LM 16 tillfällig

[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” type=”legacy” admin_label=”Index”][fusion_builder_row][fusion_global id=”14981″][fusion_builder_column type=”3_4″ layout=”1_1″ align_self=”auto” content_layout=”column” align_content=”flex-start” content_wrap=”wrap” spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” sticky_display=”normal,sticky” class=”” id=”” type_medium=”” type_small=”” order_medium=”0″ order_small=”0″ dimension_spacing_medium=”” dimension_spacing_small=”” dimension_spacing=”” dimension_margin_medium=”” dimension_margin_small=”” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_medium=”” padding_small=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” hover_type=”none” border_sizes=”” border_color=”” border_style=”solid” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”true” border_position=”all” first=”false” type=”3_4″][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” content_alignment_medium=”” content_alignment_small=”” content_alignment=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” sticky_display=”normal,sticky” class=”” id=”” font_size=”” fusion_font_family_text_font=”” fusion_font_variant_text_font=”” line_height=”” letter_spacing=”” text_color=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

PROTOKOLL
SAMERNAS LANDSMÖTE KIRUNA 2016
SÁMIID RIIKKACOAHKKIN GIRON 2016
1-2 juni 2016

[/fusion_text][fusion_accordion type=”” boxed_mode=”” border_size=”” border_color=”rgba(35,90,137,0.73)” background_color=”” hover_color=”” divider_line=”” title_font_size=”18″ icon_size=”15″ icon_color=”” icon_boxed_mode=”” icon_box_color=”#2a6954″ icon_alignment=”” toggle_hover_accent_color=”#000000″ hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_toggle title=”§ 1 Landsmötets öppnade” open=”no” class=”” id=””]

Ärade Ombud, Sameföreningar, Samebyar och Gäster.
Jag har den stora förmånen att få hälsa er alla välkomna till SSRs landsmöte i Giron, den lokal vi nu befinner oss i ligger på Gabna samebys marker. SSR:s landsmöten är en viktig samlingsplats för diskussion och erfarenhetsutbyten men också en arena för lärande och jag hoppas att landsmötesdagarna kommer att vara givande för alla er som deltar.

Förra årets landsmöte hölls i Gällivare, där ett stort fokus lades på den då pågående förhandlingen i Gällivare Tingsrätt i jakt och fiskemålet. Dagen före vårt landsmöte fick vi av statens företrädare bland annat höra,citat: “Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna, vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte”, slut citat. Ett uttalande som väckte stor ilska hos landsmötets deltagare.

Landsmötet ställde därför frågan till svenska staten:
”Är Sveriges officiella syn på oss samer som urfolk den som Era företrädare gav uttryck för i Gällivare tingsrätt?”

Vi har inte fått svar på vår fråga, vilket jag tycker är helt respektlöst och oacceptabelt av en stat. Vi kommer att återupprepa samma fråga på detta landsmöte och förväntar oss att staten utifrån deras egen ordning svarar oss. Allt annat vore orimligt.

Domstolen meddelade sin dom den 3 februari i år och domslutet blev en stor seger för synliggörande och respekt för samiska rättigheter. Förberedelserna inför stämningen var långa och omfattande men, det var med stor tilltro SSR och Girjas lämnade in stämningsansökan 2009. Domen har överklagats av staten och en ny förhandling är att vänta, nu i hovrätten. Jag hoppas att debatten i den fortsatta processen blir mer respektfull än vad som hitintills varit i vissa fall. Här behöver vi alla stå enade och motverka en debatt som polariserar och ökar konflikter. Jag ser med spänning fram mot den fortsatta processen och hyser tillförsikt att även Hovrätten kommer besluta till vår fördel.

Mot bakgrund av domen och vår eget arbete med att stärka vår position i samhället som en given aktör i frågor som berör oss, är det hög tid att lägga stort fokus hur våra marker skall förvaltas och brukas. För oss är det självklart att en förvaltning av samiska traditionella marker ska ha sin utgångspunkt från traditionell samisk kunskap, där vi också inkluderar vårt omgivande samhälle. Årets tema för landsmötet har fallit sig naturligt, markförvaltning och samisk kunskap. Jag ser årets landsmöte som en startpunkt för att intensifiera arbetet med att ta fram strategier för framtidens förvaltning.

Under årets landsmöte har SSR valt att bjuda in samiska föreläsare som på olika sätt arbetar med förvaltning utifrån en samisk kontext. Här är gränsöverskridande samarbeten otroligt viktiga, flera av våra föreläsare är samer verksamma i Norge med stor kunskap om förvaltning. Vi kommer också att få lyssna till Girjas reflektioner kring rättsprocessen om jakt och fiske och deras tankar kring en framtida förvaltning. En av våra största utmaningar som ständigt påverkar oss i vårt dagliga arbete, men också i ett långsiktigt perspektiv är de pågående förändringarna i klimatet. Arbetet med denna fråga är prioriterat i organisationen och kommer så att vara under en lång tid framöver. Här behöver vi ta fram egna strategier och planer, på hur vi kan både bidra till minskad påverkan men också hur vi kan förbereda oss på de olika omställningar som kommer att bli nödvändiga.

Det förändrade klimatet påverkar oss på alla plan och våra möjligheter till att möta framtida utmaningar, inte minst den konkurrerande markanvändningen. Idag kompenserar vi intrång och konkurrerande markanvändning med ökade arbetsinsatser, foder, och teknik. Det är inte längre hållbart, vare sig ekonomiskt eller för våra möjligheter att bedriva en naturbetesbaserad renskötsel. Intrången påverkar förutom renen hela samiska samhällen, och de enskilda renägarna drabbas hårt ekonomiskt. Den fortgående utvecklingen riskerar också på lång sikt att urholka våra rättigheter.

Vi har ju också ett sameting som via sin kulturnämnd i sitt förslag till kulturpolitiskt handlingsprogram inte ger renskötseln någon större betydelse i programmet vilket i sin tur om det antas inte underlättar vår strävan i vårt arbete med att utveckla vår kultur där renskötseln är en viktig och betydande del.

Idag lever och verkar vi i en omvärld som ständigt kräver vår uppmärksamhet och deltagande. Att våra medlemmar har en stark organisation där både kompetens och resursmässigt är mer viktigt än någonsin. Därför är det oroande att vi nu får signaler om minskade stöd från sametinget, det måste till insatser från staten som säkerställer våra resurser. SSR har tillskrivit regeringen om ett ökat anslag på ca 2 miljoner och att medlen riktas direkt till oss. Även samebyarna behöver större ekonomiska resurser för att delta i samhällsplaneringen. Det är inte rimligt att samebyarna själva skall bekosta sitt deltagande i frågor som ytterst handlat om exploatering av renbetesmark. För att nå dit krävs en aktiv samepolitik och det är dags att Sveriges regering påbörjar detta arbete.

En av förutsättningarna för att möta framtiden är kompetenshöjande insatser i alla led, både hos oss själva men också hos vår omvärld. I arbetet med att lyfta de samiska frågorna i vårt omgivande samhälle har sameföreningarna en stor betydelse. Deras ideella arbete är oerhört viktigt och en stor tillgång för oss alla. Därför är det viktigt att vi i vårt arbete stödjer dem i deras verksamhet. Ett av SSRs viktigaste uppdrag är att synliggöra vår samiska kultur och renskötsel genom olika insatser, en stor del av vår verksamhet bygger på lobbyarbete mot olika aktörer som vi möter. Än viktigare är dock att stärka vår egen kunskap, därför känns det bra att SSR nu genomför projektet Ovttas som skall genomföra utbildningsinsatser för samebyarna och deras medlemmar.

Det är också viktigt att stärka våra ungdomar, under landsmötets andra dag kommer vi att få ta del av några ungdomars erfarenheter från ungdomsprojektet Aktavouhta som avslutades 2015. Min förhoppning är att vi i framtiden ges möjlighet att genomföra ytterligare en sådan satsning. SSR har under många år arbetat med frågor kopplade till renar och rovdjur, en fråga som är central på många sätt. Riksdagen har beslutat om en toleransnivå på max 10 % förluster av ren till rovdjur, en nivå som inte är uppnådd än. Jag ser det som otroligt viktigt att arbetet med detta fortsätter. Här måste vi arbeta med de verktyg vi tagit fram för att visa myndigheter och beslutsfattare hur det ser ut i byarna, för då kan vi också ställa krav på åtgärder. Renskötseln är bärande för vår kultur, men vi ska också producera högkvalitativa livsmedel där naturbete är basen. De förslag på olika åtgärder som kommer från myndigheter som exempelvis helutfodring går helt emot vårt synsätt. Här måste vi tillsammans försöka finna andra lösningar som är hållbara över tid.

Avslutningsvis vill jag nämna några ord om året som passerat och lyfta några av de saker som SSR aktivt påverkat under året genom främst kansliets arbete. Skogsstyrelsen fattade beslut strax innan årsskiftet om att inte sänka lägsta slutavverkningsålder, ett viktigt beslut för våra medlemmar då skogen är en av våra viktigaste betesresurser. Arbetet med en ny standard inom FSC för skogsbruket, där urfolksrättigheter skall få större plats. Jenny Wik-Karlsson blev återigen vald som ordförande för Svenska FSC, vilket vi naturligtvis är stolta över. Arbetet med undantag från hjälm på skoter är ett annat exempel där SSR påverkat utgången. Det här är bara några saker av många där vi gör skillnad i den praktiska vardagen för våra medlemmar. Vårt arbete med de stora strategiska frågorna börjar också ge avtryck, där Girjas processen kanske är det tydligaste exemplet. Målet det kommande året är att öka insatserna på alla plan men framförallt arbetet med vår markförvaltning och klimatet.

Jag känner mig stolt över det gemensamma arbete som genomförts under året och ser framemot ytterligare ett verksamhetsår i samma anda.

Varmt välkomna till årets landsmöte och två givande dagar

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 2 Hälsningsanföranden” open=”no” class=”” id=””]Framförs hälsningar till Landsmötet av:

Lars-Eric Kuhmunen Gabna sameby
Irene Kuhmunen Giron sámisearvi
Niklas Sirén Kiruna kommun
Per-Gustav Idivuoma Sámelistu/Samelistan

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 3 Val av presidium” open=”no” class=”” id=””]Landsmötet beslutar att till presidium välja

Ordförande Jörgen Jonsson
Vice Ordförande Niila Inga
Åsa Skum
Göran Jonsson
Jörgen Stenberg
Sekreterare Olof Thomas Utsi
Vice sekreterare Patrik Lundgren
Anja-Marja Eriksson
Justerande ombud Hans-Göran Partapuoli
Johanna Sevä

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd” open=”no” class=”” id=””]Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:

Samebyar</h3

Könkämä Ole Henrik Nutti + 1 fullmakt
Nils Wasara Hammare + 1 fullmkt
Lainiovuoma Aslat Simma + 1 fullmakt
Saarivuoma Ola Påve
Per Anders Nutti
Talma Jåvna Allas
Aslak Allas
Gabna Lars-Erik Kuhmunen
Laevas Hans-Göran Partapuoli
Niila Inga
Girjas Matti Berg
Anna-Kaisa Rikko
Matilda Rikko
Báste Per-Gustav Nutti
Sanna-Marja Tuorda
Unna Tjuersj Per-Erik Kuoljok
Sirges Sanna Vannar
Jakob Nygård
Jåhkågasska Rickard Länta
Tuorpon Sylvia Blind
Luokta-Mavas Lars-Anders Baer + 2 fullmakter
Semisjaur-Njarg Anders-Erling Fjällås
Svaipa Johnny Skoglund
Vittangi Tomas Unga + 2 fullmakter
Muonio Tomas Sevä
Gällivare skogs Lars-Thomas Persson
Magnus Alsiok
Slakka
Udtja
Ståkke
Maskaure Peter Larsson
V:a Kikkejaur
Ö:a Kikkejaur Patrik Lundgren
Mausjaure Mikael Jonsson
Gran
Ran Göran Jonsson
Jonas Andersson
Ubmeje
Vapsten
Vilhelmina norra Ante Baer
Gabinus Klemensson
Vilhelmina södra Katarina Daerga
Malå Jörgen Stenberg
Lii Stenberg
Voernese Thomas Kroik Kristoffersson
Oredahke Örjan Åhrén
Raedtievaerie Lars-Erik Åhrén
Jiingevaerie
Jovnievaerie Tomas Bergqvist
Njaarke
Kall
Handölsdalen Jonas Kråik
Ajlin Jonassen Kråik
Tåssåsen Anna-Marja Persson + 1 fullmakt
Mittådalen Anja Fjellgren Walkeapää + 1 fullmakt
Ruvhten Marcus Marcus Haanaes-Rensberg
Edvin Rensberg
Idre

Sameföreningar</h3

Soppero
Pessinki Johanna Sevä
Maj-Britt Sevä
Giron samesearvi Ann-Maret Mangi
Gällivare Irene Kuhmunen
Jokkmokk
Vaisa
Arjeplog
Arvidsjaur
Ammarnäs – Anna-Greta Karlsson
Faepmien Saemien Siebrie
Malå Per-Jonas Rannerud
Monica Harr Sandström
Per Henrik Jonsson
Såhkie Umeå Eva Conradzon
Frostviken/ Hotagen Gustav Jillker
Noerhtenaestie
Stockholm Anja-Maria Eriksson + 7 fullmakter
Göteborg

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 5 Godkännande av dagordningen” open=”no” class=”” id=””]

Dagordningen godkändes

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 6 Ansökan om medlemskap” open=”no” class=”” id=””]Ängeså sameby har tillsänt SSR en ansökan om medlemskap. (Bil A) Styrelsen har behandlat  frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Av SSR:s stadgar framgår att landsmötet skall besluta om medlemskap, Styrelsen har dock att  förbereda och föreslå förslag till beslut.

I SSR:s stadgar framgår att organisationen skall arbeta för att stärka den samiska renskötseln.  Medlem i SSR är sameby eller sameförening.

Styrelsens har utrett frågan och finner att koncessionsrenskötseln som konstruktion inte är att  likställa med samisk traditionell renskötsel, vilket också framgår av rennäringslagens  bestämmelser i frågan. Styrelsen är medveten om att koncessionsinnehavarna skall vara same för att tillstånd som koncession skall medges, detta är dock inte att likställa med en samisk  renskötsel. SSR arbetar för att stärka den samiska renskötseln och förutsättningarna för de som  bedriver den. Styrelsen anser att den konstruktion som koncessionen är motverkar det syfte  som SSR har. Styrelsen  föreslår således att ansökan om medlemskap skall avslås.

Staaren Sibrie/Östersunds Sameförening har sökt medlemskap i SSR. (Bil B)
Föreningen har 60 medlemmar och ordförande är Alice Nilsson.

Landsmötet beslutade
att avslå Ängeså samebys ansökan om medlemskap i SSR
att bevilja Staaren Sibrie medlemskap i SSR[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 7 SSR:s styrelse och kansli, presentation” open=”no” class=”” id=””]

  • SSR:s styrelse presenterade sitt arbete och strategier för framtiden.
  • Kansliet redovisade för  verksamheten.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 8 Jakt- och fiskedomen” open=”no” class=”” id=””]Den 3 februari i år meddelade Gällivare tingsrätt dom i det så kallade Girjas-målet. Domen innebär att Girjas sameby har ensamrätt i förhållande staten till jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen på den mark som staten idag förvaltar och att staten inte får upplåta jakt- och fiskerätt där. Domen har överklagats av Staten och bereds nu av Hovrätten för övre Norrland.

Staten lämnade in sin överklagan i slutet av februari och begärde anstånd med att komplettera sin överklagan. Hovrätten beviljade staten anstånd till utgången av april månad, dock ansåg sig statens ombud ej hinna färdigställa överklagan inom angiven tid och begärde ytterligare anstånd. Hovrätten meddelade anstånd till utgången av maj månad och meddelade samtidigt att ytterligare anstånd ej kan påräknas. I skrivande stund är det därför inte klarlagt på vilka grunder staten överklagar, och det finns all anledning att återkomma i detta.

SSR känner sig trygg med den process som väntar och känner en stor tilltro till den fortsatta processen. Frågor om hur lång tid innan ett avgörande i hovrätten kommer har lyfts och det är idag omöjligt att ge något klart besked om detta, men vi förväntar oss en betydligt snabbare handläggning än hitintills. Det beror naturligtvis på att frågor om exempelvis talerätt är utredda men också på att parterna inte får tillföra någon ny information till målet om det inte är uppenbart att det är av mycket stor relevans och kan påverka en eventuell prövning. ‘

Domen som meddelades i tingsrätten var en seger inte bara juridisk utan också utanför tingsrättens salar. Frågan om samiska rättigheter lyftes på agendan både i det samiska samhället men också i Sverige nationellt. Statens ombuds retorik ifrågasattes av många och synliggjorde att kolonialismen finns kvar i allra högsta grad.

Domen medförde också en debatt som i flera fall var direkt osaklig men som också syftade till att underblåsa konflikter. Detta är något som vi måste arbeta mer med i den fortsatta processen, genom att lyfta fram varför en rättslig process inleddes och vad som var syftet med den.

SSR avser att fortsätta driva frågan om samiska rättigheter både i och utanför domstolarna. Vår förhoppning är att denna process tillsammans med övriga juridiska prövningar som varit de senast åren leder fram till att Sveriges regering aktivt påbörjar ett arbete med att skapa regelverk som respekterar och tar hänsyn till de rättigheter som finns.[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 9 Markanvändning” open=”no” class=”” id=””]

Temat för landsmötet var Hållbar förvaltning av naturresurser – med utgångspunkt i samisk förvaltning. Under temat föreläste Mihkal Niillas Sara om att ta tillbaka den samiska förståelsen och kunskapen om renen, Máhccat boazobarggu sámi sáhkavuddui ja máhtolašvuhtii. Ellen Inga Turi föreläste om statlig förvaltning och traditionell kunskap i styrning av reindrift, Stada hálddašeapmi ja árbevirolaš máhttu boazodoalu stivremis. Ett samtal hölls mellan Mihkal Niillas Sara, Ellen Inga Turi, Jörgen Jonsson, Matti Berg och Kristina Selin Macneil med Ragnhild Nilsson som moderator.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 10 Media” open=”no” class=”” id=””]

Kristina Sehlin MacNeil och Niila Inga höll föredraget Media, maktförhållanden och strukturer – ett fall av vinklad PR, där de diskuterade maktstrukturer mellan Laevas sameby och LKAB. Föredraget handlade främst om hur personer från Laevas sameby upplevt kontakter med LKAB i samband med publiceringen av en debattartikel i Aftonbladet och hur diskriminerande maktstrukturer kan synliggöras och benämnas genom att använda begreppen kulturellt och strukturellt våld. Jämförelser gjordes även med hur Adnyamathanha-folket i södra Australien har arbetat mot exploateringar på sina marker.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 11 Sametingsväljarna och Sametinget” open=”no” class=”” id=””]

Ragnhild Nilsson och Ulf Mörkenstam presenterade sin forskning om sametingsväljarna och Sametinget – Vilka politiska skiljelinjer kan vi se bland väljarna och hur ser tilliten till Sametinget ut?

Resultaten från den väljarundersökning som genomfördes inför Sametingsvalet 2013 och som nu presenterades tog dels upp vilka frågor som delar den samiska väljarkåren och vilka frågor
som är avgörande för vilket parti som väljarna röstar på. Även frågor om hur förtroendet för de nationella institutionerna hos sametingsväljarna och för Sametinget ser ut, diskuterades.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 12 Aktavuohta” open=”no” class=”” id=””]

Projektledare Anna-Marja Kaddik samtalade om erfarenheter, lärdomar och vunna kunskaper med deltagarna Gabinus Klemensson, Ante Baer, Sanna Vannar, Janni Klemensson från det avslutade projektet Aktavuohta.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 13 Motion från Malå sameby” open=”no” class=”” id=””]

Rättsläget mellan samebyarna i Sverige är idag till vissa delar helt olika. Den renskötsel som bedrivs nedanför odlingsgränsen har ett sämre rättsläge och skydd jämfört med renskötseln som bedrivs ovan odlingsgränsen.

Att rätten till att hävda betesron genom avlysningar av jakt, rätten att ta del av ersättningar för jaktupplåtelser samt att skadeersättningskrav vid renbetning är olika beroende å om betesmarken är beväxt med fjällbjörk eller stora tallar, är att beteckna som direkt diskriminerande. Detta grundar sig i den raspolitik som förts genom historien där grupper inom det samiska uppdelats i bättre och sämre sorters samer, med varierande rättsläge som följd.

Malå sameby motionerar härmed att SSR aktivt för upp skogssamers rättigheter på agendan, med mål att skogs och fjällrenskötseln jämställs rättsligt.

Styrelsens förslag till beslut:
Malå sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende skogssamebyarnas rättsliga ställning. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut. Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen med tillägg att SSR aktivt skall arbeta för att stärka den samiska renskötseln vilken utgör grunden för den samiska bruksrätten. Landsmötet uppdrar åt styrelsen att aktivt arbeta för att synliggöra och arbeta för att den samiska renskötseln skall ges möjlighet att utvecklas utifrån SSR:s värdegrund.

Landsmöte beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 14 Motion från Maskaure sameby” open=”no” class=”” id=””]

Maskaure sameby vill att SSR ska arbeta fram ett förslag till en hundförsäkring som kan ligga tillsammans med SSR:s övriga försäkringspaket. Bakgrund Hundar som skall användas i renskogen tar lång tid att träna och det försäkringsläge som finns på marknaden idag är inte anpassat för en vallhund inom renskötseln. Renskötaren har för få år som de kan ha sin hund fullt försäkrad.

Förslag till försäkring
En hund inom renskötseln tar lång tid att träna upp. Hunden bör inte arbeta fullt ut förrän den är fullvuxen, ca 1,5 år sedan arbetar den till upp emot tolv års ålder.
Vi vill att det övre taket på sju år ska höjas till tolv år för helförsäkrad hund inom renskötseln.
Styrelsens yttrande över motionen
Maskaure sameby föreslår SSR att arbeta med frågan under nästkommande år för att få till en
hundförsäkring för vallhund inom renskötsel.
Maskaure sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende hundförsäkring. Styrelsen har
behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag
till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas i vissa delar. Styrelsen anser att frågan i sig bör belysas och utredas innan ett fullständigt förslag på försäkringslösning föreslås. Styrelsen är dock inte av någon annan uppfattning än motionären gällande det övre taket, men menar att försäkringsfrågan behöver belysas i sin helhet. Styrelsen föreslår därför att Landsmötet fattar följande beslut.

Landsmötet uppdrar till styrelsen att utreda och belysa förutsättningarna gällande försäkring av renhundar.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 15 Motion från Rans sameby” open=”no” class=”” id=””]

Rans sameby ställer frågan till SSRs styrelse om de kan utreda frågan om transportstöd till rennäringsföretag. Att gå in i frågan och se om det kan vara ett ärende för Landsmötet för vidare behandling inför en motion till riksdagen. Ett argument kan vara att klimatförändringarna gjort det svårare med markflytt då det inte blir isar och riktigt vinterföre under höstvintermånaderna då flytten ska göras.

Styrelsens yttrande över motionen
Rans sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende transportstöd. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen belyser en viktig fråga ur många aspekter. Styrelsen anser att frågan bör utredas och behandlas tillsammans med det arbete som redan pågår inom SSR gällande klimatförändringar och omställningsarbete. SSR:s Landsmöte 2014 fattade ett beslut att SSR skall påbörja arbetet med att se över hur klimatförändringarna påverkar renskötseln samt möjligheterna till inrättande av en klimatfond. Styrelsen anser att möjligheterna till transportstöd bör lyftas in i redan pågående arbete och inte ses som en enskild fråga. Styrelsen anser därför att motionen redan är besvarad. Styrelsen avser att ta med sig motionärens skrivelse och synpunkter i det pågående arbetet.

Styrelsen finner att motionen är besvarad och att arbetet med frågan redan är påbörjad.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 16 Motion från Udtja sameby” open=”no” class=”” id=””]

Udtja sameby vill att SSR tar sig an arbetet med att arbeta fram ett förslag till nytt ersättningssystem gällande björn. 2016 avslutades den andra perioden av björnpredationprojektet i GEV och Udtja samebyar. Så det får absolut inte bli en långbänk med ersättningen för björnskador tillika slås ihop med framtida örnpredationsprojekt.

Styrelsens yttrande över motionen
Udtja sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende rovdjursersättning för björn. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 april samt 24 april 2016.

Styrelsen avger följande förslag till beslut. Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut
enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen och uppdrar till styrelsen att påbörja arbetet med en egen översyn av ersättningssystemet för björn samt att styrelsen arbetar med att driva frågan gentemot beslutsfattarna.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 17 Resolution ang förvaltning av mark” open=”no” class=”” id=””]

Den 2 juni invigs en storskalig vindkraftsetablering i Jämtlands län. Vindkraftsparken etableras trots att berörda samebyar motsatt sig etableringen. Landsmötet vill härmed rikta skarp kritik mot verksamhetsutövaren som valt att driva projektet mot samebyns vilja. Konkurrerande markanvändning har under flera års tid varit en av de stora frågorna på landsmötet. Landsmötet har vid flertalet tillfällen riktat skarp kritik mot bristen av en aktiv nationell politik som respekterar den samiska bruksrätten. Bristen på politisk vilja har medfört att flera frågor fått avgöras genom rättsliga processer vilket är både resurs och tidskrävande.

Landsmötet kan dock konstatera att de samiska rättigheterna genom den juridiska processen fått en starkare position idag. Mot bakgrund av detta så kräver landsmötet:

  • Att Sveriges regering snarast påbörjar arbetet med att säkerställa att samiska egendomsrätter respekteras fullt ut.
  • Att samebyarnas egendomsrättigheter till land och naturresurser tydliggörs och respekteras
  • Att Sverige respekterar samebyarnas rätt att säga nej till industriverksamheter på deras traditionella områden
  • Att mineral, skogs- och annan industrilagstiftning ändras så att de respekterar samebyarnas egendomsrätt till land och naturresurser

Landsmötet hemställer till regeringen att de bjuder in SSR till rådslag om hur arbetet med ovanstående skall genomföras.
Landsmötet beslutar att anta resolutionen.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 18 Uttalande om Jakt och fiskeprocessen” open=”no” class=”” id=””]

Den 3 februari i år meddelade Gällivare tingsrätt dom i det så kallade Girjas-målet. Domen innebär att Girjas sameby har ensamrätt till jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen på den mark som staten anser sig förvalta, och att staten inte får upplåta jakt- och fiskerätt där. Domen har överklagats av Staten och bereds nu av Hovrätten för övre Norrland.

Landsmötet anser att det är nödvändigt med ett klarare rättsläge för att minska konflikter i längden. Vår övertygelse är att vi så småningom kommer att skapa bättre förvaltningslösningar för fjällområdet än vad vi har idag. Vi vill ta ansvar och har tagit ansvar under lång tid och tar även idag ansvar för en hållbar förvaltning av fjällområdet. Vi menar att det är främst vi som bor och verkar i området ska vara med och påverka beslut som berör oss.  Vi vet att vi och de som finns i området bäst känner till landet, vattnet och djuren.

Målet är av stor betydelse för synliggörande av de samiska rättigheterna samt att de respekteras av vårt omgivande samhälle. Av erfarenhet vet vi att stora rättsliga processer är kostsamma ekonomisk men innebär också stora påfrestningar för samebyarna. Ur en social aspekt drabbas hela samiska samhället. Därför är det viktigt att det samiska samhället sluter upp och visar sitt stöd för de som driver frågorna framåt. Landsmötet förväntar sig att de olika samiska aktörerna aktivt bidrar till att processen kan fortsätta genom att stötta den. Landsmötet riktar sig särskilt till Sametingets politiker som har möjlighet genom bland annat sina uttalanden och genom Samefonden garantera att det finns en ekonomisk kapacitet för hela processen.

Landsmötet beslutar att anta uttalandet.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 19 Landsmötets uttalande 2015″ open=”no” class=”” id=””]

Med anledning av att det inte kommit något svar från regeringen efter Landsmötet i Gällivares uttalande 2015 så uttalar SSR:s Landsmöte i Kiruna 2016 följande. Att regeringen som företrädare för Sverige besvarar de frågor som tillställts regeringen den 3 juni 2015 i samband med den då pågående förhandlingen i Gällivare Tingsrätt om jakt och fiske.

SSR:s landsmöte upprepar återigen frågan:

  • Är Sveriges officiella syn på oss samer som urfolk den som statens företrädare gav uttryck för under huvudförhandlingen i Gällivare Tingsrätt

Landsmötet kräver att regeringen besvarar den frågeställning som tidigare tillställts regeringen och som nu återupprepats.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 20 Uppföljning av förra årets Landsmöte” open=”no” class=”” id=””]

Redovisning om vad som har hänt sedan förra året angående Laevas samebys motion 2015 angående skapande av ungdomsråd och Ruvhten Sijtes motion 2014 om avbildning av renmärken i Märkesregistret och om renmärkesinnehav.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 21 Verksamhetsberättelse 2015″ open=”no” class=”” id=””]

Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2015. (Bilaga C)

Landsmötet beslutar
att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 22 Bokslut 2015″ open=”no” class=”” id=””]

Jenny Wik Karlsson föredrog SSRs ekonomi.
Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2015. (Bilaga D)
Landsmötet beslutar
att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning
att lägga revisionsberättelsen till handlingarna
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 23 Fastställande av medlemsavgift” open=”no” class=”” id=””]

Landsmötet beslutar
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastsälla medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 24 Förslag till budget” open=”no” class=”” id=””]

Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2015. (Bilaga E)

Landsmötet beslutar
att uppdra till styrelsen att lagd budget för 2016.
att uppdra till styrelsen att ta fram förslag till budget för 2017 med ett plusresultat på 200 000 kr.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 25 Val” open=”no” class=”” id=””]Landsmötet beslutar
Del av styrelsen för 2016-2018
Ledamot (mandattid 2 år)

Ordinarie Suppleant
Norrbotten södra
Olof Tomas Utsi Mikael Juuso
Skogssamebyarna
Helén Sundqvist Lars-Thomas Persson
Jämtland
Nils-Anders Jonsson Mathias Kristoffersson
Revisorer mandattid 1 år
Ledamot Suppleanter
pwc Viola Engström
Jonas Vannar

Valberedningen

Fyllnadsval 1 år istället för Mathias Kristoffersson som blivit invald i styrelsen, ordinarie ledamot valdes Doris Rensberg.

Landsmötet beslutar följande stadgeändring
Tillägg till §14 sist i första stycket: Ordinarie och suppleanter väljs inte samma mandatperiod.[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 26 Redogörelser” open=”no” class=”” id=””]

Per-Gustav Idivuoma Samernas Utbildningscentrum
Victoria Harnesk Samefolket
Mari-Ann Nutti Stiftelsen Sámi Duodji
Åsa Larsson Samerådet svenska sektionen
Ingegerd Vannar Den samiska minnesfonden

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 27 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningsentrum, Samerådets svenska sektion, Sami Duodji och Samiska minnesfonden” open=”no” class=”” id=””]

Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs.

(Bilaga F Samerådets svenska sektion)
Landsmötet beslutar
att lägga verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ till handlingarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 28 Landsmötets avslutande” open=”no” class=”” id=””]

Riksförbundets ordförande Jörgen Jonsson avslutade Landsmötet och framförde tack till samebyarna i området, Giron Samisearvi, Nikkaluokta Sarri och Kiruna kommun för varmt välkomnande och en trevlig middag, ombud och gäster för stort engagemang, tolkar, tolktekniker, ljudtekniker, Bocamic, Scandic Hotel Ferrum, SSRs personal och alla andra som gjorde Landsmötet möjligt att genomföra.

Giron 2 juni 2016

Jörgen Jonsson Olof Thomas Utsi
ordförande sekreterare
Hans-Göran Partapuoli Johanna Sevä
justerande ombud justerande ombud

[/fusion_toggle][/fusion_accordion][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_global id=”15039″]