SSRs Landsmötesnytt

20 juni, 2023









*|MC:SUBJECT|*







Öppna detta mail i din webbläsare



 

Landsmötesnytt

 

Förbundsordförande Matti Blind Berg öppnade SSRs Landsmöte Bihtám/Piteå 2023


Förbundsordförande Matti Blind Bergs öppningsanförande.

Välkomna till SSR:s landsmöte 2023.  Det är glädjande att se vilket engagemang det finns i vår organisation, så stort välkomnade till samtliga ombud från sameföreningar, samebyar och gäster.
 
Jag vill passa på att tacka Piteå havsbad för ni beredde plats för 2023 års landsmöte,
 
För andra året i följd så väljer Sametinget att lägga plenum samma datum som SSR:s landsmöte vilket är olyckligt, inte minst detta år då arbetet i Renmarkskommittén är uppe till behandling i plenum och samtidigt temat för årets landsmöte.
 
SSR:s styrelse och kansli ser fram emot goda konstruktiva samtal i frågor som berör oss. Att vår näring och kultur är hotad från många håll är knappast någon nyhet. Staternas strategi söndra och härska gör sig påmind mer frekvent än på lång tid. Att vända samer mot samer tycks vara en medveten strategi i de skandinaviska länderna. Därför är de fysiska mötena samebyar och sameföreningar emellan av väldigt stort värde. Att förstå varandras olika ingångar är nödvändigt för att möta staternas försök till söndring. Men med gemensamma krafter och ställningstagande kan vi påverka utvecklingen i en positiv riktning.
 
Med de orden öppnar vi härmed 2023 års Landsmöte.

Val till presidium

Ordförande: Matti Blind Berg
Vice ordförande: Patrik Lundgren, Mikael Kuhmunen, Anders-Erling Fjällås, Helena Partapuoli
Sekreterare: Raymond Wasara
Vice sekreterare: Klemet Klemensson, Hanna Stenlund
Justerande ombud: Nina Baer, Ante Ryder Blind

Medlemsansökningar

Landsmötet beslutade att bevilja Samiska föreningen i Uppsala och Daastan Siebrie medlemskap i SSR.


Maja Martinson och Nanna Holmgren

Årets tema
Delbetänkandet om jakt och fiske i Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering

Huvudfrågan under årets Landsmöte var Delbetänkandet om jakt och fiske i Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation.
 
Regeringen tillsatte i maj 2021 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap. Ett delbetänkande gällande upplåtelser jakt och fiske ska lämnas till regeringen under hösten

Regeringen har uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag. Sametingets förslag ska behandlas på plenum och överlämnas till regeringen tidig höst 2023.

Maja Martinson och Nanna Holmgren från Renmarkskommitténs sekretariat redogjorde för det fortsatta arbetet med huvudbetänkandet.

Kommittédirektivet En ny renskötsellagstiftning – det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske kan du läsa här >
Sametingets uppdrag att analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap bör utformas kan du läsa här >

Renmarkskommitténs hemsida hittar du här > Där kan du också läsa Utredningens arbetsplan och promemorior.

Landsmötesbeslut
Samebyarnas interna organisering – Sametingets förslag

Landsmötet beslutar att ej ställa sig bakom Sametingets förslag daterad 2023-05-10 om samebyarnas interna organisation.

SSRs ställningstagande rörande delbetänkande från Renmarkskommittén samt SSR:s viljeinriktning

Landsmötet beslutar
att
slutgiltigt beslut om SSR:s ställningstagande delegeras till SSR:s ordförandekonferensen vad gäller Renmarkskommitténs delbetänkande.
att uppdra till styrelsen att arbeta vidare med de föreslagna viljeinriktningarna utifrån Landsmötets diskussioner och att slutgiltigt beslut om viljeinriktningar delegeras till SSR:s ordförandekonferens.
att Muonio sameby ges ett eget kapitel i SSR:s dokument om viljeinriktningar.

SSRs hederspris
Mikael Svoni tilldelas Sámiid Riikkasearvis hederspris

Motivering:

Mikael Svonni tilldelas SSR:s hederspris för sitt långvariga och gedigna arbete för de samiska språken.

Mikael Svonni har under hela sitt liv studerat, forskat, undervisat och arbetat för att främja samisk språkanvändning. Han har varit professor i samiska både vid samiska institutionen i Umeå och vid Universitetet i Tromsö, där han arbetade fram till sin pens-ion. Största delen av sin arbetsföra tid har Svonni varit knuten till Umeå universitet.

Efter pensionen har Svonni fortsatt med sitt arbete för de samiska språken. Han har tillsammans med sin familj startat ett bokförlag med inriktning mot samiska språk, bland annat har förlaget gett ut en grammatikbok på nordsamiska samt några samiska romaner.

Svonni arbetar också med översättningar av böcker, däribland Åsa Larssons kriminalroman Varra mii lea golgan.

Mikael Svonni har en imponerande meritlista och en lång yrkeskarriär där de samiska språken varit i centrum. Mikael Svonni besitter stor kunskap som han mer än gärna delar med sig av.

Genom sitt outtröttliga engagemang för urfolket samernas rätt till sitt språk har Svonni bidragit till kontinuitet och förmedlande av kultur och kunskap både inom det samiska samhället och majoritetssamhället.

Motion från Luokta-Mávas sameby; Krav på obligatoriska lavgynnande röjning och gallring av lavmarker

Studier som SLU har gjort (Per Sandström et.al.) visar på att de lavrika markerna minskat med över 70 % på 60 år. I flera decennier har det talats om att röjning och gallring kan motverka lavminskningen men i praktiken fortsätter de lavrika markerna minska med ca 1 % per år med nuvarande skogsbruksmetoder. För att vända denna negativa trend krävs krafttag och krav på hårdare och obligatorisk röjning i renskötselområdet.

Framförallt är det förtätningen av tidigare kalavverkade ungskogar som gör att marklaven försvinner. Marklaven är beroende av ljus och när krontäckningen blir för tät tar annan vegetation som grönmossa och ris över. Det är i medelålders planteringar om ännu inte gallrats en första gång som marklaven minskar som mest. Sandiga hedar klarar sig sannolikt bättre medan marklav som växer i blandskogar och lite friskare marker är känsligare. I Norrbotten återstår endast 5 % av de gamla skogarna på den produktiva skogsmarken. Sveaskog beräknar att de har 70 000 hektar avverkningsbar skog på 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Resterande 95 % är för ung för att avverkas eller inte avverkningsbart av andra skäl. En majoritet av den skogsmark där marklaven växer befinner sig därför i röjnings-, och gallringsfas. Den röjning och gallring som skogsägare utför idag görs för att maximera produktionen av plantorna och tar liten eller ingen hänsyn till vare sig tajming eller stamantal som gynnar marklaven. Skogsbrukets fokus på massavedsproduktion blir därför ett recept på hur marklaven på sikt kan elimineras.

Samebyarna förväntar sig att SSR tar till krafttag och arbetar för att förändra nuvarande skogsbruksstandarder när det gäller röjning och gallring!  

Steg 1 är att uppdatera SSR:s egen skogspolicy. Idag röjs ungskogar normalt ner till 2000-2500 stammar per ha i de fall de alls röjs. Lavforskare vid SLU menar att lavmarker behöver röjas ner till 800-1200 stammar per ha beroende på bonitet om beståndet ska hålla så låg grundyta fram till gallring att marklaven ska ha goda förutsättningar för att finnas kvar. Även i gallringsfasen behövs gallring ner till låga grundytor, grundyta 15 enligt rekommendationen för magrare marker för att inte krontäckningen ska missgynna laven på sikt. I SSR:s skogspolicy föreslås röjning ner till 1600 stammar per ha. Det är en rekommendation som inte har något forskningsstöd. SSR:s skogspolicy ansågs kanske relevant när den skrevs men utgör idag ett hinder för de samebyar som vill få skogsbolagen att röja ner till ännu lägre stamantal för att gynna marklaven.

Steg 2 är att driva frågan om obligatoriska krav på lavgynnande röjning och lavgynande gallring av lavmarker i renskötelområdet. 1993 avskaffades röjningsplikten i lagstiftningen och många skogsägare slutade eller drog kraftigt ner på röjningar. Lavgynnande åtgärder kan vara positiva ur ett timmerproduktionsperspektiv men däremot inte ur ett massavedsproduktionsperspektiv varför SSR behöver arbeta för att skogsbruket på sikt byter fokus på lavmarker. Krav på lavgynnande åtgärder kan ställas i arbetet med nästa FSC-standard men också genom förändring av skogsvårdslagen och Skogsstyrelsens föreskrifter. Ett minimikrav vore att röjning ner till lavgynannde nivåer skrevs in som ett villkor för avverkning på lavbärande marker.

Steg 3 är att arbeta för att de stora bolagen statliga såväl som privata skogsbolag ändrar sina skogsskötselinstruktioner och inför röjning ner till 800-1200 stammar på lavmarker i renskötselområdet samt gallring ner till grundyta 15 på magrare lavmarker. Både röjning och gallring kan med fördel ståndortsanpassas och göras asymmetriskt för att åstadkomma luckor och gläntor.
 

SSRs Landsmöte beslutar
Att uppdra till styrelsen att revidera SSR:s skogspolicy med beaktande av vad som anförts av motionären.

Váhtjer deklarationen från Samernas 22. Konferens från Samerådet

Åsa Larsson Blind redogjorde från Samerådets konferens i Váhtjer/Gällivare 11-14 augusti 2022 och om Váhtjer Deklarationen.
Läs Váhtjer deklarasjonen på norska här >
Läs Váhtjer Julggaštus på nordsamiska här >

SSRs Landsmöte beslutar 
att anta Váhtjer deklarationen från Samernas 22. Konferens från Samerådet.


Ingela Edholm Forsberg och Malin Brännström

Tema Samisk förvaltning av naturresurser
Silvermuseet, projekt Rádestit

Malin Brännström och Ingela Edholm Forsberg från Silvermuseet berättade om projekt Rádestit som tar sikte på en hållbar förvaltning av jakten och fisket i Arjeplogsfjällen. En förvaltning som tar hänsyn till renskötsel, jägare, fiskare och fjällmiljö samtidigt som det gynnar det lokala näringslivet.

Läs mer om Rádestit här >

Helena Omma

Tema Samisk förvaltning av naturresurser
Laponiatjuottjudus

Helena Omma, från Mijá Ednam, samarbetsorganisationen för samebyarna i Laponia,  berättade om Laponiatjudttjudus. Det är inte en samisk förvaltning för där ingår Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Gällivare kommun och Jokkmokks kommun.

Det är nio samebyar som berörs. Samebyarna är Baste čearru, Unna tjerusj, Gällivare skogs, Sirges, Jåhkågaska, Tuorpon, Luokta Mávas, Udtja och Slakka. Samebyarna organiserar sig i Mijá Ednam och där är alla samebyar representerade men i Laponitjuottjudus styrelse har samebyarna 5 platser, dessa företräder alla berörda samebyar. Mijá Ednam har också ett partsråd och där är alla samebyar representerade.

Läs mer om Laponiatjuottjudus här >

Jörgen Stenberg, Anna-Marja Persson, Karl-Johan Juntti

Tema Samisk förvaltning av naturresurser
Wetlands i Sápmi

Wetlands in Sápmi, Samerådets projekt som drivs i samarbete med SEI, NIVA och SSR med Vittangi sameby och Malå sameby som projektpartner. Anna-Marja Persson tillsammans med Karl-Johan Juntti från Vittangi och Jörgen Stenberg från Malå demonstrerade metoden som använts. 

Läs mer om Wetlands in Sápmi här >

Janni Klemensson Jannok, Maidi Eira Andersson, Ante Baer, Anund Spik, Hanna Stenlund
SSRs ungdomsråd

SSR:s ungdomsråd bildades 2016 efter en motion. Det har funnits representanter i SSRs expertgrupper. Frågan om finansiering och stöd från kansliet togs upp..

Landsmötet beslutar

att uppdra till styrelsen att inför budgetarbetet 2024 beakta ungdomsrådets begäran om egen budgetpost
att uppdra till styrelsen att utreda möjligheten att höja serviceavgiften med 50 öre för att finansiera ungdomsrådets verksamhet.

Verksamhetsberättelse och budget

Verksamhetsberättelsen för 2022 lades till handlingarna. Resultat- och balansräkning fastställdes, revisionsberättelsen lades till handlingarna och Landsmötet beviljade styrelsen ansvarsfrihet.
SSRs Verksamhetsberättelse för 2022 hittar du här >

Val

Ordförande 2 år
 
Matti Blind Berg

Ledamöter
 
Norrbotten norra, ordinarie 2 år, Raymond Wasara
 
Norrbotten södra, suppleant 2 år, Mikael Kuhmunen
 
Västerbotten, ordinarie 2 år, Gabinus Klementsson Leek 
Västerbotten, suppleant 1 år fyllnadsval för Gabinus,  Olof Johannes Skum
 
Jämtland, suppleant 2 år, Franciska Rensberg   
 
Skogsbyarna, suppleant 2 år, Tomas Stenlund
 
Sameföreningarna, ordinarie 2 år, Helena Partapuoli                                                                                    
 
Revisorer mandattid 1 år
 
Ledamot Deloitte                                               
Lekmannarevisor Lars-Anders Baer



Sara-Elvira Kuhmunen, Matti Blind Berg
Sáminuorra 60 år

På Landsmötesmiddagen uppmärksammades den samisk ungdomsorganisationen Sáminuorra som fyller 60 år i år. Sáminuorras förbundsordförande Sara-Elvira Kuhmunen mottog gratulationerna.

Läs mer om Sáminuorra här >

Filmen Golleguolli visades

Filmen är ett samarbete mellan SSR och Slow Food Sápmi som finansierades av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Filmen handlar om traditionellt fiske i Sápmi.

Läs mer om filmen och se den här >

Riksförbundets ordförande Matti Blind Berg tackar för fortsatt förtroende som förbundsordförande och avslutade Landsmötet och framförde tack till mötesordförande, personalen, deltagande ombud, gäster, Pite Havsbad personal, tolkar och tolktekniker. 

Matti Blind Berg


Utställare
C Security Systems AB

C Security Systems AB utvecklar, tillverkar och marknadsför spårsändare för skydd och bevakning av produkter, fordon, båtar, maskiner och djur. De har ett pågående arbete med Jordbruksverket när det gäller nötkreatur som ska hjälpa lantbrukare att ha bättre kontroll/översikt på sina djur och underlätta den dagliga tillsynen. Produkterna kommunicerar i 4G och är alltså framtidssäkrade. 2/3G-näten kommer under 2025 att stängas ner vilket gör att nuvarande teknik inte kommer fungera. All tillverkning sker i Sverige och de finns i många länder med våra produkter.
Under juni 2023 lämnas 500 kr rabatt. Läs mer här >


Utställare
NORMATRACK

Konceptet NOMATRACK är ett initiativ från renskötare inom Sirges-, Tuorpon-, Jåhkågaska-, och Udtja samebyar med anledning av hur renskötseln i området påverkas av klimatförändringar och hur samebyarna kan arbeta för att minska sin klimatpåverkan, såsom minskad skoter- och terrängfordonskörning, minskad helikopteranvändning etc.

Läs mer om Normatrack här >


Utställare
UR – Utbildningsradion

UR finns till för dig och för dem du bryr dig om. Våra program fyller alltid ett behov – ibland för många, ibland för några få. Vi tror på allas möjlighet att verka och påverka i samhället utifrån sina egna förutsättningar.

UR berättade bl a om den nyaste produktionen på nordsamiska/svenska De åtta årstiderna. Läs och se den här >


Utställare
Sametinget – Biologisk mångfald

Regeringen har gett Sametinget i uppdrag att utgöra tematisk fokalpunkt för artiklarna 8j och 10c i Konventionen om Biologisk mångfald. Det innebär att Sametinget ansvarar för den nationella samordningen i arbetet med traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk kopplat till biologisk mångfald i hela landet. I genomförandet arbetar Sametinget tillsammans med SLU, Centrum för Biologisk mångfald, berörda myndigheter, intresseorganisationer som företrädare för kunskapsbärare, universitet samt andra berörda aktörer. SSR är en av intresseorganisationerna som deltar i arbetet.

Läs mer här >


Utställare
BRÅ

BRÅ Brottsförebyggande rådet arbetar med ett regeringsuppdrag där de ska ta fram en rapport om kränkningar, hot, våld och annat hat som drabbar samer som lever i Sverige. Syftet med rapporten som ska överlämnas till regeringen är att ta fram kunskap som ska stärka det förebyggande arbetet för den typen av händelser. Lou Huuva och Lisa Wallin informerade om studien, de söker efter personer som vill ställa upp på en intervju.

Läs om studien här > Där hittar du också kontaktuppgifter till Lou och Lisa om du kan ställa upp på en intervju.


Utställare
Kunskapsnätverket för samisk hälsa

Kunskapsnätverket för samisk hälsa informerade om sitt arbete för god hälsa och en jämlik vård för samer. Nätverket består av fyra regioner i svenska Sápmi, Sametinget, SSR och ytterligare samiska organisationer.

Läs mer här >


Utställare
Sanningskommissionen för det samiska folket

Sanningskommissionen för det samiska folket ska kartlägga och granska den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket. Kommissionen bjuder in samer att lämna vittnesmål, vid intervjuer eller skriftligt, om sina egna eller närståendes erfarenheter av den politik som förts av staten mot dem och hur historiska oförrätter påverkar dagens villkor för samer. Samer i alla åldrar, såväl unga som äldre, är välkomna att lämna vittnesmål.

Läs mer om Sanningskommissionen och om hur man kan lämna vittnesmål här >


Utställare
RenGIS 3.0

Sametinget fanns på plats och demonstrerade RenGIS 3 för samebyarna. De fick se det nya gränssnittet för renbruksplan, hur RenGIS 3 fungerar med tillhörande fältapp som gör det möjligt att arbeta med renbruksplanen i mobiltelefonen och inventera i fält.
Läs mer här >


Utställare
MUCF

MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett regeringsuppdrag att genomföra insatser för att förebygga och motverka rasism mot unga samer. Uppdraget pågår fram till våren 2025 och under landsmötet informerade utvecklingsledarna Anna Ivarsson & Outi Krekula om de insatser som påbörjats i samverkan med bland annat Sáminuorra.

Läs mer här >

Utställare
Followit

Followit AB fanns med och berättade om tjänster mobil och satellitpositionering av djur, fordon, transporter, människor och egendom. Produkterna och tjänsterna används främst av viltforskare, transport- och säkerhetsbranschen, för boskap och jakt, och av privatpersoner för övervakning av värdefull egendom. Followits spårningsprodukter är utformade med fokus på både djurskydd och forskningsmöjligheter. Den webbaserade plattformen Followit GEO ger kunden möjlighet att följa djuret direkt från datorn eller telefonen.

Läs mer här >

 

Utställare
Várdduo – Centrum för samisk forskning

 Umeå universitet är en unik forskningsenhet med fokus på samisk och annan urfolksforskning. Vi berättar gärna mer om verksamheten och du kan ta del av pågående forskning och aktuella publikationer. Våra böcker och skrifter kan du köpa här >

Läs mer om Várdduo här >

Utställare
MBJ produkter

Jon Andersson visar renskötselhjälpmedel, fodertransport, höbalstransport m m

Bilder från SSR:s Landsmöte 2023



Copyright © 2021 Svenska Samernas Riksförbund Alla rättigheter förbehållna.

Svenska Samernas Riksförbund
Formvägen 16
906 21 Ubmeje/Umeå
Sverige

Vill du ändra hur du får dessa mail?
Du kan ändra dina inställningar eller avanmäla dig från denna lista


This email was sent to *|EMAIL|*

why did I get this?    unsubscribe from this list    update subscription preferences

*|LIST:ADDRESSLINE|*

*|REWARDS|*