Många roller

Renskötsel är en näring med många roller och ansikten.

Det mest centrala för samerna är renskötseln som förvaltare av samernas rätt till mark och resurser och livsmedelsproduktion. Renskötseln är social och kulturell samhörighet och den viktigaste traditions- och kulturbärare och basen för samiskt språk och kultur. Renskötsel är en så kallad multifunktionell näring som genom historien har blivit en naturlig del av ekosystemet i skog och fjäll och en förutsättning för att bevara områdets karaktär av betat landskap, mångfald i växtsamhällen och balans mellan lav och ren i skogslandskapet.

Renskötseln är också förvaltare av stora natur- och kulturmiljövärden. Renen är i det här sammanhanget en kalkylerad födoresurs för stora rovdjur och för bevarande av livskraftiga rovdjursstammar i fjäll- och skogsområdet. Därutöver är renskötseln en viktig del i den regionala ekonomin och del av regionens särart. Samer och renar är på gott och ont ett av de viktigaste lockbeten för turismen i fjällregionen.

Renskötsel är på sitt sätt tämligen unik som areell näring. Det är den enda näring som inte har någon kontroll över miljöfaktorer som väderlek och temperatur, betestillgänglighet och naturliga störningar. Det är i princip bara den egna arbetsinsatsen som kan kontrolleras. Det är inte lätt att enkelt definiera vad renskötsel är. Många förknippar det med husdjursskötsel, en del med ”fångst” och andra som både och. Men renskötsel är en form av nomadiserad betesdrift. De renskötande samernas arbete styrs av renens årstidsvandringar mellan sommar-, höst-, vinter och vårbeteslanden.

Historiskt så har tamrenskötseln, som näringsform, funnits med i det samiska samhället under mycket lång tid. Vi vet, från tidiga historiska skrifter, att samerna redan på 800-talet efter Kristus hade utvecklat en jaktteknik på vildren, där man använde tama “lockrenar”. Renen användes också tidigt som drag- och lastdjur förutom att jakt på vilda renar var basen för det tidiga fångstsamhällets ekonomi.

Det är inte lätt att enkelt definiera vad renskötsel är. Många förknippar det med husdjursskötsel, en del med ”fångst” och andra som både och. Men renskötsel är en form av nomadiserad betesdrift. De renskötande samernas arbete styrs av renens årstidsvandringar mellan sommar-, höst-, vinter och vårbeteslanden.

Från jägare till renskötare

Tillgången på vildren minskade dramatiskt under 1500-1600 talet och samerna började gradvis att övergå till tamrenskötsel och nomadism som kräver stora betesområden och ständiga flyttningar mellan årstidsbeten. Traditionell renskötsel kännetecknades av en intensiv driftsform. Genom närhet till djuren hade renskötaren kontroll över renhjorden hela tiden. Ekonomin var till stor del baserad på att man skulle kunna försörja sig själv med framförallt renen som resurs för mat kläder och transporter. Kontanta pengar fanns det inte så stort behov av i det traditionella renskötarhushållet.

Nomadiserad betesdrift

Men även om mycket har förändrats så är modern renskötsel fortfarande en form av traditionell pastoralism. Renarna strövar, drivs eller transporteras mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har skilda egenskaper som gör dem värdefulla för renskötseln vid olika tider på året. Ett betesområde kan ofta inte ersätta ett annat. Variationer i betestillgång och väderlek gör att de marker som kan betas även skiftar från år till år. Det är alltså betesmarkerna och tillgången till säsongsbeten som är basresursen medan renhjorden kan liknas vid ett ”skörderedskap” som förutom försörjning också skapar sociala värden och är en grunden för en kulturell identitet. På samma sätt som fisk i havet är basen för en kust- och fiskesamisk kultur. Fiskeflotta är i den jämförelsen ett skörderedskap för kust- och fiskesamisk försörjning och kultur.

Långa flyttningar

Eftersom renskötseln är en nomadiserad betesdrift så måste den utnyttja ett stort område. De sträckor renarna flyttar mellan olika betesmarker varierar från område till område, från sameby till sameby. Sträckorna är längst för fjällsamebyarna medan flertalet skogssamebyar flyttar sina renar kortare sträckor inom barrskogsområdet. Fjällsamebyarna Lainiovuoma och Könkemä, som har betesmarker i anslutning till Rostujávri flyttar mellan sommarbetesmarker i Norge till vinterbetesmarker i södra delen av Kiruna kommun. Det rör sig om flyttningar på uppemot 20-25 mil. När renarna flyttas mellan olika betesmarker utnyttjar de bestämda vandringsleder. I anslutning till lederna finns rastbeten där renarna kan beta och vila under flyttningen.

Definition

Ett försök till en definition av renskötsel som näring skulle då slutligen kunna se ut så här: Renskötsel är en näring, jämställd med andra areella näringar, som ska ge den enskilda rennäringsföretagaren en tryggad inkomst för sin och familjens försörjning. Rennäringen utgår ifrån:

  • Ett liv byggt på samiska normer och värderingar
  • Produktion av högklassiga livsmedel
  • Förvaltning och utveckling av ett samiskt kulturarv där jakt, fiske och slöjd ingår
  • Ekologisk och uthållig anpassning till begränsade resurser

En väl fungerande och långsiktigt hållbar renskötsel förutsätter därför ändamålsenliga kalvningsland, fungerande flyttleder med rastbeten samt centrala sammanhängande säsongbetesområden för varje årstid. Det förutsätter också betesro, speciellt under kalvningstid och renens tillväxtperiod. Tillgången till tryggade vinterbetesmarker är en absolut förutsättning för näringen överlevnad.

Gränsöverskridande renskötsel

Renskötsel har historiskt bedrivs över nationsgränserna och gör så även idag historiskt så reglerades det genom 1751 års Lappekodecill. Den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge har fram till 2006 reglerats genom en konvention som antagits av de bägge staterna. Idag pågår ett arbete med att finna ett nytt gemensamt förslag till konvention, fram till dags dato har dock inget gemensamt förslag accepterats.

Frågan om reglering av den gränsöverskridande renskötsel berör centrala principiella rättighetsfrågor för våra medlemmar och kommer att få direkta konsekvenser för berörda samebyar. Frågan är till sin karaktär oerhört komplex och resultatet kommer att påverka framtida generationers renskötsel. Arbetet med att få tillstånd en konvention som reglerar den gränsöverskridande renskötsel har pågått under en lång tid och pågår fortfarande.

Här kan du läsa om SSR:s arbete med frågan

Vägverket nya rutiner

Trafikverket har under en tid arbetat med rutiner för att samebyar lättare komma i kontakt med rätt person för varje enskilt ärende. Som en del i detta arbete så ska all felanmälan, oavsett vad det gäller, ske genom Trafikverkets hemsida. Där fyller ni vad frågan gäller, vilken vägsträcka, entreprenör, bandel etc. Felanmälan ska då skickas till  rätt person direkt, och enligt trafikverket ska ärendet då handläggas snabbare.

Här hittar ni länken till hemsidan : https://webapp.trafikverket.se/e-tjanster/kundtjanst/?ref=road

SSR vill följa upp hur detta system fungerar och om ni får den hjälp som behövs inom en rimlig tid. Därför vill vi att ni mejlar oss era synpunkter på systemet till jenny@sapmi.se.

Renar i trafiken

Sámiid Riikkasearvi (SSR) har tagit fram informationsmaterial om renar och trafik, den är tryckt på svenska, tyska och engelska. Arbetet med att sprida denna information är en del i att skapa en säkrare miljö för både renen, dess skötare och trafikanter

Rovdjur och renar

En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna bedriva en hållbar och långsiktig renskötsel är att antalet rovdjur inte blir för högt inom en sameby. Idag innebär rovdjursförekomsterna inom samebyarna att det redan idag i viss mån är svårt att bedriva renskötsel. Förlusterna av renar till rovdjur har ökat de senaste åren.

Renskötseln har alltid påverkats av hur många rovdjur det finns inom renskötselområdet. Renskötseln påverkas också av andra faktorer och den samiska markanvändningen måste anpassas till dessa på många sätt. Rovdjurssituationen inom renskötselområdet ska ses mot bakgrund av detta.

Samtliga av de ”fem stora” rovdjuren har under lång tid ökat i antal inom renskötselområdet samtidigt som målet att nå den av riksdagen antagna toleransnivån om max 10 % förlust av ren till rovdjur är långt bort. Samebyarna förväntas också aktivt bidra med inventering av rovdjuren samt stå för kostnaderna vid exempelvis skyddsjakt och andra eventuella förebyggande åtgärder.

Idag får rovdjurens närvaro mycket stora konsekvenser för renskötseln. Det handlar om ekonomiska, sociala, kulturella och ekologiska konsekvenser. Många renägare känner en stor oro och frustration över situationen och framtiden.

Dagens rovdjursförvaltning måste ge förutsättningar för att kunna bevara och utveckla renskötseln. Målet är att skapa en balans mellan renskötselns existens och utveckling och den svenska rovdjurspolitiken. Omsorgen om renen har alltid varit grundläggande i den samiska traditionen. Denna omsorg grundar sig på respekt och vördnad för det djur som har gett och ger oss så mycket. Vår kunskap om renen och renskötseln måste utgöra en del av grunden för vad vi betraktar som ansvarig respektive oansvarig förvaltning. Med lyhördhet och respekt för vår traditionella kunskap så kan vi skapa en förvaltning baserad på etiskt försvarbara principer.

En sammanfattning av de åtgärder som vi anser måste genomföras för att förbättra situationen är:

En effektiv rovdjursförvaltning

För att rovdjursförvaltningen ska fungera krävs snabba beslut som grundar sig i den erfarenhet och de åsikter som finns inom renskötseln. Det krävs korta handläggningstider och tydligt agerande från alla inblandade. Det måste vara klart vilka kriterier som gäller för att kunna bedöma när en ordnad renskötsel omöjliggörs eller allvarligt försvåras. Denna bedömning ska göras av samebyarna.

Avlägsnande av rovdjur när toleransnivåerna överstigs

När toleransnivåerna överskrids ska rovdjur omedelbart avlägsnas genom avlivning eller flytt.

En förbättrad jakt

Dagens regler avseende jakt måste förbättras för att minska rovdjurens påverkan på renskötseln.

Renskötarna måste få bättre möjligheter att skydda sina djur vid rovdjursangrepp.

En utökad rätt att skydda renarna vid rovdjursangrepp

Högre ersättningsnivåer

Förluster och andra kostnader måste ersättas med högre belopp än idag så att den skada som renskötseln orsakas ersätts.

Fungerande rovdjursinventeringar

Samebyarna ska delta i inventeringsarbetet.

Inventeringsarbetet måste ges förutsättningar att fungera genom förändringar i regelverket.

Utveckling av skadeförebyggande åtgärder

Det måste utvecklas bättre metoder för skadeförebyggande åtgärder för att undvika skador för renskötseln. Detta ska ske i samverkan mellan ansvariga myndigheter och renskötseln.

Förbättrad utbildning och information

Utbildning och information om förhållandet mellan renskötsel och rovdjur samt om renrenskötselns förutsättningar är nödvändig för att förbättra situationen.

En utökad och förbättrad forskning

Det krävs forskning som tar hänsyn till renskötselns behov och förutsättningar.

Här ska renskötseln medverka för att relevant forskning ger resultat som är användbara också i förvaltningen.

Ett utvecklat arbete inom och mellan berörda myndigheter

Arbetet inom berörda myndigheter måste förbättras och utvecklas.

Samverkan mellan samebyarna och dessa måste också vidareutvecklas.

En övergripande samordning med grannländerna krävs

Renskötarförsäkringen

SSR rekommenderar att medlemmarna tar kontakt med Jonas Boman på Sigillet. Han arbetar med försäkringar på heltid och är väl bekant med renskötarens vardag. Sigillet har dessutom medlemmar i flera samebyar som är nöjd.
.

Kontakta Jonas Boman på
email: jonas@sigilletfond.se
mobil: 070-291 40 01

Den försäkring SSR har tillsammans med Länsförsäkringar Västerbotten är en vanlig Gruppförsäkring som ger ett grundskydd för både individ och företagare. Du kan lägga till, ändra eller avsluta dina försäkringar direkt på internet. För inloggning krävs BanklD, gruppavtalsnummer och enhetsnummer.

Avtal: 1881
Enhetsnummer: 48597
Inloggning och information hittar du på www.lansforsakringar.se/ansokgruppforsakring.
För frågor, kontakta Länsförsäkringar:
E-post info.halsa@lansforsakringar.se
Telefon 08-588 427 00