Landsmötet2020-11-20T16:21:12+01:00

Om SSR

Sámiid Riikkačoahkkin

Landsmötet

En gång om året samlas ombud från alla medlemmar till det årliga Landsmötet. Detta är SSR:s högsta beslutande organ. Landsmötena samlar, förutom cirka 90 ombud för samebyar och sameföreningar, ett stort antal intresserade samer, representanter för riksdag, regering, myndigheter samt press, radio och TV. Styrelsen består av 7 ledamöter som utses av landsmötet.

Landsmötet inleds med SSR:s Jojk av Jörgen Stenberg

Se den här

Landsmöten

SSR:s digitala Landsmöte 2020 den 3 juni

Varmt välkomna till 2020 års Landsmöte. Det är nu ett år sedan vi var samlade i Stockholm. Ett år går fort. Det har varit ett intensivt första år för mig som ny i ordföranderollen. Men också ett väldigt spännande och lärorikt år, som det senaste halvåret präglats helt av den pandemi som härjar i världen och också här i Sápmi.

Just nu är inte någonting som vanligt och inte heller det här årets Landsmöte. På grund av Covid-19 har vi tvingats att ta till nya lösningar. Därför håller vi nu för första gången någonsin SSR:s Landsmöte digitalt. Vi ser alla alltid fram emot att träffas till Landsmötet varje år och jag hade verkligen sett fram emot att få hälsa er välkomna till Saxnäs i dessa dagar. Även om denna digitala lösning för Landsmötet inte är det vi själva skulle ha valt, har alla tvingats acceptera den nuvarande situationen och vi får göra det bästa av de möjligheter vi har. Jag är därför glad att ändå kunna hälsa er välkomna till detta Landsmöte via datorskärmen.

Ur Ordförande Åsa Larsson Blinds inledningstal

Protokoll

Motioner

Landsmötet 2019 i Stuehkie | Stockholm 3 – 5 juni

Ärade ombud, sameföreningar samebyar och gäster.

Jag har den stora äran att hälsa er alla välkomna till SSR:s landsmöte här i Stockholm.

Årets Landsmöte kommer att lyfta frågor som påverkar vårt liv och vår framtid, där fokus är vår rätt och statens ansvar. Vi kommer att få ta del av berättelser från våra medlemmar om deras verklighet och framtidsvisioner, samtal med politiska företrädare och reflektioner kring hur staten fullföljer sina skyldigheter.

Vi har valt att förlägga landsmötet här för att synliggöra och markera den samiska närvaron även utanför det samiska kärnområdet men också för att Stockholm utgör maktcentrum i det svenska systemet vilket vi blivit intvingade i, och eftersom vi upplever att det är långt från beslut som fattas här till vår verklighet och de sällan är utformade efter vår vilja och våra behov.

Omvärlden pressar på oss från många olika håll och minskar och förändrar livsutrymmet för oss, förändring är inte av ondo men vi måste själva få vara med och påverka om och i vilken utsträckning och det är genomförbart. Vi har våra egna visioner och mål, vi har traditioner och kunskap, vi har en tydlig egen vilja och kapacitet att själva förvalta våra liv. ”Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt till självbestämmande” – ur Njunjus, SSR:s visionsdokument.

Ur Ordförande Niila Ingas inledningstal

Protokoll LM 19

Hederspriset LM 19

Landsmöteshandlingar LM 19

Landsmötet 2018 i Staare/Östersund 30 maj – 1 juni 2018

Jag har den stora äran att få hälsa er alla välkomna till SSR:s landsmöte här i Staare. Vi befinner oss nu på sydsamiskt område. Årets Landsmöte är speciellt på flera sätt, vi firar 100 års jubileet av det första landsmötet på svensk sida. Ett firande som tog sitt avstamp i februari kommer pågå under hela 2018, från SSR:s sida är vi otroligt glada att vara en del av detta firande.

Detta Landsmöte är också mitt sista som SSR:s ordförande. Under mina nio år som ordförande för organisationen har det hänt mycket, både i vår omvärld men också inom organisationen. Våra frågor har under de senaste åren synliggjorts och diskuterats både internationell, nationellt och lokalt. Syns vi inte så finns vi inte. Det som behövs nu är att våra rättigheter respekteras fullt ut och att staten och dess företrädare tar sitt ansvar och agerar. Nu måste ord bli handling.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2018

Motioner 2018

Hederspriset 2018

Landsmötet 2017 i Arvidsjaur 30 maj – 1 juni

Under det kommande året kommer SSR att arbeta med att ta fram en policy som utgår från renens behov och förutsättningar. En policy som inte är reaktiv på andras ageranden utan utgår från oss och våra visioner för vår framtid. Det är inte bara viktigt att lyfta vad vi ser som nödvändigt för att skapa förutsättningar för renskötselns bestående och utveckling, utan också en rättighet som vi har.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2017

Motioner 2017

Resolutioner 2017

Hederspriset 2017

Landsmötet 2016 i Kiruna 1 – 2 juni

Dagen före vårt landsmöte fick vi av statens företrädare bland annat höra citat; “Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna, vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte”, slut citat.

Ett uttalande som väckte stor ilska hos landsmötets deltagare. Landsmötet ställde därför frågan till svenska staten: ”Är Sveriges officiella syn på oss samer som urfolk den som Era företrädare gav uttryck för i Gällivare tingsrätt?”

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2016

Motioner 2016

Resolutioner 2016

Hederspriset 2016

Landsmötet 2015 i Gällivare 3 – 4 juni

Många viktiga frågor finns på agendan för årets landsmöte mot bakgrund av de senaste årens besvärliga vintrar så är ämnet om renskötselns utmaningar och utveckling högaktuell. Även om utmaningarna är många så finns det ändå en stark drivkraft och vilja hos våra medlemmar, att jobba för att nästa generation ska ha en möjlighet att ta vid när vi en dag slutar. Denna drivkraft måste vi ta tillvara på och använda oss av för att påverka och förändra.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2015

Motioner 2015

Resolutioner 2015

Hederspris 2015

Landsmötet 2014 i Umeå 16 – 17 augusti

Umeå är kulturhuvudstadsår under 2014, vilket är en av anledningarna till att SSR förlagt sitt landsmöte till Umeå. Att lyfta och synliggöra vår kultur är viktigt, framförallt att visa att det är en levande kultur som innehåller många delar ochdär renskötseln är en bärande del av det samiska samhället. Ofta när den samiska kulturen och frågor som är kopplade till densamma skall belysas sker det i jämförelse med den västerländska kulturen och majoritetssamhället. Därför är det viktigt att vi själva lyfter upp de frågor som är viktiga för oss och att det är vi samer som själva sätter agendan för vår framtid och hur vi vill bli synliggjorda.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2014

Motioner 2014

Resolutioner 2014

Hederspriset 2014

Landsmötet 2013 i Idre 17 – 18 juni

Under landsmötet 1982 diskuterades turismens utbredning på renbetesmarkerna och det konstaterades att den var stor, växande och en bidragande orsak till samebyns dåvarande situation. Att bedriva renskötsel i området framgent sågs som en stor utmaning. Trots orosmolnen uttrycktes även en stor tillfredställelse att en rekonstruktion av samebyn, den sydligaste i Sapmi, skulle ske. Det hade ju varit ett stort nederlag för rennäringen och det samiska samhället om en hel sameby upphört för evigt. Närvarande statsråd instämde i att en framgångsrik rennäring ger arbetstillfällen även i angränsande näringar och bidrar till att stärka den samiska kulturen.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2013

Resolutioner 2013

Hederspriset 2013

Landsmötet 2012 i Jokkmokk

Årets Landsmöte skiljer sig från den landsmötesform som vi brukar vara vana vid. Årets landsmöte är inte bara det traditionella årsmötet för SSR utan är också en konferens som handlar om konkurrensen om den samiska markanvändningen inom hela Sápmi. Detta blir en unik konferens där vi kommer att få vittnesbörd från Sápmi och där vi är oerhört glada och stolta över att så många har valt att komma till oss på denna landsmöteskonferens för att dela med sig av sina kunskaper till oss. Jag vill särskilt nämna FN:s specialrapportör för urfolksfrågor, professor James Anaya och svenska regeringens företrädare, handelsminister Eva Björling. Innan jag fördjupar mig vidare i varför vi genomför denna konferens vill jag dock börja med att ta upp några andra frågor som är på SSR:s dagordning.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

Protokoll 2012

Resolutioner 2012

Hederspris 2012

Landsmöteshandlingar

Landsmöteshandlingar 20202020-11-04T16:19:59+01:00

Landsmöteshandlingar Landsmötet 2020

Glöm inte bort att vi hjälper till med teknisk lösning för medlemmarna för digitala styrelsemöten, årsmöten och ev regionalt möte för att förbereda val till valberedningen, kontakta kansliet.

Dearvvuođaiguin / Med vänlig hälsning

Åsa Larsson Blind                                                  Jenny Wik Karlsson

Förbundsordförande                                             Verksamhetschef

  • Välkomstanförande
  • Upprop av deltagare
  • Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet
  • Ev medlemsärenden
  • Motioner
  • Uppföljning av tidigare års landsmötesbeslut
  • Beslut om stadgeändring
  • Verksamhetsberättelse 2019
  • Fastställande av medlemsavgifter
  • Ekonomisk redogörelse
  • Budget
  • Revisionsberättelse
  • Styrelsens ansvarsfrihet
  • Val av styrelsens ledamöter och suppleanter
  • Val av revisorer jämte ersättare
  • Val av valberedning
  • Val av revisorer jämte ersättare
  • Beslut om godkännande av Samerådets svenska sektion verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse

I Sverige finns 51 samebyar, varav 44 är medlemmar i förbundet och 16 av Sveriges sameföreningar.

Samebyarna sträcker sig längs hela renskötselområdet från Karesuando i norr till Idre i söder. Fjällsamebyarna flyttar med renarna mellan vinterbeteslanden i skogsområdet till sommarbeteslanden i fjällen. Skogssamebyarna bedriver renskötsel året om i skogslandet.

Det geografiska betesområdet kallas för sameby, men Samebyn är en juridisk person, vilket innebär att den har juridiska rättigheter och skyldigheter. Det finns särskilda regler för samebyns stämma, styrelse och ekonomi. I viss utsträckning liknar reglerna de som gäller för ekonomiska föreningar. På viktiga punkter är dock reglerna för samebyn olika de för en ekonomisk förening.

Se hela förteckningen här

Förslag till beslut

att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgifen för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2.50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal

Valberedningens förslag

Region Förslag
Norrbotten Norra suppleant 2 år Kommer
Norrbotten Södra ordinarie 2 år Anders Erling Fjällås
Norrbotten Södra fyllnadsval suppleant 1 år Glenn Mikael Kuhmunen
Skogsbyarna ordinarie 2 år Helén Sundqvist
Västerbotten suppleant 2 år Magnus Andersson, Rans sameby
Jämtland ordinarie 2 år Nils-Anders Jonsson
Sameföreningarna suppleant 2 år Kristina Nutti

Under Landsmötet 2020 ska följande val göras:

Region Ordinarie Suppleant Fyllnadsval
Norrbotten Norra 2 år
Norrbotten Södra 2 år
Skogsbyarna 2 år
Västerbotten 2 år
Jämtland 2 år
Sameföreningarna 2 år

Motion från Malå sameby angående renkonto

Styrelsens förslag till beslut

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende införande av renkonto.

Utdrag ut motionen:

”Vi har då sett ett behov av att möjliggöra för renägare att fördela vinsten över flera år i samband med att man minskar renantalet genom t ex generationsväxling eller vid avveckling.”

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 28 april 2020.

Styrelsen anser att de frågeställningar som belyses i motionen är viktiga, och stödjer motionärens intentioner.

Styrelsen anser att detta är ett långsiktigt arbete som bör lyfts in i arbetet för en långsiktigt hållbar och bärkraftig renskötsel som är ett av SSR:s grundläggande målsättningar. Styrelsen anser att de frågeställningar som måste belysas är större än enbart möjligheter till generationsväxlingar och avveckling. Framtida arbete bör även lyfta in fler aspekter som exempelvis ungdomars möjlighet starta upp sitt företagande.

SSR styrelse föreslår ändring i lydelsen av motionens beslutsformulering

SSR:s styrelse föreslår till Landsmötet att besluta följande:

Landsmötet ger styrelsen i uppdrag att i arbetet med en långsiktig, hållbar och bärkraftig renskötsel särskilt utreda förutsättningarna för särskilt anpassade skatteregler som stärker näringen och därmed skapa förutsättningar för generationsväxling, avveckling, unga renskötare samt därtill knutna frågor.

Omsorg för renen och dess välmående är grunden i vår näring och känslan är att vi idag lägger allt större fokus på det vi benämner ”Renhälsa” runt om i Sápmi. När vi pratar klimatförändringar, renar blir sjuka, det kommer in en smittsam sjukdom i renhjorden eller svar på frågor söks kring renens hälsa, är känslan allt för ofta att renägaren står ensam. Frågorna är många och svaren är få.

Att satsa på att säkerställa en god renhälsa är även att satsa på en hållbar rennäring i framtiden. I denna aspekt efterfrågas en fungerande organisation för att ta ett samlat grepp kring dessa frågor med fokus på att leda utvecklingen med rennäringen i fokus. I ett sådant här arbete efterfrågas långsiktig satsning både internt och externt för att stärka rennäringens status.

Önskan med denna motion och förslag till beslut är att:

”Svenska Samernas Riksförbund, som samebyarnas gemensamma organisation, ska titta på möjligheterna att knyta veterinär kompetens till organisationen och ta ett samlat grepp kring frågorna i begreppet ”Renhälsa” med syftet att styra denna utveckling med fokus på rennäringen.”

Motion från Rans sameby angående renhälsa

Styrelsens förslag till beslut

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende insatser inom renhälsa.

Utdrag ut motionen:

”Svenska Samernas Riksförbund, som samebyarnas gemensamma organisation, ska titta på möjligheterna att knyta veterinär kompetens till organisationen och ta ett samlat grepp kring frågorna i begreppet ”Renhälsa” med syftet att styra denna utveckling med fokus på rennäringen.”

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 14-15 april 2020

Det som motionären beskriver är en angelägen fråga. SSR ser att det pågår mycket inom området Renhälsa i dagsläget och har i sitt arbete med Renhälsa uppmärksammat att det inte i dagsläget finns någon som har uppdraget för en sammanhållande bild vad gäller området.

SSRs styrelse föreslår därför till Landsmötet att tillstyrka motionen.

Rans sameby

Rättsutredning skog

Motion Från Magnus Andersson Till Landsmötet för SSR i Saxnäs 3–4/6 2020

Vill att landsmötet tar upp och beslutar om att påbörja en rättsutredning liknande Girjasmålet hur förvaltningen sker av våra betesmarker. Vem bär ansvar för minskad lav förekomst. Hur det fragmenteras varje år av skogsindustrin och svenska staten.

Magnus Andersson

Motion från Rans sameby angående rättsutredning skog

Styrelsens förslag till beslut

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende en rättsutredning skog.

Utdrag ut motionen:

”Vill att landsmötet tar upp och beslutar om att påbörja en rättsutredning liknande Girjasmålet hur förvaltningen sker av våra betesmarker. Vem bär ansvar för minskad lav förekomst. Hur det fragmenteras varje år av skogsindustrin och svenska staten”

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 21-22 april 2020.

Att det finns goda betesresurser i skogarna är avgörande för renen och renskötselns överlevnad. Därför behöver dagens skogsbruk förändras till ett renskötselanpassat bruk av skogarna. samers sedvanerättsliga nyttjande av skogsmarken har idag inget reellt inflytandet över dessa marker eller dagens skogsbruk.

Skogen är en resurs som ska räcka till många olika intressen, rättigheter och behov. För att ett hållbart skogsbruk ska vara just hållbart behöver det anpassas till allas intressen. Den svenska staten har därmed en skyldighet att skapa förutsättningar för att den samiska kulturen ska kunna leva vidare och stärkas. I detta ligger att samerna måste få inflytande över hur naturresurserna används. Detta gäller också i förhållande till skogsbruket.

Styrelsen har uppfattat att motionärens intention är att utreda förutsättningarna för en eventuell rättslig process. Det som motionären beskriver är en angelägen fråga och anser i likhet med motionären att det är av stort värde att påbörja en sådan utredning. Resultatet av en rättsutredning presenteras sedan för landsmötet för beslut om fortsatt inriktning.

SSRs styrelse föreslår till Landsmötet att besluta följande:

Landsmötet beslutar att en rättsutredning ska genomföras för att belysa förutsättningarna för en juridisk prövning.

PM avseende översyn av SSR:s stadgar

På styrelsens uppdrag har detta PM tagits fram med syfte att ta fram underlag gällande eventuell revidering av SSR:s stadgar. Underlag gällande frågor som berör rösträtt och medlemskap inom ramen för SSR:s stadgar har tillställts styrelsen inför svar på motion gällande rösträtt inför landsmötet 2019, bilägges detta PM.

PM:et syftar till att ge styrelsen underlag inför fortsatt arbete med eventuella förslag till landsmötet om revidering av SSR:s stadgar.

Disposition;

  • Bakgrund
  • Landsmötesbeslut om stadgar
  • Allmänt om ideella föreningar
  • Allmänt om nuvarande stadgar
  • Identifierade behov av förändringar
  • Förslag
  • bilagor

Förslag stadgeändringar

Landsmötet föreslås fatta beslut om följande ändringar i SSR:s stadgar. Ändringarna har presenterats vid regionala möten under vintern 2020:

 §7 Nuvarande lydelse

Styrelsen skall senast fyra månader före ordinarie landsmöte utfärda kallelse. Motioner till ordinarie landsmöte skall vara styrelsen tillhanda senast tre månader före landsmötet. Styrelsen skall avge utlåtande över motioner till landsmötet. Av styrelsen upprättad dagordning för landsmötet samt till ärendena hörande handlingar skall vara medlem tillhanda senast en månad för landsmötet.

För extra landsmöte må styrelsen fastställa andra tider för utsändande av kallelse samt avlämnande av motioner i ärenden, som skall behandlas av landsmötet

Landsmöte öppnas av styrelsens ordförande.

Ny lydelse

Styrelsen skall senast fyra månader före ordinarie landsmöte utfärda kallelse. Motioner till ordinarie landsmöte skall vara styrelsen tillhanda senast tre månader före landsmötet.

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmöte. Motioner från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast tre månader före årsmötet. Styrelsen skall till landsmötet avge skriftligt yttrande och utlåtande över motioner.

Av styrelsen upprättad dagordning för landsmötet samt till ärendena hörande handlingar skall vara medlem tillhanda senast en månad för landsmötet.

För extra landsmöte må styrelsen fastställa andra tider för utsändande av kallelse samt avlämnande av motioner i ärenden, som skall behandlas av landsmötet

Landsmöte öppnas av styrelsens ordförande.

§8 flyttas till förslag om ny §

Ny paragraf

Styrelsens åligganden

Styrelsen må mellan landsmötena inom ramen för av landsmöte fastställda rikt­linjer utöva SSR s beslutanderätt. (tidigare §8) Vid närmat följande landsmöte skall ombuden erhålla information om vidtagna åtgärder.  Styrelsen skall – inom ramen för dessa stadgar – svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer, policys och antagna riktlinjer tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

  • tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas
  • verkställa av årsmötet fattade beslut
  • ansvara för och förvalta föreningens medel
  • tillställa revisorerna räkenskaper mm enligt 24 §
  • förbereda landsmöte

§16 Nuvarande lydelse

SSRs firma tecknas av den eller dem styrelsen utser.

Ny lydelse

SSRs firma tecknas av den eller dem styrelsen utser.

Attestordning skall av styrelsen upprättas årligen. Av attestordningen skall det framgå vilka befogenheter delegerats ut.

§18 Nuvarande lydelse

Styrelsen är beslutsför då fler än halva antalet ledamöter är närvarande. Protokoll skall föras vid styrelsesammanträde.

Ny lydelse

Styrelsen är beslutsför då fler än halva antalet ledamöter är närvarande. Protokoll skall föras vid styrelsesammanträde. Protokollen skall diarieföras och finnas tillgängliga på SSR:s förbundskansli.§

19 Nuvarande lydelse

Styrelsen utser arbetsutskott vari ingår ordförande, vice ordförande och de övriga styrelsen därtill väljer. Vid förfall för ledamot inträder ersättare.

Ny lydelse

Styrelsen utser budgetutskott vari ordförande och de övriga styrelsen därtill väljer.

Utskottet sammanträder på de tider utskottet beslutar. Kallelse utfärdas av ordföranden, varvid anges de ärenden som skall behandlas. Utskottet skall avge förslag till styrelsen.

§20 utgår och infogas under §19

§21 nuvarande lydelse

Inom SSR kan beredande organ (utskott) utses.

Ny lydelse

Inom SSR kan beredande organ (utskott) utses. Styrelsen utser beredande utskott. Utskotten arbetar efter de direktiv landsmötet och styrelsen beslutar. Ordförande utses av styrelsen.

§22 utgår och ersätts av §21

§23 nuvarande lydelse

Omröstning

Inom landsmötet, styrelsen, arbetsutskottet, valberedningen och utskott fattas beslut med enkel majoritet.

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst; vid val skilje lotten.

Beslut om bordläggning av fråga inom landsmöte kan första gången fattas om minst en tredjedel av närvarande ombud så begär.

Beslut fattas genom öppen omröstning. Val sker dock med slutna sedlar om någon så begär.

Ny lydelse

Omröstning

Inom landsmötet, styrelsen och valberedningen fattas beslut med enkel majoritet.

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst; vid val skilje lotten.

Beslut om bordläggning av fråga inom landsmöte kan första gången fattas om minst en tredjedel av närvarande ombud så begär.

Beslut fattas genom öppen omröstning. Val sker dock med slutna sedlar om någon så begär.

§24 nuvarande lydelse

Räkenskaper m m

Ordinarie landsmöte utser årligen två revisorer jämte suppleanter för granskning av förbundets räkenskaper och förvaltning under räkenskapsår. En av revisorerna skall vara ett registrerat revisionsbolag.

Räkenskaper och styrelseberättelse skall senast två månader efter räken­skapsårets slut överlämnas till revisorerna.

Revisorerna skall senast inom tre veckor därefter sända revisionsberättelsen till styrelsens ordförande.

Ny lydelse

Räkenskaper m m

Ordinarie landsmöte utser årligen två revisorer jämte suppleanter för granskning av förbundets räkenskaper och förvaltning under räkenskapsår. En av revisorerna skall vara ett registrerat revisionsbolag.

En av revisorerna utgör lekmannarevisor. Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Revisorerna ska vara oberoende av dem som de har att granska.

Räkenskaper och styrelseberättelse skall senast två månader efter räken­skapsårets slut överlämnas till revisorerna.  lekmannarevisorn har att särskilt granska styrelsen arbete under året samt att följa upp eventuella noteringar från föregående år. Eventuella noteringar skall skriftligen delges styrelsen och landsmötet.

Revisorerna skall senast inom tre veckor därefter sända revisionsberättelsen till styrelsens ordförande.

Den av revisionsbolaget utsedd revisor upprättar och undertecknar revisionsberättelsen.

 §25 nuvarande lydelse

Fråga om ansvarsfrihet för kassaförvaltare och för styrelsens förvaltning under föregående räkenskapsår behandlas på ordinarie landsmöte.

Hela styrelsen är ansvarig för hur SSRs kassa används.

Budget beslutas av landsmötet.

Ny lydelse

Fråga om ansvarsfrihet och styrelsens förvaltning under föregående räkenskapsår behandlas på ordinarie landsmöte.

Hela styrelsen är ansvarig för hur SSRs kassa används.

Budget beslutas av landsmötet.  förslag till budget upprättas av styrelsen.

§26 nuvarande lydelse

Styrelse- och utskottsledamot samt ombud äger för deltagande i av uppdraget föranlett sammanträde uppbära resekostnadsersättning och traktamente som för statsanställd i enlighet med de statliga traktamentsbestämmelserna samt av SSR beslutat arvode.

Ny lydelse

Styrelse- och utskottsledamot samt ombud äger för deltagande i av uppdraget föranlett sammanträde uppbära resekostnadsersättning i enlighet med skatteverkets normer och traktamente i enlighet med vad som anges i kollektivavtal.

§27 nuvarande lydelse

Förbundskansli m m

SSR skall ha ett förbundskansli.

Kanslichef utses av styrelsen.

Ny lydelse

SSR skall ha ett förbundskansli.

Kanslichef tillsätts av styrelsen.

§28 nuvarande lydelse

Styrelsen beslutar om tillsättning av alla tjänster, även tjänster vilka inrättas genom beslut av landsmötet samt äger för tjänsteinnehavare fastställa gällande anställningsvillkor.

Ny lydelse

Kanslichef beslutar och ansvarar för tillsättning av SSR:s tjänster. Styrelsen beslutar om inrättande av eventuella nya befattningar. Anställningsvillkor för tjänsteinnehavare fastställs genom det kollektivavtal som SSR är anslutet till.

SÁMIID RIIKKAČOAHKKIN STUEHKIE/STOCKHOLBMA/STOCKHOALMMA/TJÅSSKASKULLA 2019
SAMERNAS LANDSMÖTE STOCKHOLM 2019
4 – 5 juni 2019

Foto: Emma-Sofia Olsson

Verksamhetsberättelse 2019

Arbetet inom SSR har långa traditioner. Under de drygt 65 år som organisationen varit verksam har ett grundläggande fundament utvecklats på vilket

organisationens arbete idag vilar. Detta fundament är uppbyggt av såväl värderingar, kunskaper som utvecklade förhållnings- och arbetssätt. SSR:s arbete utgår från vår värdegrund vilken återfinns vårt visionsdokument. Vår värdegrund symboliseras av árran (eldstaden) i en kåta med árranstenarna runt omkring den värmande elden.

Besöksadress

Formvägen 16
906 21 Umeå

Tel: 090-14 11 80
E-postinfo@sapmi.se
Org.nr: 802006-2868
Direktnr. Personal
Direktnr. Styrelse

Växeln är öppen
09:00 – 10:30 samt
15:00 – 16:00

Fakturaadress

Svenska Samernas Riksförbund
c/o BGC AB
FE 301, BGC-id FRX9662
105 69 Stockholm

inbox.lev.209370@arkivplats.se

Upphovsrätt SSR | Alla rättigheter förbehålls

Vision

“Vi ska tillvarataga och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötselns och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling.”

Landsmöteshandlingar 20192020-11-04T16:19:57+01:00

Årets inbjudan

Ombud

Gäster

Programmet

uppdaterat 29 maj

SSR:s medlemmar

I Sverige finns 51 samebyar, varav 44 är medlemmar i förbundet och 16 av Sveriges sameföreningar.

Samebyarna sträcker sig längs hela renskötselområdet från Karesuando i norr till Idre i söder. Fjällsamebyarna flyttar med renarna mellan vinterbeteslanden i skogsområdet till sommarbeteslanden i fjällen. Skogssamebyarna bedriver renskötsel året om i skogslandet.

Det geografiska betesområdet kallas för sameby, men Samebyn är en juridisk person, vilket innebär att den har juridiska rättigheter och skyldigheter. Det finns särskilda regler för samebyns stämma, styrelse och ekonomi. I viss utsträckning liknar reglerna de som gäller för ekonomiska föreningar. På viktiga punkter är dock reglerna för samebyn olika de för en ekonomisk förening.

Se hela förteckningen här

Förslag till beslut

att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgifen för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2.50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal

Under Landsmötet 2019 ska följande val göras:

Ordförande 2 år,
Nuvarande Niila Inga

Norrbotten Norra ordinarie 2 år
Nuvarande Gudrun Kuhmunen

Västerbotten Ordinarie 2 år
Nuvarande Åsa Baer

Sameföreningarna Ordinarie 2 år
Nuvarande Åsa Skum

Skogsbyarna, suppleant 2 år
Nuvarande Lars-Thomas Persson

Jämtland, suppleant 2 år
Nuvarande Francisca Rensberg

Norrbotten södra, suppleant 2 år
Nuvarande Anders Erling Fjällås

Valberedningen förslag

Ordförande 2 år,
Åsa Larsson Blind

Norrbotten Norra ordinarie 2 år
Raymond Vasara

Norrbotten Norra suppleant fyllnadsval 1 år
Anne-Maret Påve

Norrbotten södra, suppleant 2 år
Anders-Erling Fjällås, omval

Skogsbyarna, suppleant 2 år
Lars-Thomas Persson, omval

Västerbotten Ordinarie 2 år
Lars-Olov Baer

Jämtland, suppleant 2 år
Fransiska Rensberg, omval

Sameföreningarna Ordinarie 2 år
inga förslag

Förslag till ny skogspolicy

Utdrag ur policyn. Klicka här för att läsa hela förslaget

Planerad och återkommande flyttning av renar görs ofta efter traditionella flyttleder. Dessa har använts under mycket lång tid och de finns där renen naturligt vandrar. De är lika viktiga för renen och dess vandringar som naturbetet är. Här är det naturen själv som har format marken som renen
naturligt följer för att flytta sig mellan olika områden. Dessa har alltid varit viktiga för renen och renskötaren har lärt sig att använda dem för att för renens bästa ta sig från en plats till nästa. Idag när mänskliga ingrepp påverkar marken så är flyttlederna oerhört betydelsefulla för renskötselns praktiska utövande.

Skogen är en resurs som ska räcka till många olika intressen, rättigheter och behov. För att ett hållbart skogsbruk ska vara just hållbart behöver det anpassas till allas intressen. Samerna är Sveriges urfolk. Den svenska staten har därmed en skyldighet att skapa förutsättningar för att den samiska kulturen ska kunna leva vidare och stärkas. I detta ligger att samerna måste få inflytande över hur naturresurserna används. Detta gäller också i förhållande till skogsbruket.

Inför årets Landsmöte inkom inga motioner.

Svar på …

Motion från Könkämä sameby avseende rösträtt i SSR.

Könkämä sameby inkom med en motion avseende rösträtt vid landsmötet 2017. Landsmötet i Östersund 2018 beslutade följande:

”Landsmötet uppdrar till styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som till nästa års landsmöte ska:

  • Ta fram ett konkret förslag till landsmötet om fortsatt hantering
  • Ta fram förslag till eventuell stadgeändring avseende rösträtt m.m

Arbetsgruppen ska i sitt arbete förankra/inhämta synpunkter från medlemmarna. Arbetet skall
presenteras vid regionala möten samt möte med sameföreningarna. ”

Inrättande av etiskt råd

Bakgrund

Malå sameby inkom med en motion till landsmötet gällande inrättande av ett etiskt råd rörande interna organisatoriska frågor kopplade till renskötseln. Behovet av ett etiskt råd har ökat i takt med allt högre ohälsa och ökad arbetsbelastning.

Landsmötet antog motionen och gav SSR:s styrelse i uppdrag att inrätta ett etiskt råd under kommande år (2017–2018)

Inrättande av etiskt råd

Landsmötet gav SSR i uppdrag att till landsmötet 2018 inrätta ett etiskt råd. Under arbetet med att se över förutsättningarna för att skapa ett sådant råd har ett antal frågeställningar aktualiserats som måste klargöras innan arbetet kan fortskrida. Det är av stor betydelse att bringa klarhet i flera centrala delar innan ett råd inrättas, detta för att både medlemmarna och ett eventuellt råd ska ges bästa förutsättningar att lyckas.

SSR har under 2017–19 arbetat med frågan och identifierat flertal frågeställningar som måste tydliggöras samt utredas innan arbetet kan fortskrida.

Styrelsens förslag till fortsatt arbetsprocess

Styrelsen har analyserat de olika scenarierna gällande ett etiskt råd och frågan har lyfts på de regionala mötena. Slutsatsen är att ett råd såsom motionen är utformad inte är genomförbart, dock är frågeställningarna vilka påverkar vardagen i renskötseln väldigt många, stora och svåra att lösa samebyinternt och dessa måste arbetas med.

Styrelsen föreslår att detta bör lyftas som en prioriterad fråga och arbetet måste påbörjas under hösten 2019.

Info om fullmakter

Om samebyn/sameföreningen inte har några fullmakter med sig så räcker det att anmäla sig och komma till Landsmötet.
Om samebyn/sameföreningen kommer att ha fullmakter.
1. Ta med ett protokoll där man ser vilka personer som är utsedda. Ex på formulering är:
§ X Val av ombud till SSRs Landsmöte
“Styrelsen beslutar att välja NN, NN, NN och NN som ombud till SSRs Landsmöte 2019.”
2. De ombud som inte åker till Landsmötet lämnar fullmakt till den medlem som åker.
Ex på formulering är:
“Fullmakt
Jag NN ger härmed fullmakt till NN att föra min talan och utöva min rösträtt vid SSR:s Landsmöte 2019.
Underskrift av den som lämnar fullmakt
Det finns ju medlemmar med många röster och då kan det ju vara så att några deltar och då väljer ju de som ska lämna fullmakt till vilket av ombuden man lämnar fullmakten.

Allmän information

Varje sameby och sameförening har rätt att sända ett ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar.
Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.
Om ett ombud vill ge fullmakt till ett annat ombud att föra dess talan måste detta styrkas genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.
Den sameby eller sameförening som inte har fullmakter behöver inte ta med protokollsutdrag utan då fungerar det som tidigare med anmälan till Landsmötet.

Besöksadress

Formvägen 16
906 21 Umeå

Tel: 090-14 11 80
E-postinfo@sapmi.se
Org.nr: 802006-2868
Direktnr. Personal
Direktnr. Styrelse

Fakturaadress

Svenska Samernas Riksförbund
c/o BGC AB
FE 301, BGC-id FRX9662
105 69 Stockholm

inbox.lev.209370@arkivplats.se

Upphovsrätt SSR | Alla rättigheter förbehålls

Vision

“Vi ska tillvarataga och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till renskötselns och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling.”

Landsmötesorter

Extra Landsmöte

2021 …
2020 Digitalt
2019 Stockholm
2018 Östersund
2017 Arvidsjaur
2016 Kiruna
2015 Gällivare
2014 Umeå
2013 Idre
2012 Jokkmokk
2011 Jokkmokk
2010 Hemavan
2009 Arjeplog
2008 Åre
2007 Umeå
2006 Gällivare
2005 Tänndalen
2004 Vilhelmina
2003 Luleå
2002 Sundsvall

2001 Lycksele
2000 Jokkmokk
1999 Arvidsjaur
1998 Östersund
1997 Hemavan
1996 Jokkmokk
1995 Åre
1994 Lycksele
1993 Kiruna
1992 Östersund
1991 Vilhelmina
1990 Arjeplog
1989 Vemdalsskalet
1988 Lycksele
1987 Kiruna
1986 Stockholm
1985 Strömsund
1984 Vilhelmina
1983 Karesuando
1982 Idre

1981 Umeå
1980 Gällivare
1979 Östersund
1978 Lycksele
1977 Arvidsjaur
1976 Tänndalen
1975 Hemavan
1974 Jokkmokk
1973 Åre
1972 Vilhelmina
1971 Kiruna
1970 Umeå
1969 Luleå
1968 Östersund
1967 Jokkmokk
1966 Lycksele
1965 Karesuando
1964 Östersund
1963 Gällivare
1962 Arvidsjaur

1961 Vilhelmina
1960 Jokkmokk
1959 Arjeplog
1958 Östersund
1957 Gällivare
1956 Karesuando
1955 Lycksele
1954 Arvidsjaur
1953 Kiruna
1952 Jokkmokk
1951 Jokkmokk
1950 Jokkmokk
1948 Arvidsjaur
1937 Arvidsjaur
1918 Östersund

1960 Jokkmokk
1968 Arjeplog
2012 Umeå
2012 Umeå
2013 Stockholm

Till toppen