LM 15 tillfällig

[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” last=”no”][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””]

PROTOKOLL
SAMERNAS LANDSMÖTE GÄLLIVARE 2015
SAMliD RIIKKACOAHKKIN VÁHTJER VÁCIR 2015
3-4 Juni 2015


§ 1 Landsmötets öppnade
§ 2 Hälsningsanföranden
§ 3 Val av presidium
§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd
§ 5 Godkännande av dagordningen
§ 6 Medlemsfrågor
§ 7 Jakt och fiskeprocessen
§ 8 Renskötseln i Sápmi
§ 9 strategier kring klimat och klimatförändringar
§ 10 Kartmodell-verktyg för konkurrerande markanvändning
§ 11 Information från kansliet
§ 12 Motion från Laevas sameby
§ 13 Framtida förvaltning av en rättsfond
§ 14 Resolution om inrättande av samisk djurskyddsenhet
§ 15 Fastställande av medlemsavgift
§ 16 Verksamhetsberättelse 2014
§ 17 Bokslut 2014
§ 18 Förslag till budget
§ 19 Val
§ 20 Redogörelser
§ 21 Bokslut m m för stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion, Sámi Duodji och Den samiska minnesfonden
§ 22 Landsmötets avslutande

§ 1 Landsmötets öppnande

Ärade Ombud, Sameföreningar, Samebyar och Gäster.
T ag har den stora förmånen att få hälsa er alla välkomna till SSRs landsmöte i Gällivare, vi befmner oss inom flera samebyars område och närområde bland annat Gällivare skogsameby, Tåhkågasska Tjiellde, Unna Tjerusj, Båste Cearru och Girjas sameby, vi har även Gällivare sameförening som arbetar aktivt. Styrelsen har valt att förlägga årets landsmöte till Gällivare på grund av den nu pågående processen mot staten om rätten till jakt och fiske.

Respekten för våra rättigheter måste stärkas, när möjligheterna att komma framåt på den politiska arenan är små och statens politiska ovilja tydlig så blir vägvalet den juridiska.

Det är 6 år sedan SSR och Girjas lämnade in en stämningsansökan om rätten till småviltsjakt/fiske på mark som idag förvaltas av staten. Processen huvudsakliga fråga är om samebyn har en ensamrätt i förhållande till staten till jakt och fiske på området. Men Frågan som sådan är oändligt mycket större för oss i en politisk kontext. Det handlar om att synliggöra och visa att vi inte tänker sitta tysta när våra rättigheter inte respekteras fullt ut. Vi vet att det är juridiken som i mångt och mycket lett fram till att våra rättigheter fastställs.

De juridiska processerna som stärkt våra rättigheter är viktiga men är ofta väldigt kostsamma, därför är det en otroligt viktig fråga hur vi kan skapa gemensamma resurser för att möta eventuella framtida processer. SSR:s utgångspunkt är att staten i enlighet med internationell rätt ska ta dessa kostnader, men där är vi inte än.

Många viktiga frågor finns på agendan för årets landsmöte mot bakgrund av de senaste årens besvärliga vintrar så är ämnet om renskötselns utmaningar och utveckling högaktuell. Även om utmaningarna är många så finns det ändå en stark drivkraft och vilja hos våra medlemmar, att jobba för att nästa generation ska ha en möjlighet att ta vid när vi en dag slutar. Denna drivkraft måste vi ta tillvara på och använda oss av för att påverka och förändra.

Vi måste finna strategier för att möta de utmaningar som vi har framför oss. SSR har under flera år arbetat med frågor kopplade till konkurrerande markanvändning och dess påverkan. Bland annat arbetar vi med att ta fram ett verktyg för att synliggöra hur detta har påverkat våra marker över tid, vår förhoppning är att vi på så sätt kan visualisera de ökade intrången i Sapmi. Under landsmötet kommer vi få ta del av detta arbete. Arbetet med dessa frågor får inte stanna av, det är dags att ta nästa steg.

Vår markanvändning utgår och bygger till stor del på att använda förnybara naturresurser. Vi har levt och lever av det naturen gett och utvecklat ett sätt att leva genom att bruka men inte förbruka naturresurserna, vilket är en förutsättning för oss för att kunna bestå. En ekologisk långsiktighet och hushållning med naturresurser är en bärande del för en långsiktigt hållbar rennäring. Renen utgör också en garanti för att bevara de höga miljö- och
kulturvärden som finns inom Såpmi något som vi måste synliggöra utåt.

Det förändrade klimatet påverkas oss i vår vardag i allra högsta grad, förändrade betesförhållanden, besvärliga vintrar, det finns många tecken på att detta inte är tillfålligt utan bestående. Jag kan konstatera att vi står inför en stor utmaning där vi behöver arbeta med omställning av renskötseln. Något som absolut inte är lätt, när våra marker fragmentiserats i allt större utsträckning och flexibiliteten minskat, här måste staten ta ett ansvar att skydda våra marker. Vi behöver också titta inåt, hur vi själva arbetar med att hushålla med våra resurser. Vi
har alla ett delat ansvar.

Regeringen har återigen lyft visioner om det svenska malandet, vi vet att vi har en resurs i renen som är på många sätt fantastisk. Vi kommer dock aldrig kunna vara delaktiga att producera och förädla renkött om staten inte fullt ut tar ansvar för den förda rovdjurspolitiken. Riksdagen har fastslagit en maxförlust på 10% till rovdjuren, vi är inte där på långa vägar. Arbetet måste här skyndas på.

Vi kommer under landsmötet få en inblick i renskötselns förutsättningar i Norge, Finland och från våra egna medlemmar. Jag är övertygad om att vi i framtiden måste stärka våra samarbeten med våra kollegor i de övriga delarna i Sapmi, för att renskötseln ska stärkas.

Det är min övertygelse att renskötseln kommer att bestå trots de svårigheter vi ställs inför och historiskt mött. Att hitta lösningar för att skapa möjligheter för en långsiktig och hållbar renskötsel utifrån vad vi vill uppnå är en utmaning, en utmaning som SSR ska anta och jobba för. Renskötseln är också en förutsättning för ett starkt samisk samhälle, rättigheterna vilar på bruket ett bruk som rennäringen upprätthåller och innehar.

Våra frågor inrymmer många dimensioner, vår vardag påverkar oss på flera sätt. Vi måste fortsätta lyfta frågan om vårt välbefinnande. Att så många i det samiska samhället idag mår dåligt och drabbas av psykosocial ohälsa är oacceptabelt, här har staten ett särskilt ansvar att säkerställa att alla som behöver får den hjälp som behövs och det arbetet behöver skyndas på ytterligare. Några steg har redan tagits, exempelvis i Jämtland som har avtal med SANKS, men målet måste vara att inrätta ett sådant centrum på svensk sida.

För att skapa förståelse för våra frågor så måste vi synas. Syns vi inte fmns vi inte. Här är sameföreningarna och deras medlemmar otroligt viktiga, deras arbete som ofta är ideellt kan många gånger nå ut till en större allmänhet. Vi behöver arbeta tillsammans för att nå ut. Att ta plats i olika sammanhang är således otroligt viktigt. Det känns därför väldigt roligt att SSR genom Jenny Wik Karlsson nu är ordförande för Svenska FSC som den första inom FSC
som inte kommer från de ekonomiska intressena.

Jag känner mig väldigt tillfreds med det verksamhetsår som nu ligger bakom oss, SSR gör sitt bästa ekonomiska resultat på många år. SSR:s kansli ska här ha en stor eloge för sina insatser. Även om resultatet i år är gott så måste vi även fortsättningsvis arbeta hårt att hålla de ekonomiska mål vi satt upp, jag och styrelsen kommer därför fortsatt arbeta med frågan. Jag vill också tacka er medlemmar för det stöd och den förståelse ni visat oss under de senaste åren.

Avslutningsvis vill jag återigen välkomna er till årets landsmöte med förhoppningen att landsmötesdagarna ska var givande för alla närvarande. Jag vill också passa på att uppmana er i församlingen att besöka den rättegång som pågår jämte landsmötet. Det är viktigt att vi syns och står upp för våra rättigheter.

Jag vill också tacka Gällivare kommun som står värd för den hedersmiddag som intas ikväll.

Mitt avslutande ord till er är att, SSR som organisation är viktig och vi är och ska fortsättningsvis vara det, där utgångspunkten är våra medlemmars intressen. Med dessa ord förklarar jag årets landsmöte för öppnat.

§ 2 Hälsningsanföranden

Framförs hälsningar till Landsmötet av:

Johan Persson
Asa Blind
Ingrid Inga
Torkel Stinnerbom
Anders Åhl
Digital hälsning
Gällivare skogs
Gällivare sameförening
Sametinget
Sametingets rennäringsnämnd
Gällivare kommun
NSR

§ 3 Val av presidium

Landsmötet beslutar att till presidium välja

Ordförande
Vice Ordförande
Sekreterare
Vice sekreterare
Justerande ombud
Jörgen Jonsson
Lena Kroik
Asa Baer
Susanna Rikko
Anders Kråik
Gudrun Kuhmunen
Sanna-Marja Tuorda
Sara-Helen Persson
Magnus Alsiok
Kjell-Åke Pittsa

§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd

Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:

Könkämä

Lainiovuoma

Saarivuoma

Talma
Gabna
Laevas

Girjas
Báste

Unna Tjuersj
Sirges

Jåhkågasska

Tuorpon

Luokta-Mavas
Semisjaur-Njarg
Svaipa
Vittangi
Muonio
Gällivare skogs
Slakka
Udtja
Ståkke
Maskaure

V:a Kikkejaur
Ö:a Kikkejaur
Mausjaure
Gran
Ran

Ubmeje
Vapsten
Vilhelmina norra

Vilhelmina södra

Malå
Voernese
Oredahke
Raedtievaerie
Jiingevaerie
Jovnievaerie
Njaarke
Kall
Handölsdalen

Tåssåsen
Mittådalen
Ruvhten
Idre

Per-Johannes Kuhmunen
Per-Olof Nutti + 2 fullmakter
Asiat Simma + 2 fullmakter
Tomas Marakatt
Per Anders Nutti + l fullmakt
Nils-Petter Labba + l fullmakter

Lars-Eric Kuhmunen
Hans Göran Partapuoli
Niila Inga
Susanna Rikko
Anna-Therese Andersson
Sanna-Marja Tuorda
Kjell·Åke Pittsa
Jakob Nygård
Jonas Vannar
Helena Länta
Rickard Länta
Sylvia Blind
Mariana Blind
Lars-Anders Baer + 2 fullmakter
Anders-Erling Fjällås
Ann-Chrislin Blind
Viktor Lund Mikko + 2 fullmakter
Magnus Alsiok
Tomas Sevä



Peter Larsson
Anna-Karin Svensson



Anna-Marja Kaddik
Per-Mikael Jonsson
Sara-Helen Persson


Marita Stinnerbom
Anders Baer
Per-Björn Blind
Katarina Daerga

Thomas Kroik Kristoffersson
Nils Henrik Åhren
Ann-Christin Åhren

Janni Klemensson

Markus Mattsson
Anders Kråik
Martin Eriksson
Nils-Anders Jonsson+ l fullmakt
Ingrid Rehnfeldt + l fullmakt
Edvin Rensberg + l fullmakt
Benny Jonsson

Sameföreningar

Soppero
Pessinki
Giron samesearvi
Gällivare

Jokkmokk

Vaisa
Arjeplog
Arvidsjaur
Ammarnäs
Faepmien Saemien Siebrie
Malå
Såhkie Umeå

Frostviken/ Hotagen
Noerhtenaestie
Stockholm
Göteborg

PA Nutti + 3 fullmakter

Irene Kuhmunen + 5 fullmakter
Lars Pittja
Carola Johansson
Per-Nils Blind
Fia Kaddik
Britt· Inger Blind


Asa Skum
Karin Baer

Eva Conradzon
Frida Holmgren
Doris Rensberg + 2 fullmakt


§ 5 Godkännande av dagordning

Dagordningen godkändes.

§ 6 Ansökan om medlemskap

Inga medlemsansökningar.

§ 7 Jakt- och fiskeprocessen

Under Landsmötet pågick huvudförhandling i Tingsrätten i Gällivare. Landsmötet besökte förhandlingarna.

Landsmötet beslutade att anta följande uttalande:

Landsmötet upprepar att vi samer är ett folk i Såpmi med eget språk, egen kultur och egna marker. Vi är också ett urfolk. Statens uttalande den 3 juni 2015 i Gällivare tingsrätt att “Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna, vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte” tolkar vi som ett förnekande av oss som urfolk i Sverige, ett förnekande som vi samer som samlats vid SSRs landsmöte uppfattar som en förnekelse av vår existens, en av de grövsta formerna av rasdiskriminering.

Vi samer vet vilka vi är, vet vilka våra marker är och vet vilka våra rättigheter är. Vi har vår bild av vår framtid och vi kommer själva att fortsätta forma vår framtid utifrån vår kultur och vår historia oavsett vad andra anser.

Uttalandet från svenska staten väcker en stor ilska.

Landsmötet ställer därför frågan till svenska statens företrädare:

-Är Sveriges officiella syn på oss samer som urfolk den som Era företrädare gav uttryck för i Gällivare tingsrätt?

Vi samer här i dag tar starkt avstånd ifrån ifrågasättandet av samer som urfolk.
Vi förväntar oss ett ansvarsfullt svar från er som högsta politiska företrädare för landet Sverige.
Vi vill också ställa frågan hur ni tror att ett sådant budskap kommer tas emot från våra grannländer, FN-systemet och världen i övrigt.
Vi samer kommer fortsätta att forma våra liv som ett folk; på våra marker, på vårt språk och utifrån vår kultur. Och detta i samverkan med våra systrar och bröder ute i världen.

Bakgrund
Ar 1993 öppnade staten upp småviltsjakten i fjällområdet för alla, trots starka samiska protester. Frågan om samemas jakt- och fiskerätt utreddes genom Jakt- och fiskerättsutredningen som kom med sitt slutbetänkande 2005. Samiska representanter protesterade mot utredningens förslag eftersom det inte beaktade den starka samiska rätten till jakt och fiske. Därför beslutade SSR:s landsmöte 2006 att organisationen skulle utreda förutsättningarna för en rättslig prövning mot staten när det gäller jakt- och fiskerätten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen på den mark som staten förvaltar. Landsmötet 2008 beslutade enigt att ställa sig bakom en stämning mot staten för att få jakt och fiskerätten slutligt prövad. Girjas sameby lämnade därför in en stämningsansökan mot staten i maj 2009. I maj 2015 inleddes huvudförhandlingen.

§ 8 Renskötseln i Såpmi

Förbundsordförande Jörgen Jonsson var moderator för Renskötseln i Såpmi. Magnus Alsiok berättade om hur renskötseln fungerar i Gällivare skogssameby. Lars-Jon Allas berättade från Talrna sameby. NRL hade fått förhinder men Annele Gaup från Reinbeitedistrikt 36 – Cohkolat & Biertavapri, AkSomuotki Siida som arbetar i renskötseln berättade kort och visade en film om hennes liv som renskötare. Pekka Aikio från Suoma Boazosåmiid searvi berättade om renskötseln i Finland.

Jon Mathis Turifrån World Reindee Herders gav en översikt över rensköteln från ett globalt perspektiv.

En paneldebatt följde och möjligheter gavs även till frågor.

Diskuterades om samarbete över landsgränsen. Jörgen Jonsson tog på sig att bjuda in till en arbetsgrupp.

§ 9 strategier kring klimat och klimatförändringar

Ninis Rosqvist från Stockholms universitet berättade omstrategier kring klimat och klimatförändringar.

§ 10 Kartmodell -verktyg för konkurrerande markanvändning

Per Sandström från SLU, Rasmus Kloeker Larsen från Stockholms miljöinstitut, Rebecca Lawrence frän Stockholms universitet, Marita Stinnerbom från Viihelmina norra sameby och Kaisa Raitio frän SLU redovisade om SSRs projekt Kumulativa effekter

§ 11 Information från kansliet

Jenny Wik Karlsson och kansliet informerade om aktuella ärenden och projekt.

§ 12 Motion från Laevas sameby angående skapandet av ungdomsråd samt representation i SSR:s styrelse

Laevas sameby tillsammans med deltagande ungdomar i SSR:s ungdomssatsning Aktavuohta efterfrågar en arena där renskötande ungdomars synpunkter tas tillvara. Ett ungdomsråd där ungdomar kan samlas för att diskutera frågor som rör specifikt renskötsel. För oss är det en självklarhet att unga ges utrymme och delaktighet tidigare i processen än vad som är fallet idag. Vi tror att ett ungdomsråd kan öka delaktigheten bland unga i aktuella frågor och vara en viktig resurs i SSR:s styrelse.

Förutom att ungdomsrådets medlemmar kan vara lämpliga kandidater till framtida styrelseposter anser vi att en ordinarie plats i SSR:s styrelse avsätts till ungdomsrådet.

Förslag till Landsmötesbeslut:
Att SSR arbetar för att tillsätta ett ungdomsråd vars former arbetas fram av Aktavuohta
Att ett sådant ungdomsråd skall inrättas under 2016
Att en representant från ungdomsrådet bereds plats i SSR:s styrelse

Styrelsen har behandlat motion ställdavLaevas sameby till SSR avseende inrättande av ungdomsråd vid SSR:s styrelsemöte den 28 april 2015.

Styrelsen anser i likhet med motionären att frågeställningen är av stor vikt samt att det är viktigt att stärka våra ungdomar samt att de bereds tillfålle att framföra sina synpunkter och tankar. SSR skall sträva efter att alla våra medlemmar känner sig inkluderade.

Styrelsens förslag till beslut:
Att landsmötet beslutar i enlighet med motionen med följande ändringar:
Att SSR arbetar för att tillsätta ett ungdomsråd vars former arbetas fram av Aktavuohta och representant från styrelsen, med stöd av kansliet
Att ett sådant ungdomsråd skall inrättas under 2016
Att arbeta för att en representant från ungdomsrådet bereds plats i SSR:s styrelse, till dess frågan utretts bereds ungdomsrådet en adjungerad plats i SSR:s styrelse.

Landsmötet beslutar enligt styrelsen förslag.

§ 13 Framtida förvaltning av en rättsfond

Styrelsen har under året arbetat med frågan. Kansliet har fatt i uppdrag att undersöka möjliga former för upprättande av en rättsfond fristående från SSR. Följande alternativ har diskuterats.

• Klientmedelskonton
• Stiftelse
• Ekonomisk/ideell förening

Dessa alternativ har presenterat vid regionala möten under våren. Styrelsen har i sitt beslut utgått från att ambitionen från landsmötet beslut har varit att upprätta en solidarisk fond och har grundat sitt beslut utifrån detta. Avseende landsmötets beslut om riktlinjer för framtida förvaltning så har dessa ej redovisats på ordförandekonferensen då det inte genomförts någon under året som gått.

Styrelsen har berett ärendet vid styrelsemötet den 28 april2015. styrelsens förslag till beslut Att uppdra till styrelsen att ta fram ett underlag till inrättande av en ideell förening vilken skall förvalta en eventuell framtida fondering av medel.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 14 Resolution om inrättande av samisk djurskyddsenhet

Den traditionella samiska renskötseln baseras på tillgången till naturbete. Det vill säga att renen året om har tillgång till växter på marken och/eller på träden dock har renens förutsättningar till bete har förändrats under 1900- och 2000-talet. Exploateringar i Sapmi har inneburit att betesområden minskat, betesmarkerna styckats upp och att de nödvändiga hänglavsskogarna minskat drastiskt. Detta har sammantaget tillsammans med ostadigare väderförhållanden {s.k.
klimatförändringarna) gjort att det blivit allt vanligare att använda sig av ersättningsfoder och utfodring i hägn.

Renskötselområdet är vidsträckt och renskötselanläggningarna är ofta beläget i extrem glesbygd samt att tillgången till veterinärer är begränsad. Inom veterinärutbildningarna saknas det i princip utbildning om renen som djur samt att ansvariga myndigheter uppvisar kompetensbrister. Behovet av kompetens om renen och tillgänglighet för renskötseln ökar i takt med förutsättningarna för renen/renskötseln förändras.

Renskötsel är en av hörnstenarna i den samiska kulturen och renen den enskilt största resursen i det samiska samhället. En del i strävan mot ett samiskt självbestämmande och bevarande av samisk traditionell kunskap är att ansvaret för djurskyddet över renen, renskötsel och annan samisk djurhållning är under samisk förvaltning.

Landsmötet uttalar att:
Att en djurskyddsenhet inrättas som ansvarar för djurskyddskontrollen kopplad till rennäringen och annan samisk djurhållning inom Såpmi.
Att veterinärtjänst inrättas och tillsätts med inriktning på djurhälsa kopplad till rennäringen och annan samisk djurhållning.

Landsmötet beslutar att anta resolutionen med tillägg lagt av Tomas Sevä.
Att styrelsen aktivt arbetar med att det inrättas ett samarbete med fmsk och norsk renforskning och finsk respektive norsk motsvarighet till Djurskyddsenheten.

§ 15 Fastställande av medlemsavgift

Frågan har beretts av SSR:s kansli samt diskuterats vid regionala möten under våren 2015.

Frågan har föredragits vid SSR:s styrelsemöte den 28 april2015. Den höjda serviceavgiften har bidragit till att SSR har kunnat upprätthålla verksamheten som
bedrivits under 2013-2014 trots minskade anslag under 2013 utan att minska ambitionen ytterligare. Under 2014 höjdes anslaget från sametinget till tidigare nivå vilket medförde att ambitionsnivån och genomförande av tänkta aktiviteter kunde utföras som planerat. SSR har under denna period haft samma personalbemanning vilket också medfört att vi ej behövt minska på tillgängligheten och medlemsservicen.

En återgång av serviceavgiften till2012 års nivå skulle medföra att verksamheten åter igen måste spara in på delar av verksamheten.

SSR:s styrelse och kansli har under 2013-2014 aktivt arbetat för att förbättra det ekonomiska läget, vilket inneburit stora omstruktureringar samt upparbetande av nya rutiner. Detta arbete har nu börjat ge resultat. SSR:s styrelse anser att ett fastställande av nuvarande serviceavgift ökar möjligheterna till att aktivt arbeta för att utveckla samt stärka SSR:s arbete.

Fastställande av medlemsavgift sker i enlighet med stadgarna och har inte varit föremål för ändring.

Styrelsens Förslag till beslut:
Landsmötet beslutar att fastställa serviceavgiften till2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantaL

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 16 Verksamhetsberättelse 2014

Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2014. (Bilaga A)

Landsmötet beslutar att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.

§ 17 Bokslut 2014

Jenny Wik Karlsson och Gudrun Kuhmunen föredrog SSRs ekonomi.

Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2014. (Bilaga B)

Landsmötet beslutar
att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning
att lägga revisionsberättelsen till handlingarna
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar

§ 18 Förslag till budget

Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2015. (Bilaga C)

Landsmötet beslutar
att uppdra till styrelsen att lagd budget för 2015 ska ligga på ett plusresultat på 200 000 kr.

§ 19 Val

Landsmötet beslutar välja

Ordförande (mandattid 2 år)
Ledamot (mandattid 2 år)
Ordinarie Norrbotten norra
Suppleant
Västerbotten
Suppleant
Sameföreningarna
Suppleant
Revisorer mandattid l år
Ledamot
suppleant
Jörgen Jonsson

Gudrun Kuhmunen
Niila Inga
Åsa Baer
Sara-Helen Persson
Åsa Skum
Sylvia Blind

p wc
Viola Engström
Jonas Vannar

Valberedning 2014-2017
Ordinarie Västerbotten Olle Larsson
N arrbotten södra Britta-Stina Sjaggo
Jämtland Mattias Kristoffersson
Suppleant Margret Fjellström
Rickard Länta
Sture Åhren

Mattias Kristoffersson väljs som sammankallande.

§ 20 Redogörelser

Per-Gustav Idivuoma Samernas Utbildningscentrum
Victoria Harnesk Samefolket
Mari-Ann Nutti Stiftelsen Sámi Duodji
Åsa Larsson Samerådet svenska sektionen
Ingegerd Vannar Den samiska minnesfonden

§ 21Bokslut m m för stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion, Sami Duodji och Den samiska minnesfonden

Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs. (Bilaga F Samerådets svenska sektion)
Landsmötet beslutar att lägga verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ till handlingarna.

§ 22 Landsmötets avslutande

Riksförbundets ordförande Jörgen Jonsson avslutade Landsmötet och framförde tack till Gällivare skogsameby, Jåhkågasska Tjiellde, Unna Tjerusj, Båste Cearru och Girjas sameby, Gällivare sameförening och Gällivare kommun för välkomnande och middag, ombud och gäster för stort engagemang, tolkar, tolktekniker, ljudtekniker, Bocamic, Quality Hotel & Resort Lapland, SSRs personal och alla andra som gjorde Samernas Landsmöte möjligt att genomföra.

Umeå 4 juni 2015

Jörgen Jonsson ordförande
Olof Thomas Utsi sekreterare

Hans-Göran Partapuoli justerande ombud
Johanna Sevä justerande ombud[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]