LM 13 tillfällig

[fusion_builder_container hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” hundred_percent_height_scroll=”no” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” border_size=”” border_color=”” border_style=”solid” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=””][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ layout=”1_1″ spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=”” background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” hover_type=”none” border_size=”0″ border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”” margin_bottom=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” last=”no”][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””]

PROTOKOLL
SAMERNAS LANDSMÖTE IDRE 2013
SÁMIID RIIKKACOAHKKIN EAJRA 2013

17-18 juni 2013

 


§ 1 Landsmötets öppnade
§ 2 Hälsningsanföranden
§ 3 Val av presidium
§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd
§ 5 Godkännande av dagordningen
§ 6 Ansökan om medlemskap
§ 7 Rätten till inflytande och delaktighet
§ 8 Inrättande av ett samiskt centrum för hälsa
§ 9 Kuellnegk Neark Declaration
§ 10 Verksamhetsberättelse 2012
§ 11 Bokslut 2012
§ 12 Fastställande av medlemsavgift
§ 13 Förslag till budget
§ 14 Val
§ 15 Redogörelser
§ 16 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningsentrum, Samerådets svenska sektion, Sami Duodji och Samiska minnesfonden
§ 17 Landsmötets avslutande

§ 1 Landsmötets öppnande

Ärade Ombud, sameföreningar, samebyar och gäster.

Jag har den stora förmånen att i år få hälsa er alla välkomna till SSRs landsmöte i Idre. Årets landsmöte är speciellt för mig eftersom det hålls inom min samebys marker.

SSRs styrelse har valt efter önskemål från Idre sameby att förlägga landsmötet till Idre by. Syftet med att förlägga landsmötet här i Idre by är att synligöra vår närvaro och gynna det lokala näringslivet som bedriver småskalig turismverksamhet, i jämförelse med de större fjällanläggningarna. Valet av plats innebär att boendet är splittrat men det är min förhoppning att ni ombud och gäster har full förståelse för vårt val . Jag vill här passa på att tacka Idre bygdegårdsförening samt hembygdsföreningen för deras engagemang vilket varit oerhört betydelsefullt för landsmötets skall kunna genomföras här i byn.

Senast ett landsmöte hölls i Idre var 1982. På dagordningen återfanns då bland annat frågor om rennäringen i riksplaneringen samt frågan om en eventuell rekonstruktion av Idre sameby, landsmötet beslutade att stödja en rekonstruktion. Det beslutet blev början på en resa som vi kommer att få höra mer under landsmötets andra dag. Vi kommer då att få ta del av Idre samebys utveckling under de 30 år som passerat sedan rekonstruktionen påbörjades.

Under landsmötet 1982 diskuterades turismens utbredning på renbetesmarkerna och det konstaterades att den var stor, växande och en bidragande orsak till samebyns dåvarande situation. Att bedriva renskötsel i området framgent sågs som en stor utmaning. Trots orosmolnen uttrycktes även en stor tillfredställelse att en rekonstruktion av samebyn, den sydligaste i Sapmi, skulle ske. Det hade ju varit ett stort nederlag för rennäringen och det samiska samhället om en hel sameby upphört för evigt. Närvarande statsråd instämde i att en framgångsrik rennäring ger arbetstillfällen även i angränsande näringar och bidrar till att stärka den samiska kulturen.

Årets landsmöte innehåller många olika delar men två frågor står i fokus, det samiska ledarskapet och den samiska folkhälsan. Under de senaste landsmötena har många stora frågor varit på agendan, bland annat konkurerande markanvändning, rovdjur, renskötselkonventionen och framtida samepolitik. Listan kan göras lång och frågorna är ständigt aktuella. SSR har under tidigare landsmöten lyft dessa frågeställningar på olika sätt. Gemensamt för dessa frågor är att det alla påverkar vår vardag, hälsa, visioner och framtidstro. Vid SSR:s landsmöte i Jokkmokk 2012 antogs SSR:s visionsdokument för framtidens samepolitik. Arbetet med att forma vår framtid på den nationella och internationella arenan får inte stanna av utan måste nu utvecklas av oss SSRs medlemmar. I det arbetet utgör vår historia, vårt ledarskap och vår hälsa grunden som vi sedan kan bygga vidare på.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson svarade nyligen på frågan hur han ser på arbetet med framtidens samepolitik, han lät hälsa att han väntar på SSRs och Sametingets förslag till samepolitik. Jag vill här passa på att skicka en hälsning till Landsbygdsministern, SSR har inlämnat sitt visionsdokument redan under 2012. Med anledning av detta inbjuder SSR dig till ett möte där vi kan diskutera hur vi ser på vår framtid och utveckling.
Jag har under året deltagit på flera seminarier, konferenser och möten angående markanvändningen i Sapmi. Ofta har exploaterande företag deltagit och presenterat visioner och utvecklingsplaner, nästan alla talar ökad omsättning och nationell och regional tillväxt. Frågan om en långsiktig och hållbar utveckling diskuteras också flitigt, men den fundamentala frågan kvarstår. Vem definierar vad som är långsiktigt hållbart, berörda samer eller företagen?

Vi står inför en stor utmaning som kommer att kräva resurser och engagemang för att synliggöra rennäringens behov av land och vatten. Ett problem som i sig inte är nytt men metoderna för att lyfta våra krav har förändrats avsevärt.

Rennäringen är en bärande del av den samiska kulturen och behöver ett särskilt skydd för att kunna fortsätta att existera och utvecklas. Alla verksamheter som sker inom renskötselområdet skall därför präglas av delaktighet och inflytande där berörda samebyar har ett reellt inflytande . SSR kommer att fortsätta arbetet för att nå dit, bland annat genom att själva definiera våra mål. Vi måste själva definiera vad vi menar med hållbar och livskraftig rennäring, denna process kommer att ta tid men vår förhoppning är att vi under de kommande kan lägga stort fokus på detta. SSR har tillsammans med LTU ansökt om ett större projekt för att möjligöra genomförandet.

I den samiska markanvändningen spelar landskapet och dess betydelse en central roll för hur vi använder och har använt marken för bland annat bosättningar, arbetshagar, betesområden och jakt och fiske. Landskapet har också skapat historier och berättelser som överförts mellan generationerna vilket har en stor betydelse för bevarande av kunskapen. Vi samer har också en stark känslomässig bindning till landskapet, vår historia är viktig den utgör grunden för vår kunskap och vår framtid.

Rennäringen är och har varit en anpassningsbar näring . Idag befinner vi oss i en situation där andra sätter reglerna för hur vi skall utvecklas. Krav på utfodring, stängsling och ökad teknikanvändning är ständigt återkommande i debatten. Trots att det är andra som ställer kraven är det rennäringen själv som ska bära kostnaderna för genomförandet vilket inte är rimligt ej heller hållbart. Det är därför en absolut nödvändighet att samebyarna får fullgod ersättning för de intrång som åsamkas samebyarna i tillägg till rätten att säga nej till exploateringar som ej är förenliga med den samiska markanvändningen.

Rennäringen behöver möjligheter för att öka produktionen och kvaliteten på det renantal som vi har i dag. Något som inte är helt lätt i den situation vi befinner oss i. Idag vet vi att rovdjuren årligen dödar ca 65 000 renar. Vissa samebyar har i princip ingen möjlighet att göra ett slaktuttag utan att reducera sitt renantal. Det är därför helt avgörande att det fastställs en toleransnivå för rennäringen av riksdagen där förlusterna till rovdjuren ej överskrider 5% av nettorenhjorden. Vilket skulle innebära att ca 14 000 renar årligen dödas av rovdjuren mot dagens ca 65 000. Jag har tillsammans med personal från kansliet lyft dessa frågor på den internationella arenan. Vi har under våren besökt Bryssel vid två tillfällen för att informera EU om rovdjursproblematiken i Sapmi och rennäringens förutsättningar. Det är min ambition att detta arbete skall fortsätta under kommande år eftersom EU till synes har stor makt över den svenska rovdjurspolitiken .

Rovdjurens effekt på rennäringen är inte enbart siffror, utan för den enskilde renägaren innebär det ett liv präglat av ångest, oro och rädsla. Vilket in sin tur drabbar hela dennes familjesituation. Dessa psykiska följdeffekter är något det sällans pratas om, men är lika påtagliga som predationen på ren.

Rovdjurens närvaro är också ett arbetsmiljöproblem. I våras hände det som inte får ske, en renägare var nära att mista sitt liv i efter att ha anfallits av en björn. Det är inte under några omständigheter acceptabelt att enskilda i sitt arbete med att skydda sina djur skall utsättas för sådana risker. Vi måste här snabbt få till stånd en förändring som minskar dessa risker.

Idag står vi inför stora utmaningar, för att kunna utvecklas och bestå måste vi skapa starka samiska lokalsamhällen . Det är bara i levande lokalsamhällen som en kultur kan utvecklas och förnyas. Rennäringen är en bärande del av den samiska kulturen men den samiska kulturen består av flera delar som slöjd, jojk, författande, språkutveckling, eller genom att vara en del av det samiska samhället. Alla delar behövs för en rik och levande samekultur, landets sameföreningar gör här en stor insats genom sitt arbete med att lyfta och synliggöra dessa frågor.

SSR lägger ner ett stort arbete för att skapa förutsättningar för att uppnå våra visioner och mål, ett livskraftigt och hållbart Sapmi där rennäringen och den samiska kulturen kan utvecklas och där vi sätter agendan.

SSR har under det senast året arbetat renskötselkonventionen tillsammans med företrädare för Svenska och Norska Sametingen, NRL och Renägarförbundet för att tillsammans ta fram ett förslag som skall presenteras för respektive lands regeringar. Även om frågan varit svår och komplex har vi nu ett gemensamt förslag från arbetsgruppen att ta ställning till. Det är arbetsprocesser som denna som ger mig tilltro för framtiden. SSR kommer att fatta beslut i frågan på ett extra landsmöte i augusti.

SSR har också gränsöverskridande samarbeten med Norge i andra frågor. Under förra året bildades stiftelsen Protect, en stiftelse som skall fungera som rådgivare år de samiska rättighetsinnehavarna när exploatering på våra marker sker. Stiftelsen är en så länge bara verksam i Norge men målsättningen är att den skall finnas i både Sverige och Norge och på sikt även i Finland och Ryssland. Vi vet inte idag när en sådan verksamhet kan uppstartas i Sverige och vi kan inte idag säga om organisationen skall ske under SSR eller vara fristående på grund av osäkerhet med finansieringen. Vad vi vet är att behovet av stöd och rådgivning till Sveriges samebyar ökar konstant och att det är enormt viktigt att vi kan svara upp mot de behoven.

Inte bara våra medlemmar står inför stora utmaningar, utan även SSR som organisation. De ekonomiska förutsättningarna för SSR har under flera års tid förändrats. Det årliga anslag som tilldelas oss har minskat under flera år, det är inte tillfredställande att vid varje årsskifte sväva i ovisshet hur stort anslag som kommer att tilldelas oss. SSR fyller en viktig funktion inte bara för våra medlemmar utan även för andra aktörer vilket många vittnar om. Därför är det viktigt att SSR i framtiden tilldelas ett fast årligt anslag som motsvarar den verksamhet vi vill och ska bedriva. Ett fast årligt anslag är också en garant för att eventuella beslut inte påverkas av politiker. Trots av ställts inför svåra utmaningar är det min övertygelse att vi om några år kommer se ett förbund som är starkt och medverkar till utformningen av vår framtid. Det är styrelsen och min uppfattning att SSRs verksamhet skall bedrivas med stor kompetens, trovärdighet och vara offensiva.

Därför känner jag en stor tillfredställelse att vi under våren förstärkt vår organisation med Maria Boström som kommer att jobba med rennäring/skogsbruk under två års tid. Marias kompetens inom skogliga frågor är något som organisationen och våra medlemmar efterfrågat.

Till årets landsmöte har Talma Sameby ansökt om medlemskap om landsmötet beviljar denna ansökan innebär det att samtliga samebyar i Sverige är anslutna, vilket är en enorm tillgång.

Under årets landsmöte kommer vi att lyfta flera frågor. Vi inleder årets landsmöte med att lyfta frågan om den samiska hälsan där fokus ligger på den psykiska ohälsan. Det är en viktig fråga att belysa och diskutera för vi har alla en rättighet att få må bra.

Avslutningsvis vill jag bara säga att årets landsmöte skall präglas av lärande, inspiration, delaktighet och framtidstro så min förhoppning är att vi alla bidrar med våra kunskaper och erfarenheter.

Med dessa ord förklarar jag årets landsmöte för öppnat.

Till toppen av sidan

§ 2 Hälsningsanföranden

Framförs hälsningar till Landsmötet av:

Peter Andersso
Ellinor Marita Jåma
Inge Even
Maria Norrfalk
Leo Persson
Idre sameby
Sametinget Norge
NRL
Landshövding i Dalarnas län
Älvdalens kommun

§ 3 Val av presidium

Landsmötet beslutar att till presidium välja

Ordförande
Vice Ordförande
Sekreterare
Vice sekreterare
Justerande ombud
Jörgen Jonsson
Victoria Gällman Harnesk
Patrik Lundgren
Mikael Andersson
Rickard Åström
Gudrun Kuhmunen
Anja Fjellgren Walkeapää
Fransisca Rensberg
Magnus Rehnfeldt
Nils-Anders Jonsson

§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd

Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:

Könkämä

Lainiovuoma

Saarivuoma

Gabna
Laevas

Girjas

Báste

Unna Tjerusj

Sirges

Jåhkågasska
Tuorpon

Luokta-Mavas

Semisjaur-Njarg

Svaipa
Vittangi
Muonio
Gällivare skogs
Serri
Udtja
Ståkke
Maskaure
V:a Kikkejaur
Ö:a Kikkejaur
Mausjaure
Gran

Ran

Ubmeje

Vapsten

Vilhelmina norra

Vilhelmina södra
Malå
Voernese
Oredahke
Raedtievaerie
Jiingevaerie
Jovnievaerie
Njaarke
Kall
Handölsdalen

Tåssåsen
Mittådalen

Ruvhten

Idre

Per-Olof Nutti
Per Tomma
Lars-Göran Marainen + 1 fullmakt
Aslat Simma + 1 fullmakt
Per Anders Nutti + 2 fullmakter
Nils-Petter Labba + 3 fullmakter

Hans-Göran Partapuoli
Niila Inga
Mats Berg
Ellen Poggats-Sarri
Sven Skaltje
Anna Therese Andersson
Kjell-Åke Pittsa
Maria Pittsa
Jakob Nygård
Jonas Vannar

Tomas Labba
Olle Blind
Lars Niila Sjaggo
Lars-Miguel Utsi
Anders Erling Fjällås
Inger Fjällås



Johan Skogsfeldt



Sofia Nilsson



Anna Marja Kaddik
Sabina Jonsson
Per-Mikael Jonsson
Magnus Andersson
Katarina Andersson
Peter Omma
Inger-Ann Omma
Jon-Michael Labba
Marita Stinnerbom
Klement Klemensson
Per-Mikael Baer

Thomas Kroik Kristoffersson
Per-Mikael Åhrén
Thorbjörn Åhrén
Antaris Persson
Per-Henrik Bergkvist
Niklas Mörtell

Rickard Åström
Niklas Blindh
Nils-Anders Jonsson
Magnus Rehnfeldt
Anja Fjällgren Valkeapää
Edvin Rensberg
Franciska Rensberg
Mikael Andersson

Sameföreningar

Soppero
Karesuando
Kiruna
Gällivare
Jokkmokk
Arvidsjaur
Ammarnäs
Fatmomakke
Umeå
Frostviken/ Hotagen
Åarjelraedtien Siebrie
Noerhtenaestie
Stockholm
Göteborg
Arjeplog sameförening
Vaisa sameförening
Pitesameförening
PA Nutti + 3 fullmakter

Ulla-Karin Sarri



Gunilla Sparrock
MariAnne Baer
Eva Conradzon
Doris Rensberg + 1 fullmakt


Mariana Wik + 6 fullmakter


Nils Johan Utsi

§ 5 Godkännande av dagordning

Dagordningen godkändes.

Till toppen av sidan

§ 6 Ansökan om medlemskap

Talma sameby har ansökt om medlemskap i SSR (bilaga A).

Landsmötet beslutade att bevilja Talma sameby medlemskap i SSR.

Samer i Syd han ansökt om utträde ur SSR (Bilaga B) och Landsmötet beslutade att bevilja utträde.

§ 7 Rätten till inflytande och delaktighet

Under landsmötet i Idre har självbestämmande varit på dagordningen. Ett ämne som under de senaste åren flitigt diskuterats på den samepolitiska arenan.

Mattias Åhrén inledde på landsmötets första dag sitt föredrag med att beskriva självbestämmande utifrån ett historiskt perspektiv. Historiskt innebar summan av en kung och en arme lika med en stat vilket naturligt också betydde att alla invånarna i varje stat benämndes som ett folk. Under 90-talet inleddes en process för utvidgning av begreppet folk och i och med antagandet av FN urfolksdeklaration 2007 skedde ett skifte av begreppet. Idag är det helt förankra att samerna som urfolk utgör ett folk med rätt till självbestämmande. Det som inte är klarlagt är vad som ligger i självbestämmanderätten. Vi måste själva fylla begreppet med innehåll, menar Åhrén, och säger vidare att självbestämmande för samerna inte per automatik innebär att det ska utgå från Sametinget utan kan också utgå från lokal nivå. Till exempel ska självbestämmande i frågor som har direkt bärighet till rennäringen förvaltas av samebyarna.

Fastän vi enligt folkrätten har rätt till självbestämmande så betyder det inte att det per automatik praktiseras, vi har genom århundraden av kolonisering blivit lärd till en norm som innebär att staten och andra beslutande organ äger besluten över oss. En norm som vi genom tiden själva lärt oss att acceptera. Gudrun Kuhmunen och Asta Balto presenterade landsmötet teorier och några konkreta berättelser på hur vi samer kan lära oss – máhttáhit – till ett proaktivt förhållningssätt för att själva som folk bidra till ett ökat självbestämmande. För att motsätta oss en fortsatt kolonisering måste vi bli medvetna om den historiska kolonisering som vårt folk varit utsatt för och lära oss att se mönster på hur den än idag påverkar oss och våra liv. Det handlar inte om att förkasta all kunskap och erfarenhet som vi lärt oss av omgivande samhällen utan det handlar om att utgå ifrån och använda vår egen kultur och språk i ett självbestämmande. Drivkraften till att utveckla vårt samiska samhälle utifrån en samisk plattform måste komma från kärleken till vår mark, kärleken till vårt folk och kärleken till våra samiska språk, menar Balto och Kuhmunen. Kunskap och erfarenheter för att lära sig máhttáhit för ett framtida självbestämmande, menade Balto och Kuhmunen, kan bland annat hämtats från den samiska pedagogiken och forskningen om samisk barnuppfostran, vilket de även lyfte i sitt föredrag.

Samernas Riksförbund har under landsmötesdagarna i Idre diskuterat självbestämmande och hur vi ska nå dit, ett konkret resultat utifrån den diskussionen är resolutionen om rätten till inflytande och delaktighet som landsmötet enhälligt antog.

Landsmötet beslutade
att anta Resolution om rätten till inflytande och delaktighet. (Bilaga C)

§ 8 Inrättande av ett samiskt centrum för hälsa

SSR har i år under landsmötet valt att belysa samisk hälsa. Under året som gått har Beavi projektet möjliggjort att lyfta frågorna och dessutom driva dem framåt. Under landsmötets första dag presenterade Lars Jacobsson, professor emeritus i psykiatri, kunskapsläget kring hur samerna mår, både fysiskt och psykiskt. Därefter berättade Piere Bergkvist, renskötare från Jovnevaerie, om hur det var när hans liv vände från att ha varit nattsvart till något positivt. Han delgav oss sin starka berättelse och hur han sett som sin uppgift att sprida sina erfarenheter. Hans livsberättelse om självmordsproblematiken berörde alla landsmötesdeltagarna.

Jon Krista Jonsson avslutade förmiddagen med att delge landsmötet sina positiva erfarenheter från Biegganjunniprojektet där unga renskötare träffats och stärkt varandra i sina blivande roller i samebyarna.

Hälsofrågorna samlades avslutningsvis i en paneldebatt där rådsmedlem av norska sametinget Ellinor Jåma och Petter Stoor, psykolog vid SANKS, Samisk Nationell Kompetansesenter, också deltog. I Norge har man kommit betydligt längre med hälsofrågorna och därför blev Ellinor och Petters medverkan viktigt för oss i vårt arbete framöver.

Landsmötet beslutade
att anta Resolution om inrättande av centrum för samisk hälsa. (Bilaga D)

§ 9 Kuellnegk Neark Declaration

Landsmötet beslutade
att anta Samekonferensens deklaration Kuellnegk Neark Declaration. (Bilaga E)

§ 10 Verksamhetsberättelse 2012

Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2012. (Bilaga F)

Landsmötet beslutar

att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.

§ 11 Bokslut 2012

Jenny Wik Karlsson och Gudrun Kuhmunen föredrog SSRs ekonomi.

Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2012. (Bilaga G)

Landsmötet beslutar

att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning

att lägga revisionsberättelsen till handlingarna

att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar

§ 12 Fastställande av medlemsavgift

Landsmötet beslutar
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastsälla medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.
att fastställda avgifter gäller från och med år 2013, avgiften kommer att tas ut retroaktivt för 2013.
att den fastställda höjningen av serviceavgiften gäller under två år för att sedan utvärderas.
att förslag till beslut om resterande höjning om 2,50 lyfts vid SSRs extra lansmöte i augusti 2013.

§ 13 Förslag till budget

Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2013 framläggs i december 2013 när förutsättningarna finns.

Landsmötet beslutar

att styrelsen får i uppdrag att lägga en budget under styrelsemötet i december 2013.

§ 14 Val

Landsmötet beslutar
att förrätta val enligt följande:
Ledamot (mandattid 2 år)

Ordförande 2013 – 2015
Norrbotten Norra
Ordinarie
Suppleant

Västerbottenbyarna
Ordinarie
Suppleant

Sameföreningarna
Ordinarie
Suppleant

Revisorer mandattid 1 år
Ledamot

Suppleanter

Jörgen Jonsson
Gudrun Kuhmunen
Aslat Simma

Åsa Baer
Tobias Jonsson

PwC
Viola Engström
Jonas Vannar

§ 15 Redogörelser

Per-Gustav Idivuoma, Samernas Utbildningscentrum
Victoria Gällman Harnesk, Samefolket
Mari-Ann Nutti, Stiftelsen Sámi Duodji
Mattias Åhrén, Samerådet svenska sektionen

§ 16 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion och Sami Duodji

Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs. (Bilaga F, G, H och I)

Landsmötet beslutar

att lägga verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ till hand¬lingarna.

§ 17 Landsmötets avslutande

Riksförbundets ordförande Jörgen Jonsson avslutade Landsmötet och framförde tack till Idre sameby, Leo Persson, Älvdalens kommun, Länsstyrelsen i Dalarna, ombud och gäster för stort engagemang, tolkar, tolktekniker, barnvakter, chaufförer, Bocamic, och alla andra som gjorde SSRs Landsmöte möjligt att genomföra.

Idre den 18 juni 2013

Jörgen Jonsson ordförande
Gudrun Kuhmunen sekreterare

Magnus Rehnfeldt, justerande ombud
Nils-Anders Jonsson, justerande ombud

Till toppen av sidan

[/fusion_text][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container]