SSRs Landsmötesnytt 2022 (1 – 2 juni i Syöldahte/Skellefteå)

8 juni, 2022









*|MC:SUBJECT|*







Öppna detta mail i din webbläsare



 

Landsmötesnytt

 

Förbundsordförande Matti Blind Berg öppnade SSRs Landsmöte Syöldahte/Skellefteå  2022


Förbundsordförande Matti Blind Bergs öppningsanförande.

Välkommen till 2022 års Landsmöte i Skellefteå.

Jag vill välkomna alla ombud; samebyar, sameföreningar och gäster som har kommit hit idag. 

Det är 3 år sedan vi sågs fysiskt på ett landsmöte, det var i Stockholm. Så det känns otroligt glädjande och hoppfullt att vi kan ses så här och diskutera våra stora kommande frågor. Vi har mycket arbete framför oss, många stora utmaningar, men det ska bli fantastiskt kul att ta sig an arbetet vi har framför oss.

Jag vill också passa på när jag har er alla samlade i lokalen att tacka för det otroligt stora förtroende ni visade mig vid förra årets digitala landsmöte. Där jag fick det stora förtroendet och äran att leda SSR:s arbete för att stärka rennäringen och de samiska rättigheterna. Det är inte utan en viss bävan jag har tagit mig an uppdraget. När jag nu står här så är känslan en väldig stolthet och tacksamhet för uppdraget.

När vi träffades i Stockholm var jag en av de sista talarna på ombudsdagen. Jag pratade då om rättegången, Girjas sameby mot staten. Då hade vi gått två ronder mot staten; i tingsrätt och hovrätt. Och jag kommer väl ihåg mina sista ord innan jag lämnade talarstolen. Det var: Girjas -Staten 2 – 0, nästa gång vi träffas kommer det att vara Girjas – Staten 3 – 0. Där är vi idag.

Efter landsmötet i Stockholm kom hösten och förhandlingarna i Högsta domstolen. Januari 2021 kom domen i Högsta domstolen som gav Sveriges samebyar rätt. Rätten att förvalta våra egna fiske- och jaktresurser. Det var en stor dag för mig och för oss alla. Känslan var att nu har vi samebyar något på gång. Vi har ett momentum, nu ska vi stärka den samiska rätten, för rent juridiskt så finns den där. Sen drabbades världen av en världsomfattande pandemi och det blev lite grus i maskineriet. Det har nu gått 2 år. Nu tar vi upp stafettpinnen och fortsätter det arbetet vi påbörjade när vi stämde staten

Vi har en hel del att ta tag i inför framtiden, men jag är fullt övertygad om att vi kommer att lyckas, när jag ser den här församlingen och träffar människor. Kompetensen har vi, tro på framtiden har vi, och då kan vi faktiskt förändra mycket.

Idag så lever vi med en utredning, Renmarkskommittén, som rör upp känslor i hela Sápmi, men också utanför. Jag är lite rädd för att använda ordet rasism, men jag finner inget annat ord för de yttringar som bubblar upp både här och där, i det politiska skiktet, på regional nivå, på kommunal nivå och på riksnivå. Det är skrämmande och det visar hur viktigt vårt arbete är, för att stärka samiska samhället, för vi i denna församling representerar det traditionella samiska samhället. Vi, SSR, ska vara den stadiga punkten för vår motpart, det vill säga staten, eller hur vi väljer att se på det, men vi ska vara där. 
Vi ser, och det har väl inte undgått någon vad som händer i Luleå dessa dagar, ett Sameting som mer eller mindre känns som att det är i fritt fall.
När vi planerade för Landsmötet så skickades ett tydligt meddelande till Sametinget; den här veckan kommer vi att ha Landsmöte. Ändå valde Sametinget och den styrelsen att lägga plenum samma vecka. Jag tycker det är en tydlig signal från den sittande styrelsen i Sametinget hur man värderar vårt arbete.
I efterhand kom det en förfrågan från Sametinget om att streama Landsmötet till plenums ledamöter, men av olika orsaker var det inte möjligt, och vi tyckte väl inte heller att det var riktigt lämpligt.  Men så som utveckling nu är i Sametinget borde det varit omvänt, det hade varit väldigt intressant att se vad som händer i Luleå idag.

Med de orden hälsar jag återigen er varmt välkomna till SSRs Landsmöte 2022.

Val till presidium

Ordförande: Matti Blind Berg
Vice ordförande: Carina Sarri, Tomas Sevä, Helena Partapuoli, Anders-Erling Fjällås
Sekreterare: Franciska Rensberg
Vice sekreterare: Irene Kuhmunen, Patrik Lundgren
Justerande ombud: Eli Larsdotter, Karl-Johan Juntti

Medlemsansökningar

Landsmötet beslutade att bevilja Sápmi i Östergötland och Syöldaten Sámienseäbrrie, Skellefteå sameförening medlemskap i SSR.


Årets tema
Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering

Huvudfrågan under årets Landsmöte var Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation.
 
Regeringen tillsatte i maj 2021 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap.
 
Regeringen har därför uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag.

Inledande redogjorde Anders-Erling Fjällås, vice ordförande SSR och Christina Allard, bitr. prof./docent rättsvetenskap, Luleå Tekniska universitet, expert i utredningen, om hur Renmarkskommitténs arbete fortskrider.

Därefter föreläste:
Susanna Rikko om Erfarenheter från Girjas sameby
Inger-Ann Omma om Avtal om upplåtelse
Gudrun Norstedt (digitalt) om Rättshistorisk dokumentation
Peter Danowsky om Girjasprocessen,
Kristina Sehlin MacNeil om Polarisering konflikter

Ett panelsamtal avslutade dagen med Kjell-Åke Pittsa, Matti Blind Berg, Peter Danowsky och Birgitta Larsson (Gällivare kommun) Moderator var Kristina Sehlin MacNeil.

Kommittédirektivet En ny renskötsellagstiftning – det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske kan du läsa här >
Sametingets uppdrag att analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör utformas kan du läsa här >

Renmarkskommitténs hemsida hittar du här > Där kan du också läsa Utredningens arbetsplan och promemorior.


SSRs hederspris
Peter Danowsky tilldelas Sámiid Riikkasearvis hederspris

Motivering:

SSR:s Landsmöte beslutade 2009 att påbörja en process gentemot staten avseende upplåtelse av jakt och fiske ovan odlingsgränsen.  

Advokat Peter Danowsky, Stockholm tilldelades uppdraget att företräda Girjas sameby i sin talan mot staten.  Med sin stora kompetens och yrkesskicklighet har advokat Peter Danowsky varit starkt bidragande till framgången i Girjasmålet. 

Advokat Peter Danowsky har under den långa rättsprocessen som pågick under tolv år visat en stor ödmjukhet och respekt i samarbetet med både Girjas sameby och SSR. Hans engagemang, nyfikenhet och tålamod har sträckt sig långt utanför juridikens ramar, något som uppskattats av samtliga parter som varit involverade i denna unika rättsprocess.

Genom sitt djupa och tålmodiga engagemang i denna långvariga process gentemot svenska staten har advokat Peter Danowsky bidragit till att skriva ett nytt kapitel i den samiska rättshistorien,  och samtidigt flyttat fram positionerna för urfolksrätten både nationellt och internationellt.

Motion från Girjas sameby ang rovfåglar/örnar

Förekomsten av både kungsörn och havsörn ökar dramatiskt inom renskötselområdet och då främst inom kalvningslanden. Både kungsörnen och havsörnen häckar gränsöverskridande över riksgränsen mot Norge och över länsgränser. Eftersom varken kungsörnen eller havsörnen ingår i de årliga inventeringarna av rovdjur saknas det idag korrekta siffror om det reella antalet av kungsörn och havsörn. Ersättningen för örn är idag arealbaserad vilket i realiteten innebär att rennäringen får tåla mycket större förluster på grund av örnar än den 10%-iga toleransnivån som riksdagen beslutat om.

Den stora förekomsten av kungs-/havsörn är idag ett jätteproblem för renskötseln vilket resulterar i mycket stora förluster av renkalvar och en spridning av renhjordarna och störning av renens betesro under den viktigaste tiden för renens tillväxt.

Förekomst av örn inom rimligt antal, (eller ett habitat) hade inte varit ett allvarligt problem men förekomst av örnflockar kring 10 talet – det är allvarligt över hela renskötselområdet. I öppen terräng i fjällområdet har renhjordarna och renvajorna med kalv ingen chans skydda sig mot dessa örnflockar. Den stora förekomsten av kungs- och havsörn inom renskötselområdet är idag långt över det som EUs art– och habitatdirektiv som krävs för att kungs- och havsörn ska anses uppnått gynnsam bevarandenivå. Eftersom varken kungs- eller havsörn inventeras kan man ställa sig frågan varför kungs- och havsörn ska vara fridlysta? De stora förlusterna av renkalvar på grund av örnar, den omfattande störning av betesron som örnar orsakar innebär allvarliga och negativa konsekvenser för bevarande samiska traditioner och sedvana inom renskötseln.

Huvudsyftet med EUs art- och habitatdirektiv är att uppnå en hållbar utveckling genom att främja den biologiska mångfalden samtidigt som hänsyn ska tas till ekonomiska, sociala, kulturella behov och till lokala och regionala särdrag (bl a renskötselns långsiktiga hållbarhet).

SSRs Landsmöte beslutar
att SSR kraftfullt agerar för att förekomsten av kungs- och havsörn kraftigt ska decimeras till den av av SSR beslutade toleransnivån 5%. För att en verklig minskning av örnförekomsten ska ske behövs det ske en decimering häckningsplatserna inom renskötselområdet. 
att SSR och NBR/NRL gemensamt agerar gentemot regeringarna i Norge, Finland och Sverige och ansvariga myndigheter för att kungs- och havsörn kraftigt decimeras både inom och utom renskötselområdet på båda sidorna av svensk/norsk/finska riksgränsen. 

Motion från Maskaure sameby ang rennäringsföretagens lönsamhet

Rennäringsföretagens lönsamhet har genomgått en negativ utveckling under en längre tid. 
Faktorer som påverkar är bland annat. 
Klimatet
Höga priser på drivmedel, el etc har gjort att nu är situationen akut. 
Begränsningar i rennäringslagen är ett problem. 
Rovdjurstrycket är extremt. 
Konkurrerande markanvändning eskalerar. 

SSRs Landsmöte beslutar att uppdra till styrelsen att jobba vidare med frågan.

Motion från Skogssamebyarna ang Utredning Skogssamebyarnas förutsättningar

Vi har idag befintliga och nedlagda gruvor, vindkraft, vattenkraft, infrastruktur, konkurrerande markanvändning i olika former och samhällsutbredning på åretruntmarkerna, såväl som på vinterbetesmarkerna, samt ett orimligt rovdjurstryck. Nya ansökningar och samråd om intrång där vår inblandning krävs för att bevara samebyarnas intresse inkommer ständigt och är oförenliga med renskötselarbete. Administration av ärenden är enormt resurskrävande.

Skogssamebyarna har under lång tid sett renbetesmarkerna minska, och intrången som ligger till grund för detta har gett enorma konsekvenser på markbetet, vilket aldrig mera kommer att bli återställt i ursprungligt skick. Skogsbruket har slukat enorma arealer, med konsekvenser som sträcker sig över livstider. Samebyar som är beroende av hänglavsbete har inget annat val än an att använda sig av foder då markbetet ständigt minskar, en åtgärd som är ohållbar redan idag och medför enorma merkostnader, merarbete och en risk för renarnas hälsa i olika former.

SSRs Landsmöte beslutar att påbörja en utredning innefattande bland annat en konsekvensanalys för att kartlägga och utreda samebyarnas nuvarande situation med kumulativa effekter av intrång, predation, samt möjlighet till fortlevnad och hur detta kan användas till grund för SSR:s intensifierade politiska arbete i ämnet. Utredningen ska också särskilt klarlägga skogssamebyarnas situation. 

Motion från Girjas sameby ang ersättningar för trafikdödade renar

I dagsläget ligger ersättningarna för trafikdödade renar alldeles för lågt, både för tåg- och bilpåkörningarna. Ersättningarna har inte höjts nämnvärt på flera år och det är renägarna som blir lidande för det. 
Samebyn har bevittnat flertal gången att kalvar kastats ut ur vajans mage vid krocken och ligger bredvid på väg eller järnväg, så blir renägarna enbart ersatta för vajan. Samebyn upplever dessutom att det är fler livrenar än andra renar som blir påkörda. 

SSR:s styrelse anser att frågan som lyfts av Girjas sameby är angelägen. Frågan om höjda ersättningsnivåer är något som medlemmarna lyft vid flertalet tillfällen. Arbete med att ta fram ett underlag för höjda ersättningsnivåer är pågående. SSR:s trafikgrupp har fått i uppdrag att tillsammans med kansliet ta fram förslag på nya ersättningsnivåer. Det framtagna förslagen ska sedan beredas i styrelsen och presenteras för landsmötet för beslut. De beslutade förslagen kommer sedan utgöra grunden för framtida dialog/förhandling med berörda myndigheter/försäkringsbolag som ansvarar för frågan.

Styrelsen anser motionen besvarad utifrån att arbetet är pågående.
Styrelsen föreslår att motionen ska ingå som underlag i det pågående arbetet.
SSRs Landsmöte beslutar 
att
förslagen ska presenteras vid landsmötet 2023


Uttalande från SSRs Landsmöte 2022
SSRs Landsmöte kräver att Sveaskog som ett statligt ägt bolag ska gå i bräschen när det gäller respekten för samebyarnas grundlagsskyddade renskötselrätt

Landsmötet kräver att Sveaskog som ett statligt ägt bolag ska gå i bräschen när det gäller respekten för samebyarnas grundlagsskyddade renskötselrätt.

Sveaskogs nytillträdda VD, Erik Brandsma, har aviserat att det är prioriterat att lösa konflikterna med samebyarna.

Som första steg i detta arbete har Erik Brandsma varit ute och träffat flera samebyar, där bland annat frågan om hur förhållandet mellan Sveaskog och samebyarna kan förbättras. Fler möten med såväl samebyar som SSR är inplanerade.

Sametingets styrelse, som representanter för en statlig myndighet, har inget mandat att på eget initiativ föra samebyarnas talan i frågor som rör samebyarnas rättigheter. Den dialog som nu pågår mellan Sametinget och Sveaskog saknar således legitimitet och stöd från samebyarna, vare sig det handlar om enskilda samebyars rättigheter eller övergripande frågor gällande rennäringen och renskötseln.

Landsmötet poängterar att konsultationsordningen inte omfattar statliga bolag och Sametinget inte har stöd att använda konsultationsordningen som ett argument för att föra samebyarnas talan.

Varken Sametinget eller någon annan myndighet innehar rätt att konsultera, representera eller förhandla i frågor gällande samebyarnas rättigheter utan samebyns medgivande.

Landsmötet beslutar att

Uppdra till SSR:s styrelse att tillskriva Sveaskog och Sametinget, samt andra myndigheter och redogöra för landsmötet och samebyarnas inställning, och informera parterna att SSR är redo att driva frågan vidare om Sveaskog och Sametinget, eller annan myndighet, fortsatt kränker samebyarnas rättigheter att föra sin egen talan.


Uttalande från SSRs Landsmöte 2022
SSRs Landsmöte anser att regeringen ska ge ansvaret med att utforma framtidens samebyar till SSR

Av regeringsuppdraget avseende samebyarnas interna organisation framgår att Sametinget ska lämna ett sådant förslag som det stora flertalet av landets samebyar kan ställa sig bakom. (från regeringsuppdraget)

SSRs Landsmöte uttalar mot denna bakgrund följande:

Samebyarna saknar förtroende för det sätt Sametinget hittills utfört arbetet med regeringsuppdraget, gällande hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör utformas.

SSRs Landsmöte anser att regeringen ska ge ansvaret med att utforma framtidens samebyar till SSR. Samebyarnas interna organisering är en fråga som lämpligast hanteras av den part som samebyarna själva har utsett till sin företrädare. Sametinget, såsom statlig myndighet, saknar den legitimitet som behövs för att lämna förslag på förändringar av samebyarna. Förändringar, som kan ha inverkan, både privat och civilrättsligt för samebyarna och dess medlemmar.

Givet att ett sådant uppdrag beslutas måste tid och adekvata medel överföras till organisationen för att säkerställa att arbetet kan utförs i enlighet med principen om Free Prior And Informed Consent.

SSRs Landsmöte vill återigen tydliggöra för regeringen och Sametinget att SSR är samebyarnas företrädare i samtliga frågor som berör oss.


Uttalande från SSRs Landsmöte 2022
SSRs Landsmöte kräver att det nu tas krafttag mot de fall av skjutningar, plågade och stulna renar som anmäls av samebyar över hela renskötselområdet

Renar som tjuvskjuts, plågas till döds, samiska markrättigheter som kränks, renskötare som drabbas av både hot och hat är idag vardag för många oss Detta är inga enstaka händelser utan något som sker alltmer ofta och mer högljutt.

Ett tydligt exempel på det allt mer polariserade klimatet är, att i Kiruna och Härjedalen har lokala politiker gjort det till en valfråga att ständigt ifrågasätta rennäringen och samiska rättigheter utan att någon reagerar.

Det kan inte betraktas som något annat än ett stort misslyckande att detta tillåts fortgå och att samiska befästa rättigheter kränks. Ytterst handlar denna fråga om rättssäkerhet och demokrati, där vi många gånger upplever att vi står rättslösa och att frågan inte tas på allvar.

Att ansvariga ministrar, myndigheter och företrädare för det allmänna inte agerat tillräckligt hotar rättssystemet och demokratin.

Det är uppenbart att det finns inbyggda strukturella mekanismer som mer eller mindre möjliggör att detta tillåts fortgå. Yttersta ansvaret att ta tag i detta åvilar regeringen samt de folkvalda politiker som tillåter det, samt även i vissa fall använder demokratin för att hota folkrättsliga principer och ytterst rättsstaten.

Vi är starkt oroade över dagens situation men också över framtiden. I takt med att vi upplever en allt mer ökad polarisering samtidigt som inga tydliga insatser görs från det offentliga så kommer samebyarna med rätta uppleva att de är rättslösa. Det är inte bara ovärdigt i ett rättssamhälle, utan sätter också de demokratiska och rättsliga principer ur spel.

Vi ser att det finns stor okunskap i samhället om betydelsen och konsekvenserna av att detta tillåts fortgå. Detta är ett samhällsproblem och ett uttryck för diskriminerande strukturer i det svenska samhället.

Landsmötet kräver

Att det nu tas krafttag mot de fall av skjutningar, plågade och stulna renar som anmäls av samebyar över hela renskötselområdet.

Att regeringen och dess företrädare agerar och vidtar åtgärder för att motverka den alltmer eskalerande debatten och att samiska rättigheter skyddas.

Att Renskötaren inte i sin vardag utsätts för hot och kränkningar.

Att Renen inte plågas.

Landsmötet uttalar

Att passivitet från det omgivande samhället är likställt med att acceptera att rasism, hat och hot mot renskötaren och renen fortgår

Verksamhetsberättelse och budget

Verksamhetsberättelsen för 2021 lades till handlingarna. Resultat- och balansräkning fastställdes, revisionsberättelsen lades till handlingarna och Landsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet.
SSRs Verksamhetsberättelse för 2021 hittar du här >

Val

Ledamöter
 
Norrbotten norra, suppleant 2 år, Kjell-Åke Pittsa 
 
Norrbotten södra, ordinarie 2 år, Anders-Erling Fjällås
 
Västerbotten, suppleant 2 år, Gabinus Klementsson Leek 
 
Jämtland, ordinarie 2 år, Nils-Anders Jonsson           
 
Skogsbyarna, ordinarie 2 år, Lars-Thomas Persson
 
Sameföreningarna, suppleant 2 år, Linn Larsson                                                                                           
 
Revisorer mandattid 1 år
 
Ledamot Deloitte                                               
Lekmannarevisor Lars-Anders Baer




Det har varit fantastiska dagar, jättekul att träffas efter 3 år i sin egen liten bubbla. Det har gett otroligt mycket inspiration inför det fortsatta arbetet, för hela SSR, för styrelsen men väldigt mycket för min personliga del i samtal med makthavare, regeringsrepresentanter, bolagsrepresentanter, att känna att det var ett klart och uttalat stöd i det politiska budskap vi vill föra fram till makthavarna. Vi har ett jättearbete framför oss och vi måste göra det tillsammans. Vi måste hålla ihop, det är så stora krafter som arbetar emot oss. Nu är det absolut viktigaste medskicket med er. Vi måste jobba tillsammans,

Det har varit fantastiska redogörelser från forskare, från jurister, erfarenheter från samebyarna och sammantaget visar det bara på en sak. Tillsammans kan vi förändra och tillsammans är vi väldigt starka. När vi tar stöd också av forskning, juridik och våran egen kompetens och vår egen tro på oss själva. Jag tog väldigt mycket till mig när Helena sa om vårat eget mindset, det är så otroligt viktigt vårat mindset, tror vi på oss själva, vi kvar det cirkulära tänket, då kommer vi att komma väldigt långt, speciellt när vi gör det tillsammans.

De här dagarna hade inte varit möjliga om vi inte haft ett kansli som verkligen har styrt upp de här dagarna. Ett stort, stort tack. Jag vill speciellt rikta ett stor tack till Ellacarin som gör sitt sista landsmöte. Vi ska också tacka hotellet för god service och bra mat, Skellefteå kommun, tolkar och tolkteknik. 

Matti Blind Berg


SSRs Landsmöte besökte Sara Kulturhus
Konsert med Jörgen Stenberg

Kvällen innan Landsmötet startade hölls en konsert med Jörgen Stenberg och gitarrist Jonas Strandgård på Sara Kulturhus i Kulturhusparken. Ombud, ankommande gäster och många andra hade sökt sig till konserten. 

Vi tackar Skellefteå Årets Kulturkommun som var medarrangör. 

Copyright © 2021 Svenska Samernas Riksförbund Alla rättigheter förbehållna.

Svenska Samernas Riksförbund
Formvägen 16
906 21 Ubmeje/Umeå
Sverige

Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan ändra dina inställningar eller avanmäla dig från denna lista


This email was sent to *|EMAIL|*

why did I get this?    unsubscribe from this list    update subscription preferences

*|LIST:ADDRESSLINE|*

*|REWARDS|*


Print Friendly, PDF & Email