hålls iår i Piteå på Piteå Havsbad 31 maj - 1 juni med ombudsmöte 30 maj.

Under Landsmötet kommer huvudfrågan att vara Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation.

Regeringen tillsatte i maj 2021 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap.

Regeringen har därför uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler förmedlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag. Sametinget har skapat en arbetsgrupp (med tjänstepersoner), som ska arbeta med uppdraget. SSR ingår i arbetsgruppen.

Under Landsmötesdagarna kommer även andra aktuella frågor att tas upp och det kommer i program inom kort.

Allmän information om ombud/fullmakter
Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

Val till SSR Landsmöte 2023 (förbereds av Valberedningen)
• Förbundsordförande 2 år nuvarande Matti Blind Berg
• Norrbotten Norra ordinarie 2 år nuvarande Raymond Wasara
• Norrbotten södra, suppleant 2 år, nuvarande Mikael Kuhmunen
• Skogsbyarna, suppleant 2 år, nuvarande Tomas Stenlund
• Västerbotten ordinarie 2 år, nuvarande Magnus Andersson
• Jämtland, suppleant 2 år, nuvarande Franciska Rensberg
• Sameföreningarna ordinarie 2 år, Helena Partapuoli

Val till SSR Valberedning (förberedes av medlemmarna)
• Norrbotten norra ordinarie 2 år nuvarande Lars-Göran Marainen
• Norrbotten norra, suppleant 2 år, nuvarande Susanna Rikko
• Skogsbyarna, ordinarie 2 år, nuvarande Carl-Gustav Johansson
• Skogsbyarna, suppleant 2 år, nuvarande Patrik Lundgren
• Sameföreningarna, ordinarie 2 år, nuvarande Carola Johansson
• Sameföreningarna suppleant 2 år, nuvarande Carina Sarri

I valberedningen sitter för Norrbotten norra Lars-Göran Marainen, för Norrbotten södra Jacob Nygård, för skogssamebyarna Carl-Gustav Johansson, för Västerbotten Margret Fjällström, för Jämtland Britt Sparrok och för sameföreningarna Carola Johansson. För kontaktuppgifter kontakta kansliet.

Motioner
Motioner är en rättighet och en möjlighet att lyfta frågor till SSR:s högsta beslutande organ – Landsmötet. Välkommen med motioner till Landsmötet. Motioner skall vara kansliet tillhanda senast 1 mars 2023. Dessa kan skickas per post eller per mejl till info@sapmi.se

SSR:s Hederspris
SSRs Hederspris kommer att delas ut vid ett fysiskt landsmöte och det finns nu möjlighet att nominera. Priset vänder sig till en person som gjort förtjänstfulla insatser för att sprida inspiration och kunskaper av betydelse för utvecklingen av samiskt näringsliv och samiskt samhällsliv. Pristagaren kan vara same eller inte same, man eller kvinna, ung som gammal.

Anmälan
Anmälan sker via denna länk www.sapmi.se

Preliminär dagordning
Måndag den 29 maj
18.30 - 20.00 Middag för de som anländer

Tisdag den 30 maj (endast för ombud och medlemmar i samebyar och sameföreningar
08.00 – 17.00 Ombudsmötet, inledning och upprop av närvarande medlemmar, förberedelse inför Landsmötet
Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering
Regionala möten
Workshops
18.30 – 20.00 Middag på hotellet

Onsdag 31 maj
08.30 – 09.15 Landsmötet öppnas, välkomstanförande och upprop av deltagare
Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet
Ev medlemsärenden
09.30 – 16.45 Tema Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering
16.45 Utdelning av hederspris
19.00 Middag

Torsdag 1 juni
08.30 – 09.30 Aktuella frågor, SSRs styrelse och kansliet
09.30 – 10.00 Förmiddagskaffe
10.00 – 12.00 Andra aktuella frågor, meddelas senare
12.00 – 13.00 Lunch
13.00 Motioner, resolutioner. Uppföljning av förra årets Landsmöte
Stadgeenliga ärenden
Verksamhetsberättelse
Fastställande av medlemsavgifter
Ekonomisk redogörelse
Budget
Revisionsberättelse
Val av förbundsordförande
Val av styrelsens ledamöter och suppleanter
Val av revisorer jämte ersättare
Val av valberedning
Styrelsens ansvarsfrihet
Redogörelser och information om bokslut och verksamhet i Samernas Utbildningscentrum, Tidningen Samefolket, Stiftelsen Sámi Duodji, Samerådets svenska sektion samt Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum
ca 16.30 Avslutning

Det kommer att finnas möjlighet för utställare vid detta Landsmöte, en speciell inbjudan för detta kommer.

Dearvvuođaiguin / Med vänlig hälsning

Matti Blind Berg Jenny Wik Karlsson
Förbundsordförande Verksamhetschef

landsmötesprotokoll_2022_sign

Klicka här: https://forms.office.com/r/zwTtRv80gy

Anmäl dig här >

Under Landsmötet kommer huvudfrågan att vara Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation.

Regeringen tillsatte i maj 2021 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap.

Regeringen har därför uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler förmedlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag. Sametinget har skapat en arbetsgrupp (med tjänstepersoner), som ska arbeta med uppdraget. SSR ingår i arbetsgruppen.

Under Landsmötesdagarna kommer även andra aktuella frågor att tas upp.

Anmäl dig här >

Ladda ner programmet här: Landsmötesprogram_2022

Preliminär dagordning

Måndag den 30 maj

18.30 - 20.00      Middag för de som anländer

Tisdag den 31 maj (endast för ombud och medlemmar i samebyar och sameföreningar)

08.00 – 17.00     Ombudsmötet, inledning och upprop av närvarande medlemmar, förberedelse inför Landsmötet

Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering

Tillfälle att samlas i regionerna

15.00 – 17.00     Alt 1 Ortnamn i Sápmi, workshops kring bl a samiska ortnamn, Lantmäteriet, ISOF, Sametinget, Duoddaras

                           Alt 2 Forskningsresultat, Inger-Ann Omma

18.00 – 19.30    Middag på Scandic hotell

20.00                 Besök på Sara Kulturhus, liten konsert, pub

Onsdag 1 juni

08.30 – 09.15     Landsmötet öppnas, välkomstanföranden och upprop av deltagare

Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet

Medlemsärenden

09.30 – 16.45     Tema Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering

                            Erfarenheter från Girjas sameby (Susanna Rikko)

                            Rättshistorisk dokumentation (Gudrun Nordstedt)

                            Polarisering konflikter (Kristina Sehlin MacNeil)

                            Avtal om upplåtelse (Inger-Ann Omma)

                            Panelsamtal Moderator av Kristina Sehlin MacNeil

16.45                   Utdelning av hederspris

19.00                   Middag

Torsdag 2 juni

08.30 – 09.30     Aktuella frågor, SSRs styrelse och kansliet

09.30 – 10.00     Förmiddagskaffe

10.00 – 11.00     Samtal kring Grön omställning, konsekvenser för renskötseln (ev Jonas Vannar)

11.00 – 12.00     Skog, återrapportering av tidigare beslut och rapport från skogskonferensen

12.00 – 13.00     Lunch

13.00                  Motioner, resolutioner. Uppföljning av förra årets Landsmöte

Stadgeenliga ärenden

Verksamhetsberättelse

Fastställande av medlemsavgifter

Förslag Arvode till valberedningens representanter

Ekonomisk redogörelse

Revisionsberättelse

Styrelsens ansvarsfrihet

Budget

Val av styrelsens ledamöter och suppleanter

Val av revisorer jämte ersättare

Val av revisorer jämte ersättare

Redogörelser och information om bokslut och verksamhet i Samernas Utbildningscentrum, Tidningen Samefolket, Stiftelsen Sámi Duodji, Samerådets svenska sektion samt Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum

ca 16.30               Avslutning

Ortnamn i Sápmi Tisdag 31 maj kl 15.00 – 17.00

Ladda ner programmet här: Ortnamn i Sápmi_2022

Seminarium under SSRs Landsmöte, ombudsmötet.

15.00 - 15.10     Inledning. Helena Partapuoli

15.10 - 15.30     ”Luonddu - ja báikenamahusat - Natur och ortnamnsbenämningar.; Anna-Sara Baer och Máret-Anne Allas, Talma sameby. (deltar via Teams)

15.30 - 15.50     ”Mija bájjkenama. Ann Charlotte Sjaggo, Samiskt språkcentrum, Sametinget

15.50 - 16.10    ”Arbetet med samiska ortnamn på Institutet för språk och folkminnen”; Björn Lundqvist. ISOF (deltar via Teams)

16.10 - 16.30   ”Samiska ortnamn på de allmänna kartorna under 150 år; Lennart Dehlin, utredare vid Ortnamnsfunktionen, Lantmäteriet. (deltar via Teams)

16.30 - 17.00     Paneldiskussion

17.00                  Avslut

Föreläsare:

Anna Sara Baer och Máret Anne Allas, Talma sameby Leder ett ortnamnsprojekt som är finansierat av Sametingets kulturnämnd.

AnnCharlotte Sjaggo Medlem i Luokta Mavas sameby, arbetar på Samiskt språkcentrum. Har i tjänsten men även privat haft möjlighet att arbeta med ortnamn på olika sätt. Ortnamn är spännande. De bekräftar vår närvaro, aktivitet och vårt språk. Ortnamnen berättar och med kunskap träder en bild av landskapet och historien fram.

Lennart Dehlin Utredare vid Ortnamnsfunktionen på Lantmäteriet sedan september 2001. Handlägger ortnamnen inom det samiska området, och har arbetat tillsammans med Nils Olof Sortelius vid Sametingets språkcentrum med fjällkartorna BD 11 och BD12, och därmed i början av 2009 avslutat den grundläggande kartläggningen av det samiska området.

Björn Lundqvist Finsk-ugrisk forskningsarkivarie på Institutet för språk- och folkminnen (ISOF) och arbetar främst med namnvård gällande samiska och meänkieliska ortnamn. I namnvården ingår att granska samiska och meänkieliska ortnamn så att namnen är korrekt stavade och rätta placerade på kartor och att förtäta de samiska och meänkieliska namnbestånden på kartor.

Moderator: Helena Partapuoli

Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

SSRs medlemmar hittar du här >

Sápmi i Östergötland ansöker om medlemskap i SSR. Bifogar Stadgar och Styrelseförteckning. Med vårat årsmöte den 20 mars kommer vi göra tillägg i stadgarna och styrelsen kommer ändras. Jag bifogar dom nya stadgarna och nya styrelseförteckningen efter den 20 mars. Mvh Ordförande Eleonora Marsfjell

Syöldaten Sámienseäbrrie, Skellefteås sameförening önskar medlemskap i Svenska Samernas Riksförbund! Vi befinner oss under uppvaknande från att ha haft föreningen vilandes ett tag men har årsstämma och val av styrelse den 1a Maj. Vi återkommer med stadgarna, organisationsnummer och betalning av årsavgiften efter detta men vill ansöka om medlemskap redan nu.

Ina O, Syöldaten sámienseäbrrie

Komittédirektivet En ny renskötsellagstiftning - det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske kan du läsa här >

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap.

Regeringen har därför uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler förmedlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag.

Sametingets uppdrag kan du läsa här: Bilaga 2 (N202101633)

Sammanfattningsvis omfattar Sametingets uppdrag följande:

Sametinget ska analysera samebyarnas organisation och föreslå hur den bör utformas i fråga om exempelvis ändamål, relationen mellan styrelse, bystämma och enskilda medlemmar, medlemmars rösträtt samt samebyars och medlemmars rättigheter och skyldigheter. Sametinget ska även analysera hur rennäringslagens regler om medlemskap i samebyar förhåller sig till den rättighetsreglering som finns i regeringsformen och Europakonventionen, samt hur befintliga samebymedlemmar skulle påverkas av en förändring av medlemskapsreglerna.

Utifrån sina slutsatser ska Sametinget föreslå vad som bör gälla för medlemskap i samebyar. Dessutom ska Sametinget analysera om och i så fall på vilka sätt en sameby bör kunna delas, fusioneras eller upphöra att existera, hur den då ska avvecklas och hur renskötselrätten i så fall påverkas inom byns område.

SSRs Hederspris kommer att delas ut vid ett fysiskt landsmöte och det finns nu möjlighet att nominera. Vi kommer även att ta med nomineringarna från 2020 och 2021. Priset vänder sig till en person som gjort förtjänstfulla insatser för att sprida inspiration och kunskaper av betydelse för utvecklingen av samiskt näringsliv och samiskt samhällsliv. Pristagaren kan vara same eller inte same, man eller kvinna, ung som gammal.

Det finns möjlighet att nominera fram till den 1 mars varje år. Förslag lämnar du här: https://forms.office.com/r/aRzdRmn0di

Ladda ner motionen här: Motion_girjas_sameby

Förekomsten av både kungsörn och havsörn ökar dramatiskt inom renskötselområdet och då främst inom kalvningslanden. Både kungsörnen och havsörnen häckar gränsöverskridande över riksgränsen mot Norge och över länsgränser. Eftersom varken kungsöörnen eller havsörnen ingår i de årliga inventeringarna av rovdjur saknas det idag korrekta siffror om det reella antalet av kungsörn och havsörn. Ersättningen för örn är idag arealbaserad vilket i relaiteten innebär att rennäringen får tåla mycket större förluster på grund av örnar än den 10%-iga toleransnivån som riksdagen beslutat om.

Den stora förekomsten av kungs-/havsörn är idag ett jätteproblem för renskötseln vilket resulterar i mycket stora förluster av renkalvar och en spridning av renhjordarna och störning av renens betesro under den viktigaste tiden för renens tillväxt.

Förekomst av örn inom rimligt antal, (eller ett habitat) hade inte varit ett allvarligt problem men förekost av örnflockar kring 10 talet - det är allvarligt över hela renskötselområdet. I öppen terräng i fjällområdet har renhjordarna och renvajorna med kalv ingen chans skydda sig mot dessa örnflockar. Den stora förekomsten av kungs- och havsörn inom renskötselområdet är idag långt över det som EUs art-- och habitat om krävs för att kungs- och havsörn ska anses uppnått gynnsam bevarandenivå. Eftersom varken kungs- eller havsörn inventeras kan man ställa sig frågan varför kungs- och havsörn ska vara fridlysta? De stora förlusterna av renkalvar på grund av örnar, den omfattande störning av betesron som örnar orsakar innebär allvarliga och negativa konsekvenser för bevarande samiska traditioner och sedvana inom renskötseln.

Huvudsyftet med EUs art- och habitatdirektivet är att uppnå en hållbar  utveckling genom att främja den biologiska mångsfalden samtidigt som hänsyn ska tas till ekonomiska, sociala, kulturella behov och till lokala och regionala särdrag (bl a renskötselns långsiktiga hållbarhet).

Förslag

Girjas sameby föreslår att SSR kraftfullt agerar för att förekomsten av kungs- och havsörn kraftigt ska decimeras till den av riksdagen beslutade toleransnivån på 10%. För att en verklig minskning av örnförekomsten ska ske behövs det en decimering häckningsplatserna inom renskötselområdet.

Girjas sameby föreslår också att SSR och NBR/NRL gemensamt agerar gentemot regeringarna i Norge och Sverige och ansvariga myndigheter för att kungs- och havsörn kraftigt decimeras, både inom och utom renskötselområdet på båda sidorana av svensk/norska gränsen.

Ladda ner motionen här: Motion_maskaure_sameby

Rennäring Företagens lönsamhet har genomgått en negativ utveckling, under en längre tid.

Faktorer som påverkar är bland annat.

Klimatet

Höga priser på drivmedel, el, etc, har gjort att nu är situationen akut.

Begränsningar i rennäringslagen är ett problem.

Rovdjurstrycket är extremt.

Konkurrerande markanvändning eskalerar.

Våra önskemål är:

Att SSR lyfter lönsamhetsfrågan inom näringen, och hjälper till att ta fram förslag som kan stötta näringen.

Att SSR driver frågan där renskötseln ska behandlas som andra areella näringar, tex jordbruket.

Ladda ner motionen här: Motion_Malå_Maskaure_sameby

Utredning Skogssamebyarnas förutsättningar

Motion Från:

Börje Stenlund, Malå

Peter Larsson, Maskaure

Johan Jonsson, Mausjaur

Stig Persson, Gällivare skogs

Jonas Stenberg, Västra Kikkejaure

Till Landsmötet för SSR i Skellefteå 1-2/6-2022

Vi har idag befintliga och nedlagda gruvor, vindkraft, vattenkraft, infrastruktur, konkurrerande markanvändning i olika former och samhällsutbredning på åretruntmarkerna, såväl som på vinterbetesmarkerna, samt ett orimligt rovdjurstryck.

Nya ansökningar och samråd om intrång där vår inblandning krävs för att bevara samebyarnas intresse inkommer ständigt och är oförenliga med renskötselarbete. Administration av ärenden är enormt resurskrävande.

Skogssamebyarna har under lång tid sett renbetesmarkerna minska, och intrången som ligger till grund för detta har gett enorma konsekvenser på markbetet, vilket aldrig mera kommer att bli återställt i ursprungligt skick. Skogsbruket har slukat enorma arealer, med konsekvenser som sträcker sig över livstider. Samebyar som är beroende av hänglavsbete har inget annat val än an att använda sig av foder då markbetet ständigt minskar, en åtgärd som är ohållbar redan idag och medför enorma merkostnader, merarbete och en risk för renarnas hälsa i olika former.

Vi anser att skogssamebyarna är särskilt utsatta och vill därför att Landsmötet beslutar om att påbörja en utredning innefattande bland annat en konsekvensanalys för att kartlägga och utreda skogssamebyarnas nuvarande situation med kumulativa effekter av intrång, predation, samt möjlighet till fortlevnad och hur detta kan användas till grund för SSR:s intensifierade politiska arbete i ämnet.

Ladda ner motionen här: Motion Girjas Ersättning för trafikdödade renar

Ersättningar för trafikdödade renar

I dagsläget ligger ersättningarna för tafikdödade renar alldeles för lågt, både för tåg- och bilpåkörningarna. Ersättningarna har inte höjts nämnvärt på flera år och det är renägarna som blir lidande för det.

Samebyn har bevittnat flertal gånger att kalvar kastats ut ur vajans mage vid krocken och ligger bredvid på väg eller järnväg, så blir renägarna enbart ersatta för vajan. Samebyn upplever dessutom att det är fler livrenar än andra renar som blir påkörda.

Förslag:

Girjas sameby föreslår att SSR driver frågan vidare för att ersättningarna höjs till en acceptabel nivå, ersättningarna SKA täcka de ekonomiska skador som renägarna utsätts för. Livrenarna ska ha en större ersättning när fostren inte ersätts överhuvudtaget i dagsläget.

Girjas sameby föreslår att ersättningarna minst ska ligga på:

Påkörda på väg:

Vaja 8000 kr, Tjur 6000 kr, Kalv 3000 kr, Tamern/härk 10000 kr

Påkörda på järnväg:

7000 kr per ren

Ladda ner och läs Verksamhetsberättelsen här: Verksamhetsberättelse_2021

Inledning

Arbetet inom SSR har långa traditioner. Under de drygt 65 år som organisationen varit verksam har ett grundläggande fundament utvecklats på vilket organisationens arbete idag vilar. Detta fundament är uppbyggt av såväl värderingar, kunskaper som utvecklade förhållnings- och arbetssätt. SSR:s arbete utgår från vår värdegrund vilken återfinns vårt visionsdokument. Vår värdegrund symboliseras av árran (eldstaden) i en kåta med árranstenarna runt omkring den värmande elden. De sex stenarna symboliserar de viktiga grundpelarna som SSR:s vision vilar på.

Njunjuš-dokumentet är SSR:s eget dokument som beskriver vår vision, och som ska ge kraft och leda SSR:s arbete framåt. Det ska ge medlemmar, styrelse och kanslipersonal vägledning för hur arbetet ska bedrivas för att en positiv utveckling för näringen ska uppnås. Dokumentet är också ett klargörande för hur vi vill att omvärlden ska betrakta oss och det arbete vi gör.

Slutord

SSR:s ambition är organisationen nu ska aktivt fokusera på utveckling av SSR för att vi på bästa sätt ska kunna möta alla de utmaningar som vi och våra medlemmar står inför. I vårt framtida arbete skall vi verka för att bedriva en offensiv, stark och ledande organisation. Ett arbete med att se över organisationen, arbetssätt och identifiera behov har påbörjats, arbetet med detta kommer fortgå under 2022.

Ladda ner styrelsens förslag här: fastställande av medlems- och serviceavgift

Medlems- och serviceavgift

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta

att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr

att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr

att fastställa serviceavgiften till 2,50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

Ladda ner förslaget här: förslag arvode_valberedning

Valberedningen har inkommit med en förfrågan till SSR om arvode utgår för representanterna. SSR har behandlat frågan vid styrelsemöte 2022-04-20.

Styrelsen kan inledningsvis konstatera att det idag inte finns något formellt beslut gällande arvode för valberedningens representanter, varvid ersättning ej betalats ut.

Frågor gällande valberedningens arbete samt arvode ligger inte inom styrelsens mandat att besluta om, utan beslutanderätten ligger hos medlemmarna genom landsmötet.

Även om frågan inte ryms inom styrelsens mandat anser styrelsen att frågan är viktig ur flera aspekter. Valberedningen har en av de viktigaste uppgifterna i förbundet, och styrelsens uppfattning är att det är rimligt att viss ersättning utgår för uppdraget.

Styrelsen lämnar följande förslag till Landsmötet

Att arvode ska utgå till valberedningens representanter enligt följande

• Sammankallande                        4 000 SEK/år
• Ordinarie ledamot                       2 500 SEK/år
• Suppleant                                   1 500 SEK/år

Utöver ovan angivet arvode utgår följande:

För deltagande vid regionala möten utgår ett (1) dagarvode á 1500 SEK vid heldagsmöte eller ett halvt (0,5) arvode á 750 SEK vid digitalt möte/eller enbart digital närvaro.

Ladda ner förslag till budget 2022 här: Budget 2022

Ladda ner valberedningens förslag här: Valberedningens förslag

Valberedningens förslag

• Norrbotten Norra suppleant 2 år Kjell-Åke Pittja
• Norrbotten södra, ordinarie 2 år, Anders-Erling Fjällås
• Skogsbyarna, ordinarie 2 år, Lars-Thomas Persson
• Västerbotten suppleant 2 år, Gabinus Klemetsson Leek
• Jämtland, ordinarie 2 år, Nils-Anders Jonsson
• Sameföreningarna suppleant 2 år, Förslag lämnas på Landsmötet

I valberedningen sitter för Norrbotten norra Lars-Göran Marainen, för Norrbotten södra Jacob Nygård, för skogssamebyarna Carl-Gustav Johansson, för Västerbotten Margret Fjällström, för Jämtland Britt Sparrok och för sameföreningarna Carola Johansson. För kontaktuppgifter kontakta kansliet.

Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:

Samebyar

Sameföreningar