Motioner 17

§ 16 Motion från Handölsdalens sameby gällande turism och det rörliga friluftslivet

Handölsdalens sameby är kanske den sameby som idag har stört tryck från turismen sett till samebyns storlek, särskilt på åretruntmarken, något som vållar stora problem för renskötseln inom samebyn.

Den största aktören är STF som har fyra fjällstationer, flera stugor mellan dessa, och som är sammanknutna av ett stort lednät. Även andra exploatörer bedriver verksamhet i form av tävlingar, evenemang och organiserade turer samtidigt som det är stort tryck från det rörliga friluftslivet i övrigt med allt från hundspannskörning, ridning, cykling och toppturer både till fots och med skidor.

Området är lättillgängligt från alla väderstreck, men särskilt genom den allmänna vägen upp till Storulvåns fjällstation. Där ifrån ligger ytterligare två fjällstationer inom en radie av 1,5 mil, Blåhammaren- och Sylarna fjällstation. Dessa tre fjällstationer bildar Syltriangeln som ligger mitt i samebyns bästa betesområden och i direkt anslutning till kalvningsområdena.

Trycket har ökat avsevärt under de senaste 20 åren och är idag ohållbart anser samebyn eftersom renarna inte kan beta och få betesro i stora delar av åretruntmarken, kalva i lugn och ro och de blir avstängda från att komma till vissa betesområden på grund utav det stora antalet turister, vilket också innebär ökade problem med lösspringande hundar som jagar renar.

Problemen börjar på våren när vi flyttat upp till åretruntmarken och kvarstår till slutet av oktober, med andra ord i stort sätt hela den period vi använder åretruntmarkerna. En ytterligare konsekvens av den stora turistexploateringen är att helikopterflygning sker nästan dagligen från Storulvån, Vålådalen och Ljungdalen för att serva fjällstationerna och en del stugor med allt från mat till att flyga bort sopor, och när det inte är öppet på stationerna bedrivs det underhåll och förberedelser inför nästa säsong. Det är aktivitet i stort sätt hela året.

Enligt lag har renskötseln en stark rättslig ställning, särskilt på åretruntmarken, men samebyn upplever att turismen och det rörliga friluftslivet hela tiden får företräde och bedöms viktigare/ starkare än renskötseln i området. Vi kan inte anpassa oss mera, och anser att det är dags att något görs åt situationen. Det har gått så långt att vi funderar på om en rättslig prövning i domstol är enda lösningen för att hävda vår rätt och få förutsättningar att kunna bedriva vår näring.

Mot denna bakgrund vill Handölsdalens sameby att SSR tittar på möjliga lösningar för hur man kan förbättra situationen, och stävja turismens och det rörliga friluftslivets framfart. Turismen är en växande näring och vi befarar att det inom kort kommer vara likadant i fler samebyar om man inte får bukt med problematiken.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende turism och det rörliga friluftslivet. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars samt den 10 april 2017.

Turismen och det rörliga friluftslivet har under de senaste åren ökat i allt större omfattning, såväl vinter som sommar. Det ökade intresset för turism och friluftsliv inom Sápmi har lyfts av flera medlemmar under det gånga året. SSR:s styrelse anser att det finne ett stort behov av att aktivt börja arbeta mer med denna fråga.

Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen föreslår att motionen tillstyrkes av Landsmötet

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 17 Motion från Könkämä sameby angående föreskrifterna om katastrofskadeskydd

Enligt Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd ”kan bidrag lämnas till en sameby för att till viss del täcka sådana kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden”. (§ 1)

I § 2 (STFS 2016:1) förklaras att synnerligen svåra betesförhållanden råder ”när lavtäcket är så isbelagt (låst) att renarna omöjligt kan gräva efter föda”.

I samma paragraf stadgas följande: ”ett djupt snödjup utan isbeläggning utgör dock inte att betet anses som låst”.

Könkämä sameby anser att ett djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö utan isbeläggning också ska betraktas som förhållanden då betes ska anses vara låst.

Könkämä sameby föreslår därför att Landsmötet ger SSRs styrelse i uppdrag att arbeta för en ändring av § 2 i Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd så att även djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö ska anses utgöra förhållanden då betet ska anses vara låst, och att sådana betesförhållanden också ska ges möjlighet till katastrofskadeskydd.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende att arbeta för en ändring av § 2 i Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd så att även djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö ska an-ses utgöra förhållanden då betet ska anses vara låst, och att sådana betesför-hållanden också ska ges möjlighet till katastrofskadeskydd.

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen tillstyrks av Landsmötet

Rans sameby föreslår att motionen tillstyrks av Landsmötet med tillägg

  • Att landsmötet uppdrar till styrelsen att genomföra en översyn av Sametingets föreskrifter gällande katastrofskadeskydd i sin helhet.
  • Att landsmötet uppdrar till styrelsen att lyfta frågan om katastrofskadeskydd med regeringen.
    Att särskilt för fram att föreskrifterna måste ta sin utgångspunkt att skydda renen och undvika att renskötselns förutsättningar för fortsatt existens undergrävs.

Landsmötet beslutar att tillstyrka motionen med Rans samebys tillägg.

Rans skrivelse Landsmötesärende 2017 angående katastrofskadeskyddet läggs som bilaga till protokollet.

§ 18 Motion från Gabna sameby angående tillfälliga skoterförbud

Gabna ansökte 2017-02-21 om tillfälligt skoterförbud hos Kiruna kommun inom samebyns kalvningsland öster om Abiskodalen i huvudsak omfattande markerna kring Pessisdalen. Kiruna kommun beslutade bifalla samebyns ansökan under tiderna 2017-03-22 fram till 2017-04-07 och från 2017-04-18 fram till barmarkperioden. Kiruna kommun beslutade dock att dels avslå samebyns ansökan om skoterförbud i själva huvudkalvningslandet bl a i Pessisdalen samt dels öppnade ett nytt färdstråk genom Lapporten rakt in i Pessidalen, mao det är fritt att färdas med snöskoter i hela området mellan 7 – 18 april (påskperioden) bla i Pessisdalen. Området kring Pessisdalen utgör nyckelområde av riksintresse för Gabnas renskötsel.
Samebyn har överklagat beslutet till Regeringen.

Gabna är av den bestämda meningen att frågor om tillfälliga skoterförbud måste föras tillbaka till länsstyrelsena. Länsstyrelsens tjänstemän är väl skickade att objektivt handlägga dessa frågor. För Gabnas del råder stor oro om politiken fortsättningsvis skall handha dessa så viktiga frågor för rennäringen.

Gabna föreslår att SSR påbörjar arbetet med en översyn av regelverket i hithörande frågor för att återföra denna specifika fråga till länsstyrelserna.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende beslut om tillfälliga skoterförbud. Samebyn anser att beslut om tillfälliga skoterförbud bör handläggas av länsstyrelserna.

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt den10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen tillstyrks av Landsmötet.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 19 Motion från Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Malå samebyar angående egen kategorisering av renen

Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Malå samebyar vill lämna en motion om att Landsmötet ska arbeta för att renen ska behandlas som ett eget djurslag för att få ett djurskydd som är anpassat för renen och inte behandlas som vilt, tamboskap osv.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyarna har tillsänt Landsmötet en motion avseende kategorisering av djurslag där motionärerna önskar att renen skall kategoriseras som ett eget djurslag. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14-15 mars april samt den10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas med tillägg av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen och uppdrar till styrelsen att påbörja en utredning samt medföljande konsekvensanalys gällande införande av en egen kategorisering av djurslaget ren. Utredningen skall presenteras för landsmötet 2018 för beslut.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 20 Motion från Malå sameby avseende inrättande av etiskt råd

Malå sameby motionerar härmed om inrättande av ett etiskt råd som får till uppdrag att aktivt arbeta med renskötselns interna etiska frågor.

Arbetssituationen för renskötare inom hela renskötselområdet är i dagsläget satt under stor press. Rovdjur, klimatförändringar, exploateringar och en allt mer utbredd rasism kombinerat med ett ökat hat mot renen, är utmaningar och en verklighet som den enskilde renägaren tvingas möta och ta itu med dagligen. Detta sätter sina spår i måendet hos många renskötare. I undersökning efter undersökning konstateras att renskötare är överrepresenterade i statistik som rör psykisk ohälsa och självmord. Detta är allvarliga signaler och tydliga tecken på att renskötselns situation inom många områden är ohållbar och vars hela existens därigenom i förlängningen långsiktigt hotas.

Yttre negativ påverkan kan ofta endast påverkas genom ett medvetandegörande om situationen till allmänhet, politiker och det internationella samfundet, och tydligt ställa krav på förändring. SSR har genom åren arbetat bra med denna fråga, men en aspekt som har hamnat lite på sidan om och inte lyfts i diskussionerna inom organisationen, är de etiska frågorna.ur ett inre perspektiv.

Härskartekniker, mobbning och till och med renstölder förekommer även inom renskötseln, mellan renskötare och mellan samebyar. Inte överallt, inte alltid så mycket, men det förekommer. Det som sker inom gruppen går ofta djupare känslomässigt för den utsatte och blir därför svårare att lyfta i ett offentligt forum. Att denna problematik överhuvudtaget existerar har därför stundtals ett tabu över sig. SSR är en samlande kraft för landets samebyar och har därigenom ett ansvar för att även ta sig an de svåra gemensamma frågorna. Malå sameby vill därför med denna motion att ett fokus kring dessa frågor lyfts, och att arbetet, genom det föreslagna rådet, framgent prioriteras inom SSR. De ovan nämnda exemplen på destruktiva interna företeelser är just exempel. Eventuella avgränsningar kring vilka etiska frågor som ska arbetas med och prioriteras, överlämnar vi till landsmötet att diskutera och besluta.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende inrättande av etiskt råd. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.
Under SSR landsmöte i Jokkmokk 2012 antogs SSR:s positionsdokument avseende ny Samepolitik. I detta dokument framgår att en etiskt nämnd skall inrättas. Styrelsen anser i likhet med motionären att de frågeställningar som lyfts är av stor vikt och måste prioriteras.

Styrelsen föreslår att motionen tillstryks med följande ändringar.

SSR Landsmöte uppdrar till styrelsen att utreda förutsättningar för inrättande av ett etiskt råd. Resultatet skall presenteras vid nästkommande Landsmöte.

Landsmötet uppdrar åt styrelsen att prioritera och belysa de frågor motionären lyft under kommande verksamhetsår.

Ett förslag lades om att byta ut ordet utreda mot skapa.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 21 Motion från Könkämä sameby angående samebyars och sameföreningars roller som medlemmar i SSR

I Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är både samebyar och sameföreningar medlemmar. De avgifter som dessa två typer av medlemsorganisationer betalar in till SSR skiljer sig åt. Sameföreningarna betalar in mindre till SSR än vad samebyarna gör. Samebyarna betalar in en del av sin avgift till SSR utifrån renantal, men när omröstningar genomförs på SSRs landsmöten så är det i stället medlemsantalet som är avgörande.

SSR genomför minst ett Landsmöte varje år och regionala möten. På de regionala mötena är rennäringsfrågorna centrala, men frågan är vilken beslutsmakt de regionala mötena har. Landsmötet beslutar ju om resolutioner och skrivelser, men vad beslutar de regionala mötena om? Utifrån den organisation som de regionala mötena har så är de att betrakta som dialogmöten mellan medlemsorganisationerna och styrelsen/kansliet. Kanske kan det vara en väg framåt i stärkandet av SSR som rennäringens huvudorganisation att även ge de regionala mötena direkt beslutsmakt.

Könkämä sameby föreslår Landsmötet att ge SSRs styrelse i uppdrag att utarbeta en plan över hur samebyarnas och sameföreningarnas roller ska vara i SSR.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende samebyars och sameföreningars roller i SSR. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt den 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Under SSR landsmöte i 2011 inkom en motion med samma innehåll. Landsmötet beslutade då att uppdra till styrelsen att lyfta och arbeta med frågan utifrån ansatsen att frågeställningen skulle lyftas till samtliga medlemmar inom organisationen. Frågan är av stor ideologisk karaktär och behöver arbetas med utifrån detta. Styrelsen har mot bakgrund av bland annat den ekonomiska situationen som krävt stort engagemang inte haft möjlighet att lägga ned den tid som frågeställningen kräver. Styrelsens ambition är dock att detta arbete påbörjas under kommande år, och redovisa på landsmötet 2018 hur arbetet fortskrider. Styrelsen anser således motionen besvarad.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

§ 22 Motion från Könkämä sameby angående att vara ombud samtidigt för både en sameby och en sameförening

I Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är både sameföreningar och samebyar medlemmar. På Landsmötet deltar således ombud från både sameföreningar och samebyar. Så som vi förstått reglerna så får inte ett ombud representera två samebyar samtidigt på ett Landsmöte. Däremot har det varit möjligt för ett ombud att representera en sameby och en sameförening samtidigt på ett Landsmöte. Detta är enligt Könkämä sameby inte en bra lösning. Därför yrkar Könkämä sameby att Landsmötet beslutar att SSRs stadgar ändras så att ett ombud endast ska kunna representera en medlemsorganisation (sameby eller sameförening) på SSRs Landsmöten.


Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende möjligheten att vara ombud för både sameby och sameförening. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14-15 mars april samt den 10 april 2017. Av SSR:s stadgar framgår i § 11 framgår att ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma medlem. Det är dock inte klarlagt om det är möjligt att representera fler medlemmar än en. Styrelsen anser att detta borde tydliggöras i stadgarna. En stadgeändring kräver två landmötesbeslut för att träda ikraft.

Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen föreslår att motionen tillstyrkes av Landsmötet med följande tillägg och innebörd: landsmötet ger styrelsen i uppdrag att ta fram förslag på stadgeändring till landsmötet 2018.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.