Välkomna till Stockholm och årets landsmöte. Delegater och gäster.

Ett år har gått sedan vi sågs senast i Piteå. Mycket har hänt sedan dess. Inte mycket som gynnar renen och dess land. Att vara en del av ett urfolk beroende av naturen och hållbara gröna kretslopp är en utmaning i tider av grön omställning. Vi uppfattas som bakåtsträvare och bromsklossar i en grön omställning. Märkligt vi borde ju vara föredömen och vägvisare in i en hållbar framtid. Vi har ju lång erfarenhet av en hållbar förvaltning av naturresurser.
Renmarkskommitténs arbete går inte att lämna ute under landsmötet. Att det juridiska är prövat i alla rättsinstanser tycks sakna betydelse för svenska parlamentariker, man tycks mena att den starke alltid har rätten på sin sida. Inte helt ovanligt men inte desto mindre skrämmande i ett land som tidigare och i icke samiska frågor håller rättsstatens principer hög.

Statskontorets kritik av Sametinget är även det ett orosmoln vad sker där? SSR:s inriktning om att rennäringen skall frikopplas från Sametingets politiska ankdamm blir bara tydligare.

Det finns många orosmoln på renens himmel, men det finns även ljuspunkter. Ett stort engagemang hos många av oss och att driva kampen för renens marker vidare.
Ett medlemskap i NATO kan kanske även det i viss mån gynna renen, det återstå att se men vi måste jobba i den riktningen. EU:s skogspolitik kan kanske även den gynna renens betesland.
En stark miljörörelse jobbar även den för att skydda natur och livsmiljöer som gynnar renen. Vi har också engagerade sameföreningar som jobbar för att stärka och sprida kunskap om vår kultur och situation.

Ja, vi har många stora och viktiga frågor att diskutera, men vi skall också passa på att umgås och prata med varandra med respekt och ödmjukhet.

Med de orden förklara jag 2024 års Landsmöte öppnat.

Beslut
SSRs yttrande avseende betänkandet Jakt och fiske i renbetesland, SOU 2023:46

Sámiid Riikkasearvi (SSR) har tagit del av betänkandet Jakt och fiske i renbetesland (SOU 2023:46). Betänkandet har diskuterats vid ett flertal möten med SSR:s medlemmar.

SSR:s slutliga ställningstagande har diskuterats och beslutats vid landsmötet i Stockholm 28–30 maj 2024. Det var ett enhälligt landsmöte som ställde sig bakom resolutionen.

Yttrande inleddes med:
SSR konstaterar att saken är av sådan natur att SSR samt samebyarna skulle haft en särskild position under hela utredningens gång eftersom utredningen handlar om våra rättigheter såsom urfolk. Vi har rätt att delta i bestämmandet av frågor som berör oss, i enlighet med principen om Free Prior and Informed Consent, FPIC.

Det handlar om samiska rättigheter, upparbetade genom långvarigt och kontinuerligt bruk enligt urminnes hävd. Rätten omfattar rätten till markerna, vår kultur, vårt språk, vår andlighet, samisk naturfilosofi, traditionell samisk kunskap samt socialt och kulturellt välmående. Girjasdomen fastställer samiska rättigheter, och är prejudicerande för alla samebyar.

Den svenska politiken har aldrig tagit hänsyn till samisk rätt, samisk kultur, samiska rättsuppfattningar eller samiska intressen i övrigt. Den politiska processen i samband med Renmarkskommitténs arbete har enbart lett till politisering av de samiska juridiska rättigheterna med följd att en radikalt ökad rasism mot samer har uppstått av både öppen och strukturell art.

Sverige har skyldighet att motverka diskriminering, bland annat via det diskrimineringsförbud som omfattas av ICCPR artikel 26 och Rasdiskrimineringskonventionen (ICERD), som båda har ratificerats av Sverige.

Utifrån den politiska processens negativa konsekvenser har ytterligare fyra samebyar valt att lämna in stämningsansökan mot staten angående samiska rättigheterna.

Läs det yttrande som Landsmötet beslutade att SSR skulle skicka in här >

Läs  bilagan Juridisk expertbedömning om delbetänkande Jakt och fiske i renbetesland utgående från folkrätten och dess normer om mänskliga rättigheter och urfolksrättigheter av Professor, JD Martin Scheinin här >

Beslut
Revidering av SSR:s skogspolicy

Under SSR:s Landsmöte 2023 beslutades efter en motion från Luokta -Mávas att SSR:s skogspolicy skulle revideras.

Utdrag ur Sámiid Riikkaseavi/SSR:s skogpolicy:
Betesmarkerna fyller flera viktiga funktioner under året där samtliga delar utgör en helhet. Renen har behov av områden med olika betestyper som tillsammans ger tillgång till bete året om. Det är viktig att det finns en långsiktig tillgänglig betesresurs oavsett väderförhållanden. Det måste också finnas sammanhängande betesområden och en valmöjlighet att föra renarna till olika alternativa områden inom samebyn.

Möjligheten att flytta renarna mellan betesmarkerna är en av de viktigaste grundstenarna för renskötseln. En flyttled utgör inte enbart en transportsträcka mellan två punkter, utan består även av naturliga uppsamlingsområden och tillgängliga övernattnings- och kortare tids beten. De ska vara funktionella både under höst- och vårflyttningar och det är viktigt att de är säkra för både ren och människa vid t ex svåra passager.

Läs hela den reviderade skogspolicyn här >

Motion från Syöldaten Sámienseäbbrrie
Stärka sameföreningars engagemang inom SSRs verksamhet

Läs hela motionen här >
I motionen föreslår motionären:

1. att SSR årligen anordnar två fysiska dialog-, informations- och utbildningsträffar för sameföreningarna
2. att det i kansliet inrättar en ansvarig samordnare för sameföreningarna

Gällande punkt 2 så har tjänsten som kulturhandläggare utannonserats.

Gällande punkt 1 så beslutade Landsmötet i enlighet med styrelsens förslag:
Att uppdra till styrelsen att verka för möjligheten att anordna fysiska träffar för sameföreningarna
Att uppdra till styrelsen att verka för att finna medel för genomförande av fysiska träffar
Att digitala träffar ska genomföras om det saknas förutsättningar att genomföra fysiska träffar

Läs styrelsens förslag till beslut här >

Ninis Rosqvist, Matti, Niila Inga, Katarina Inga, Peter Andersson, Jenny och Janni Staffansson

Årets tema
Markanvändning och konkurrens

Sveriges regering har uttryckt ”Det finns en gyllene möjlighet för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer som kan gynna nordligaste Sverige, hela landet och i förlängningen hela Europa. De norra regionernas tillgångar på älvar, malm och skog är basen för omställningen som skapar jobb, konkurrenskraft och stärker förutsättningarna för ett gott liv för människorna som bor och verkar här” utan någon som helst hänsyn till Sveriges nationella och internationella förpliktelser att skydda samiska rättigheter.

Förändrad markanvändning har lett till att traditionella betesmarker minskat avsevärt.  Intensivt skogsbruk, vattenkraft, gruvverksamhet, vindkraft, bebyggelse, infrastruktur, rekreation och friluftsliv tillsammans med rovdjur och klimatförändringar skapar stora utmaningar för renskötseln idag.

Gabna och Laevas samebyar presenterade sina samebyar och sin situation; Niila Inga och Pär Henrik Blind från Laevas samt Lars-Marcus Kuhmunen och Nils-Johan Huuva från Gabna. Samebyarnas projekt Min Ođđa Girons projektledare Jannie Staffansson presenterade den samrådsguide som hon sammanställt tillsammans med juristen Rebecka Forsgren. Samrådsguiden är till för att ge stöd till de som representerar sin sameby i olika möten med bolag eller myndigheter.

Peter Andersson berättade om björn och tamren i Idre sameby och det Skandinaviska Björnprojektet.

Rasmus Klöcker Larsen och Katarina Inga presenterade forskningsprojektet Ut ur skuggan och arbetet kring kommande omprövningar av vattenkraften.

Ninis Rosqvist, Stockholms Universitet, presenterade projektet Att undvika den gröna omställningens dilemma som är ett samarbete mellan Stockholms Universitet, SMHI, Luleå tekniska universitet och SSR.

Ett panelsamtal avslutade temat med Matti Blind Berg, Niila Inga, Jannie Staffansson, Peter Andersson, Katarina Inga och Jenny Wik Karlsson, Moderator var Christina Allard.

Inger Axiö Albinsson, Matti, Inger Björnmalm och Maritha Sandberg

SSR:s hederspris 2024 tilldelas Sameföreningen i Stockholm

Genom sitt mångåriga arbete, med små ideella resurser, utgör de en viktig hörnsten i det samiska samhället, där de lyfter och synliggör samiska frågor utanför det samiska traditionella kärnområdet. De har skapat en kulturell och social mötesplats för alla samer, både unga och gamla, vilket bidrar till en stark gemenskap och samhörighet.  Utan deras och andra föreningars insatser skulle en stor del av det samiska kulturlivet stanna upp.

För sitt mångåriga engagemang med att lyfta samiska frågor och synliggöra samernas situation såväl innanför som utanför det traditionella samiska kärnområdet tilldelas Sameföreningen i Stockholm Sámiid Riikkasearvis (SSR) hederpris 2024.

Stort grattis!

Fyra samebyar lämnar in stämningsansökan mot staten
Ran, Sirges, Unna Tjerusj och Báste

Lite mer än fyra år har gått sedan Högsta domstolen den 23 januari 2020 meddelade sin dom i det uppmärksammade Girjas-målet gällande ensamrätt i förhållande till staten avseende upplåtelse av jakt och fiske ovan odlingsgräns.

Den 28 maj lämnade samebyn Ran, som den första samebyn i Västerbotten att pröva saken, in stämningsansökan mot staten. Detsamma gjorde samebyarna Sirges, Unna Tjerusj och Báste i Norrbotten. Det hela handlar om att domstolen ska fastställa samebyarnas ensamrätt till upplåtelser av småviltsjakt och fiske ovan odlingsgränsen, alltså samma rätt som Girjas har enligt Högsta domstolen. Samebyarna gav sina ombud Advokat Peter Danowsky och Advokat Sara Fall fullmakt att lämna in ansökan.

För samebyarna och Svenska Samernas Riksförbund är det tydligt att den enda möjliga vägen framåt, för att vi ska få ett erkännande och respekt för våra rättigheter samt själva kunna förfoga över dessa, är att på samma sätt som Girjas gjorde, vända sig till domstol. Det är därför vi nu har valt att inleda rättsliga processer mot staten.

Den 28 maj 2024 hölls en presskonferens där företrädare för de fyra samebyarna, ombuden, representanter för SSR deltog med stöd av många samebyar och sameföreningar som var närvarande.

Advokat Peter Danowsky och Advokat Sara Fall

Utställare
Samiskt språkcentrum

Peter Steggo och Cati Kuoljok visade informationsmaterial från Samiskt språkcentrum.

Mycket av materialet hittar du här >

Utställare
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

SVA visar upp delar av sin verksamhet gällande ren-relaterade aktiviteter inom diagnostik, obduktion, foderhygien och forskning. Doktorand och veterinär Karin Wallin Philippot och forskare Anna Omazic finns på plats för att prata Renhälsa. Båda är till exempel aktiva inom projektet Renöga som handlar om smittsamma sjukdomar i ögon och mun på ren samt ansvarar för forskarnätverket TARANDUS.

De presenterade den nya broschyren Fodersäkerhet hos ren som är ett samarbetsprojekt mellan SSR, SVA, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbotten och Västerbotten. Fodersäkerhet hos ren finns på nordsamiska, lulesamiska och svenska. Läs mer här >

Utställare
Samerådet

Åsa Larsson Blind fanns med och berättade om Samerådets verksamhet. Hon hade med sig dokument.
Climate Change in Sápmi – an overview and a Path Forward, hittar du här >
Sápmi – EU Strategy, hittar du här >
ReCap ASáp – Regaining capacity in a changing Sápmi, hittar du här >
Roadmap to Decolonial Arctic Research, hittar du här >

Riksförbundets ordförande Matti Blind Berg avslutade Landsmötet och framförde tack till mötesordförande, personalen, deltagande ombud, gäster, föreläsare, Quality Globe Hotels personal, tolkar och tolktekniker. 

Matti Blind Berg