LM 17 prot

[fusion_builder_container type=”flex” hundred_percent=”no” hundred_percent_height=”no” min_height=”” hundred_percent_height_scroll=”no” align_content=”stretch” flex_align_items=”flex-start” flex_justify_content=”flex-start” flex_column_spacing=”” hundred_percent_height_center_content=”yes” equal_height_columns=”no” container_tag=”div” menu_anchor=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” status=”published” publish_date=”” class=”” id=”” link_color=”” link_hover_color=”” border_sizes=”” border_sizes_top=”” border_sizes_right=”” border_sizes_bottom=”” border_sizes_left=”” border_color=”” border_style=”solid” spacing_medium=”” margin_top_medium=”” margin_bottom_medium=”” spacing_small=”” margin_top_small=”” margin_bottom_small=”” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_dimensions_medium=”” padding_top_medium=”” padding_right_medium=”” padding_bottom_medium=”” padding_left_medium=”” padding_dimensions_small=”” padding_top_small=”” padding_right_small=”” padding_bottom_small=”” padding_left_small=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” box_shadow=”no” box_shadow_vertical=”” box_shadow_horizontal=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” z_index=”” overflow=”” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” enable_mobile=”no” parallax_speed=”0.3″ background_blend_mode=”none” video_mp4=”” video_webm=”” video_ogv=”” video_url=”” video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” video_preview_image=”” absolute=”off” absolute_devices=”small,medium,large” sticky=”off” sticky_devices=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” sticky_background_color=”” sticky_height=”” sticky_offset=”” sticky_transition_offset=”0″ scroll_offset=”0″ animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″][fusion_builder_row][fusion_global id=”14981″][fusion_builder_column type=”3_4″ layout=”3_4″ align_self=”auto” content_layout=”column” align_content=”flex-start” content_wrap=”wrap” spacing=”” center_content=”no” link=”” target=”_self” min_height=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” sticky_display=”normal,sticky” class=”” id=”” type_medium=”” type_small=”” order_medium=”0″ order_small=”0″ dimension_spacing_medium=”” dimension_spacing_small=”” dimension_spacing=”” dimension_margin_medium=”” dimension_margin_small=”” margin_top=”” margin_bottom=”” padding_medium=”” padding_small=”” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” hover_type=”none” border_sizes=”” border_color=”” border_style=”solid” border_radius=”” box_shadow=”no” dimension_box_shadow=”” box_shadow_blur=”0″ box_shadow_spread=”0″ box_shadow_color=”” box_shadow_style=”” background_type=”single” gradient_start_color=”” gradient_end_color=”” gradient_start_position=”0″ gradient_end_position=”100″ gradient_type=”linear” radial_direction=”center center” linear_angle=”180″ background_color=”” background_image=”” background_image_id=”” background_position=”left top” background_repeat=”no-repeat” background_blend_mode=”none” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=”” filter_type=”regular” filter_hue=”0″ filter_saturation=”100″ filter_brightness=”100″ filter_contrast=”100″ filter_invert=”0″ filter_sepia=”0″ filter_opacity=”100″ filter_blur=”0″ filter_hue_hover=”0″ filter_saturation_hover=”100″ filter_brightness_hover=”100″ filter_contrast_hover=”100″ filter_invert_hover=”0″ filter_sepia_hover=”0″ filter_opacity_hover=”100″ filter_blur_hover=”0″ last=”true” border_position=”all” first=”false” type=”3_4″][fusion_text columns=”” column_min_width=”” column_spacing=”” rule_style=”default” rule_size=”” rule_color=”” content_alignment_medium=”” content_alignment_small=”” content_alignment=”” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” sticky_display=”normal,sticky” class=”” id=”” font_size=”” fusion_font_family_text_font=”” fusion_font_variant_text_font=”” line_height=”” letter_spacing=”” text_color=”” animation_type=”” animation_direction=”left” animation_speed=”0.3″ animation_offset=””]

PROTOKOLL
SAMERNAS LANDSMÖTE ARVIDSJAUR 2017
SÁMIID RIIKKACOAHKKIN ÁRVIESJÁVRRIE 2017
31 maj – 1 juni 2017

[/fusion_text][fusion_accordion type=”” boxed_mode=”” border_size=”” border_color=”rgba(35,90,137,0.73)” background_color=”” hover_color=”” divider_line=”” title_font_size=”18″ icon_size=”15″ icon_color=”” icon_boxed_mode=”” icon_box_color=”#2a6954″ icon_alignment=”” toggle_hover_accent_color=”#000000″ hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” class=”” id=””][fusion_toggle title=”§ 1 Landsmötets öppnade” open=”no” class=”” id=””]

Ärade Ombud, sameföreningar, samebyar och gäster.

Jag har den stora äran att få hälsa er alla välkomna till SSR:s Landsmöte här i Arvidsjaur. Vi befinner oss nu på skogssamiskt området och till Östra och Västra Kikkejaur samt Mausjaur samebyars betesmarker.

En av SSR:s huvudfrågor under åren har varit att arbeta för att det skall finnas förutsättningar för en livskraftig och hållbar utveckling för renskötseln och därigenom det samiska samhället. Finns det förutsättningar för renen så finns också möjligheterna för renskötseln. Mycket av SSRs arbete handlar också om att stärka de samiska rättigheterna och att dessa respekteras fullt ut. Vårt arbete med dessa frågor är viktiga för oss som verkar idag men också viktiga för framtidens generation. Årets Landsmöte kommer på flera sätt lyfta dessa frågor.

I vårt arbete tar vi sikte på framtiden och det är för mig otroligt glädjande att vi skapat plats för våra ungdomar inom SSR genom inrättande av ett ungdomsråd, något som kommer att berika SSR på flera sätt.

Renskötseln inom Sverige är en näring som utvecklat sig utifrån de specifika förutsättningar som råder inom varje sameby. Tillgång till kärnområden, flyttleder och funktionella samband mellan de olika betestrakterna, är grundläggande behov för funktionaliteten inom alla samebyar. Även om vissa förutsättningar är helt likartade mellan de olika samebyarna, är skillnaderna många gånger stora. Skillnaderna mellan skogs och fjällrenskötseln är kanske ett av de främsta exemplen som synliggör detta. Skogsrenskötseln har historiskt sätt missgynnats av såväl staten som dess myndigheter, en renskötsel som skulle på sikt dö ut. Renskötselns utövande är också rättighetsbevarande för många av de samiska rättigheterna, främst de som är knutna till mark och vatten. Skogssamebyarnas rättsliga ställning måste stärkas och ges samma förutsättningar som fjällsamebyarna. För SSR är detta självklart, detta syns bland annat i vår samepolitiska vision som antagits av landsmötet.

Under det kommande året kommer SSR att arbeta med att ta fram en policy som utgår från renens behov och förutsättningar. En policy som inte är reaktiv på andras ageranden utan utgår från oss och våra visioner för vår framtid. Det är inte bara viktigt att lyfta vad vi ser som nödvändigt för att skapa förutsättningar för renskötselns bestående och utveckling, utan också en rättighet som vi har.

En av utgångspunkterna i detta arbete är att ta tillvara våra medlemmars kunskaper och utgå från dessa. Under hösten 2016 och våren 2017 har SSR genom en enkät och intervjuer samlat in renskötarnas upplevelser av det förändrade klimatet och dess effekter. Detta arbete kommer att utgöra en av grundstenarna i vårt fortsatta arbete. Att kunna möta det förändrade klimatet är en av vår tids största utmaningar. För att vi skall kunna genomföra detta arbete krävs resurser, vi har lyft frågan till beslutsfattarna om behovet av ekonomiskt stöd, både till SSR och våra medlemmar.

De utmaningar som vi har framför oss upplever även våra systrar och bröder i Norge, Finland och Ryssland. Därför är det viktigt att vi arbetar tillsammans över landgränserna. Från SSR:s sida kommer vi arbeta för att fördjupa samarbetet med våra systerorganisationer i Sápmi, tillsammans blir vi starkare. Vi kommer också att delta på WRH konferens i Jokkmokk under augusti, ett tillfälle för världens renskötare att träffas och diskutera gemensamma frågor.

Vi samer har under lång tid anpassat oss till omvärldens allt större anspråk på våra marker, att samsas med övrig markanvändning har varit en naturlig del av vår vardag och något väldigt unikt i ett globalt sammanhang. I takt med att den konkurrerande markanvändning ökat har flexibiliteteten för oss minskat, därför är det inte längre möjligt för oss att alltid vara den part som anpassar sig. Därför är det viktigt att det finns ett skydd för renen och dess marker. Lika viktigt är det att de skydd som finns respekteras både av myndigheter och allmänheten.

Jag är också djupt oroad över det hårda debattklimat som varit under våren gällande skoterförbudsområden. Den ökade fria skoteråkningen under våren är en stor risk för renen och övrigt djurlivs välfärd, vi har ett ansvar att se till att våra djur inte utsätts för stress och lidanden. För mig är det självklart att renen under den känsliga kalvningsperioden får lugn och ro, då krävs att kommuner och myndigheter vågar fatta beslut som säkerställer det, även om opinionen är emot.

SSRs är en organisation med lång historia, betydelsen av att vi finns är minst lika viktig idag som när vi bildades. Vår styrka är våra medlemmar, samtliga samebyar och flertalet sameföreningar.

Den samepolitiska organiseringen startade med sameföreningarna. Den äldsta sameföreningen i Sverige är Faepmie Samien Siebrie som bildades redan 1904, 113 år gammal. Den 27 maj firade en av våra medlemsföreningar, Noerhtenastie i Västernorrland 40-års jubileum. Vi säger grattis till 40-åringen. Från styrelsens sida vill vi rikta ett stort tack till alla sameföreningar inom SSR som lägger ner många timmar, dagar och nätter av ideellt arbete. Ni är en mycket viktig pusselbit i Sápmi!

SSR har ett stort ansvar att förvalta medlemmarnas förtroende, det är avgörande för vår existens. SSR har under de senaste åren adresserat regeringen om ökat anslag för att möta det ökade behovet, både från medlemmar men också från omvärlden. Vi har ännu inte fått något gehör från staten vilket är minst sagt beklagligt.

Vi har nyligen lagt ett Sametingsval bakom oss och 2018 är det val i Sverige. När jag summerar de senaste årens politik både i Sametinget och regeringen kan jag konstatera att inte mycket har hänt. 2012 presenterade SSR sitt samepolitiska visionsdokument för den då sittande regeringen, budskapet som framfördes till oss var att regeringen inväntade Sametingets förslag. Ett förslag som presenterades först i vår, Thorps utredning.

SSR har länge efterfrågat ett samlat grepp kring samepolitiken, Sametingets utredning uppfyller inte de förväntningar och krav som SSR har. Jag tycker att det är särskilt anmärkningsvärt att detta arbete genomförts utan samebyarna eller SSRs medverkan. Sametinget har inte mandat att företräda samebyarna i dessa frågor, framförallt då frågorna påverkar de som är rättighetsinnehavare. Här måste regeringen säkerställa att de som är rättighetsinnehavare får ett reellt inflytande i frågor som berör dem.

Jag är också besviken att ingen minister närvarar vid landsmötet, vi ser inte heller många riksdagspolitiker på plats. Jag utgår från att riksdag och regeringen i framtiden förstår vikten av att närvara på plats för att möta oss och våra medlemmar. Landsmötet har uttryckligen sagt att SSR företräder medlemmarna i frågor som berör renskötseln, detta kan inte fortsätta negligeras av regeringen.

Under hösten inleds Hovrättsförhandlingarna i Jakt och fiske processen, Girjasmålet. Målet är av stor betydelse för synliggörande av de samiska rättigheterna samt att de respekteras av vårt omgivande samhälle. Huvudförhandlingen i Tingsrätten 2015 präglades till stor del av hur staten ser på oss samer, statens ombud förde fram en retorik som tydligt visar att kolonialismen lever i allra högsta grad. Landsmötet riktade flera frågor till regeringen om statens syn på oss samer som urfolk, dessa frågor har ej besvarats. Vi vill återigen inför den stundande hovrättsförhandlingen skicka frågan till regeringen, ett uteblivet svar kan inte tolkas på annat sätt än att riksdag och regering står bakom vad som framfördes i Tingsrätten.
Avslutningsvis vill jag återigen hälsa er alla varmt välkomna till årets Landsmöte som jag hoppas kommer att ni kommer finna givande. Och jag hoppas att ni tar tillfället i akt att delta i diskussioner både under dagen och kvällen.

Med dessa ord forklarar jag årets landsmöte för öppnat.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 2 Hälsningsanföranden” open=”no” class=”” id=””]

Framförs hälsningar till Landsmötet av:

Samebyarna i området Patrik Lundgren
Arvidsjaurs sameförening Torkel Fahlgren
Lotta Åman
Arvidsjaurs kommun Maria Nilsson
Miljö- och jordbruksutskottet Isak From

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 3 Val av presidium” open=”no” class=”” id=””]

Landsmötet beslutar att till presidium välja

Ordförande Jörgen Jonsson
Vice Ordförande Olof Thomas Utsi
Helen Sundqvist
Patrik Lundgren
Peter Larsson
Sekreterare Åsa Skum
Vice sekreterare Anna-Karin Svensson
Fia Kaddik
Justerande ombud Anders Erling Fjällås
Ellen Brita Persson

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd” open=”no” class=”” id=””]

Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:

Samebyar

Könkämä Stig Raymond Wasara + 1 fullmakt
Nils Wasara Hammare + 1 fullmakt
Lainiovuoma Aslat Simma + 3 fullmakter
Saarivuoma Per Anders Nutti + 1 fullmakt
Johan Påve + 1 fullmakt
Talma Aslak Allas
Nils Johanas Allas
Gabna Nils-Johan Huuva
Jan-Olof Svonni
Laevas Hans-Göran Partapuoli
Niklas Pingi
Girjas Matti Berg
Marcus Blind
Báste Nils Erik Påve
Per-Gustav Nutti
Unna Tjuersj Sanna-Marja Tuorda
Maria Pittsa
Kjell-Åke Pittsa
Sirges Jakob Nygård
Elisabeth Nejne Vannar
Jåhkågasska Rickard Länta
Jan Erik Länta
Tuorpon Katarina Parffa Koskinen
Luokta-Mavas Lars-Anders Baer
Semisjaur-Njarg Anders-Erling Fjällås
Dan Ingemar Fjällman
Svaipa Sara Ajnnak
Ann-Kristin Blind
Vittangi Karl-Johan Juntti + 2 fullmakter
Muonio Tomas Sevä
Gällivare skogs Henrik Andersson
Lars-Thomas Persson
Magnus Alsiok
Slakka
Udtja
Ståkke Kjell Larsson
Maskaure Peter Larsson
V:a Kikkejaur Jonas Stenberg
Ö:a Kikkejaur Patrik Lundgren
Mausjaure Erik Jonsson
Gran Tobias Jonsson
Eva-Lisa Myntti
Nils Skum
Ran Göran Jonsson
Ubmeje Peter Omma
Katarina Andersson
Vapsten
Vilhelmina norra Ante Baer
Mattias Fjällström
Vilhelmina södra Mathias Blind
Katarina Daerga
Malå Jörgen Stenberg
Voernese Nils-Aron Kristoffersson
Oredahke Nils-Henrik Åhrén
Raedtievaerie
Jiingevaerie Ellen Brita Persson
Jovnievaerie Lars Magnus Thomasson
Njaarke
Kall
Handölsdalen Ajlin Jonassen Kråik
Tanja Nordfjell
Tåssåsen Anna-Marja Persson
Bengt-Arne Johansson
Mittådalen Niklas Gröndal
Ruvhten Edvin Rensberg
Antaris Villenfeldt
Idre Benny Jonsson

Sameföreningar

Soppero
Pessinki
Giron samesearvi
Gällivare
Jokkmokk Fia Kaddik
Vaisa Britt-Inger Blind
Arjeplog
Arvidsjaur Torkel Fahlgren
Ammarnäs Alf-Anders Emanuelsson
Faepmien Saemien Siebrie
Malå Lii Stenberg
Såhkie Umeå
Frostviken/ Hotagen Sara Katarina Åhrén
Noerhtenaestie
Stockholm Inge Frisk + 7 fullmakter
Göteborg

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 5 Godkännande av dagordningen” open=”no” class=”” id=””]

Dagordningen godkändes

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 6 Ansökan om urträde” open=”no” class=”” id=””]

Faepmie Saemien Siebrie har ansökt om utträde ur SSR.

Landsmötet beslutade
att bevilja Faepmie Saemien Siebrie utträde ur SSR.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 7 Skogsrenskötsel/presentation Jörgen Stenberg” open=”no” class=”” id=””]

Jörgen Stenberg, Malå sameby berättade om hur dagssituationen ser ut i Malå sameby. Att verka inom ett område med flera tusen människor inom kalvningsområde och sommarland ger följder med störningszoner som exempelvis exploateringar som inte är traditionella som ett hus med en trädgård som kan ha en störningseffekt som är större än en bergstäkt. Kontentan är att rättsläget för skogsrenskötsel måste stärkas. Situationen beror på att det är ett svagt rättsläge där man kan exploatera mycket lättare, skador som uppstår ersätts inte genom jakt och fiske.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 8 SSR presenterar sig och verksamheten” open=”no” class=”” id=””]

SSR:s styrelse och personal presenterade verksamheten

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 9 Skogsbruk och renskötsel på samma mark” open=”no” class=”” id=””]

Malin Brännström redogör för sin avhandling Skogsbruk och renskötsel på samma mark – en rättsvetenskaplig studie av äganderätten och renskötselrätten. Hur hon gått tillväga i sitt arbete och vad hon kommit fram till. Malin konstaterar bl a att det behövs tydliga hänsynsbestämmelser och en särskild instans som prövar tvister mellan de två rättighetsinnehavarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 10 Laponia som modell för förvaltning” open=”no” class=”” id=””]

Åsa Nordin Jonsson Laponiatjuottjudus berättade om hur Laponia i sitt arbete väver in alla Laponias värden i sin förvaltning. En stor del i arbetet har varit att utveckla arbetsmetoder som utgår från Laponias värden och lokala aktörer.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 11 CO-land presentation av modeller för samebyns markanvändning” open=”no” class=”” id=””]

Rasmus Larsen (SEI) och Per Sandström (SLU) berättade om forskningsprojektet ”CO-LAND”. SSR och samebyarna Sirges och Vilhelmina norra är partners i projektet tillsammans med flera forskningsinstitutioner. Syftet är att stödja samebyarna i att ”ta kommando” över sin markanvändning genom samebyarnas egna målbildsdokument, kumulativ konsekvens- och åtgärdsanalyser för områden vid Porjus och Vilhelmina, och kritisk dialog med myndigheter, bolag och politiker. Information om målbildsarbetet delgavs redan dagen innan under SSR:s workshops på den interna ombudsdagen. Fokus var i presentationen på metoden i arbetet i kring Porjus och Vilhelmina, bl.a. genom Renbruksplan/RenGIS, och resultaten från en workshop i Sigtuna, 4-5 maj 2017, för departement, myndigheter och samebyar/SSR kring frågan: ”Hur kan myndigheter i planerings- och tillståndsärenden främja samers möjlighet att behålla och utveckla renskötseln och ge möjlighet till inflytande?”.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 12 Framtida strategi – policy för renskötsel” open=”no” class=”” id=””]

Jenny Wik Karlsson och Jörgen Jonsson presenterade SSR:s plan för att ta fram en policy för renen. Som grund för detta finns det klimatarbete som SSR gjort. Maria Boström presenterade kort resultatet av den enkät och de 10 djupintervjuer som genomförts under hösten 2016 och våren 2017. Detta arbete kommer att sammanställas till en rapport.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 13 Nordisk samekonvention” open=”no” class=”” id=””]

Mattias Åhrén redogjorde för arbetet med framtagande av konventionen samt en juridisk analys av statens nu lagda förslag.

I paneldiskussion deltog Josefina Skerk, Sametinget, Lars-Ander Baer, deltagare i förhandlingsgruppen, Jörgen Jonsson SSR och Mattias Åhrén.

Förslag till beslut som las fram var:
Anta statens förslag
Kräva omförhandling

Landsmötet beslutar att kräva omförhandling av Nordisk samekonvention.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 14 Rovdjur; Toleransnivåer, skyddsjakt och rättsutredning” open=”no” class=”” id=””]

Toleransnivåer, skyddsjakt och rättsutredning. Jenny påminde om vad regeringen sa 2014 om toleransnivåerna och återkopplade sen till hur det ser ut i dag. Jenny redogjorde även för de olika varianter av skyddsjakter och vad som gäller. Lisa Länta informerade om utredningen kring minskning av rovdjur i renskötselområdet, samebyarnas verkliga kostnader och vad staten ersätter och hur man bör gå tillväga. Föreläsningen följdes sen av många och engagerade frågor från deltagarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 15 Sanningskommission” open=”no” class=”” id=””]

Håkan Jonsson, Sametinget och Isak Utsi, Sáminuorra redogjorde för arbetet med framtagande strategi för fortsatt arbete med att ta fram en sanningskommission.

I paneldiskussionen satt Håkan Jonsson, Isak Utsi och Gudrun Kuhmunen.

Förslag till inriktningsbeslut
• Aktivt delta i arbetet
• Bevaka arbetet och verka som observatör
• Ej delta

Landsmötet tog ett inriktningsbeslut att bevaka arbetet och verka som observatör.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 16 Motion från Handölsdalens sameby gällande turism och det rörliga friluftslivet” open=”no” class=”” id=””]

Handölsdalens sameby är kanske den sameby som idag har stört tryck från turismen sett till samebyns storlek, särskilt på åretruntmarken, något som vållar stora problem för renskötseln inom samebyn.

Den största aktören är STF som har fyra fjällstationer, flera stugor mellan dessa, och som är sammanknutna av ett stort lednät. Även andra exploatörer bedriver verksamhet i form av tävlingar, evenemang och organiserade turer samtidigt som det är stort tryck från det rörliga friluftslivet i övrigt med allt från hundspannskörning, ridning, cykling och toppturer både till fots och med skidor.

Området är lättillgängligt från alla väderstreck, men särskilt genom den allmänna vägen upp till Storulvåns fjällstation. Där ifrån ligger ytterligare två fjällstationer inom en radie av 1,5 mil, Blåhammaren- och Sylarna fjällstation. Dessa tre fjällstationer bildar Syltriangeln som ligger mitt i samebyns bästa betesområden och i direkt anslutning till kalvningsområdena.

Trycket har ökat avsevärt under de senaste 20 åren och är idag ohållbart anser samebyn eftersom renarna inte kan beta och få betesro i stora delar av åretruntmarken, kalva i lugn och ro och de blir avstängda från att komma till vissa betesområden på grund utav det stora antalet turister, vilket också innebär ökade problem med lösspringande hundar som jagar renar.

Problemen börjar på våren när vi flyttat upp till åretruntmarken och kvarstår till slutet av oktober, med andra ord i stort sätt hela den period vi använder åretruntmarkerna. En ytterligare konsekvens av den stora turistexploateringen är att helikopterflygning sker nästan dagligen från Storulvån, Vålådalen och Ljungdalen för att serva fjällstationerna och en del stugor med allt från mat till att flyga bort sopor, och när det inte är öppet på stationerna bedrivs det underhåll och förberedelser inför nästa säsong. Det är aktivitet i stort sätt hela året.

Enligt lag har renskötseln en stark rättslig ställning, särskilt på åretruntmarken, men samebyn upplever att turismen och det rörliga friluftslivet hela tiden får företräde och bedöms viktigare/ starkare än renskötseln i området. Vi kan inte anpassa oss mera, och anser att det är dags att något görs åt situationen. Det har gått så långt att vi funderar på om en rättslig prövning i domstol är enda lösningen för att hävda vår rätt och få förutsättningar att kunna bedriva vår näring.

Mot denna bakgrund vill Handölsdalens sameby att SSR tittar på möjliga lösningar för hur man kan förbättra situationen, och stävja turismens och det rörliga friluftslivets framfart. Turismen är en växande näring och vi befarar att det inom kort kommer vara likadant i fler samebyar om man inte får bukt med problematiken.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende turism och det rörliga friluftslivet. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars samt den 10 april 2017.

Turismen och det rörliga friluftslivet har under de senaste åren ökat i allt större omfattning, såväl vinter som sommar. Det ökade intresset för turism och friluftsliv inom Sápmi har lyfts av flera medlemmar under det gånga året. SSR:s styrelse anser att det finne ett stort behov av att aktivt börja arbeta mer med denna fråga.

Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen föreslår att motionen tillstyrkes av Landsmötet

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 17 Motion från Könkämä sameby angående föreskrifterna om katastrofskadeskydd” open=”no” class=”” id=””]

Enligt Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd ”kan bidrag lämnas till en sameby för att till viss del täcka sådana kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden”. (§ 1)

I § 2 (STFS 2016:1) förklaras att synnerligen svåra betesförhållanden råder ”när lavtäcket är så isbelagt (låst) att renarna omöjligt kan gräva efter föda”.

I samma paragraf stadgas följande: ”ett djupt snödjup utan isbeläggning utgör dock inte att betet anses som låst”.

Könkämä sameby anser att ett djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö utan isbeläggning också ska betraktas som förhållanden då betes ska anses vara låst.

Könkämä sameby föreslår därför att Landsmötet ger SSRs styrelse i uppdrag att arbeta för en ändring av § 2 i Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd så att även djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö ska anses utgöra förhållanden då betet ska anses vara låst, och att sådana betesförhållanden också ska ges möjlighet till katastrofskadeskydd.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende att arbeta för en ändring av § 2 i Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd så att även djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö ska an-ses utgöra förhållanden då betet ska anses vara låst, och att sådana betesför-hållanden också ska ges möjlighet till katastrofskadeskydd.

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen tillstyrks av Landsmötet

Rans sameby föreslår att motionen tillstyrks av Landsmötet med tillägg
Att landsmötet uppdrar till styrelsen att genomföra en översyn av Sametingets föreskrifter gällande katastrofskadeskydd i sin helhet.
Att landsmötet uppdrar till styrelsen att lyfta frågan om katastrofskadeskydd med regeringen.
Att särskilt för fram att föreskrifterna måste ta sin utgångspunkt att skydda renen och undvika att renskötselns förutsättningar för fortsatt existens undergrävs.

Landsmötet beslutar att tillstyrka motionen med Rans samebys tillägg.
Rans skrivelse Landsmötesärende 2017 angående katastrofskadeskyddet läggs som bilaga till protokollet.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 18 Motion från Gabna sameby angående tillfälliga skoterförbud” open=”no” class=”” id=””]

Gabna ansökte 2017-02-21 om tillfälligt skoterförbud hos Kiruna kommun inom samebyns kalvningsland öster om Abiskodalen i huvudsak omfattande markerna kring Pessisdalen. Kiruna kommun beslutade bifalla samebyns ansökan under tiderna 2017-03-22 fram till 2017-04-07 och från 2017-04-18 fram till barmarkperioden. Kiruna kommun beslutade dock att dels avslå samebyns ansökan om skoterförbud i själva huvudkalvningslandet bl a i Pessisdalen samt dels öppnade ett nytt färdstråk genom Lapporten rakt in i Pessidalen, mao det är fritt att färdas med snöskoter i hela området mellan 7 – 18 april (påskperioden) bla i Pessisdalen. Området kring Pessisdalen utgör nyckelområde av riksintresse för Gabnas renskötsel.
Samebyn har överklagat beslutet till Regeringen.

Gabna är av den bestämda meningen att frågor om tillfälliga skoterförbud måste föras tillbaka till länsstyrelsena. Länsstyrelsens tjänstemän är väl skickade att objektivt handlägga dessa frågor. För Gabnas del råder stor oro om politiken fortsättningsvis skall handha dessa så viktiga frågor för rennäringen.

Gabna föreslår att SSR påbörjar arbetet med en översyn av regelverket i hithörande frågor för att återföra denna specifika fråga till länsstyrelserna.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende beslut om tillfälliga skoterförbud. Samebyn anser att beslut om tillfälliga skoterförbud bör handläggas av länsstyrelserna.

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt den10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen tillstyrks av Landsmötet.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 19 Motion från Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Malå samebyar angående egen kategorisering av renen” open=”no” class=”” id=””]

Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Malå samebyar vill lämna en motion om att Landsmötet ska arbeta för att renen ska behandlas som ett eget djurslag för att få ett djurskydd som är anpassat för renen och inte behandlas som vilt, tamboskap osv.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyarna har tillsänt Landsmötet en motion avseende kategorisering av djurslag där motionärerna önskar att renen skall kategoriseras som ett eget djurslag. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14-15 mars april samt den10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas med tillägg av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen och uppdrar till styrelsen att påbörja en utredning samt medföljande konsekvensanalys gällande införande av en egen kategorisering av djurslaget ren. Utredningen skall presenteras för landsmötet 2018 för beslut.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 20 Motion från Malå sameby avseende inrättande av etiskt råd” open=”no” class=”” id=””]

Malå sameby motionerar härmed om inrättande av ett etiskt råd som får till uppdrag att aktivt arbeta med renskötselns interna etiska frågor.

Arbetssituationen för renskötare inom hela renskötselområdet är i dagsläget satt under stor press. Rovdjur, klimatförändringar, exploateringar och en allt mer utbredd rasism kombinerat med ett ökat hat mot renen, är utmaningar och en verklighet som den enskilde renägaren tvingas möta och ta itu med dagligen. Detta sätter sina spår i måendet hos många renskötare. I undersökning efter undersökning konstateras att renskötare är överrepresenterade i statistik som rör psykisk ohälsa och självmord. Detta är allvarliga signaler och tydliga tecken på att renskötselns situation inom många områden är ohållbar och vars hela existens därigenom i förlängningen långsiktigt hotas.

Yttre negativ påverkan kan ofta endast påverkas genom ett medvetandegörande om situationen till allmänhet, politiker och det internationella samfundet, och tydligt ställa krav på förändring. SSR har genom åren arbetat bra med denna fråga, men en aspekt som har hamnat lite på sidan om och inte lyfts i diskussionerna inom organisationen, är de etiska frågorna.ur ett inre perspektiv.

Härskartekniker, mobbning och till och med renstölder förekommer även inom renskötseln, mellan renskötare och mellan samebyar. Inte överallt, inte alltid så mycket, men det förekommer. Det som sker inom gruppen går ofta djupare känslomässigt för den utsatte och blir därför svårare att lyfta i ett offentligt forum. Att denna problematik överhuvudtaget existerar har därför stundtals ett tabu över sig. SSR är en samlande kraft för landets samebyar och har därigenom ett ansvar för att även ta sig an de svåra gemensamma frågorna. Malå sameby vill därför med denna motion att ett fokus kring dessa frågor lyfts, och att arbetet, genom det föreslagna rådet, framgent prioriteras inom SSR. De ovan nämnda exemplen på destruktiva interna företeelser är just exempel. Eventuella avgränsningar kring vilka etiska frågor som ska arbetas med och prioriteras, överlämnar vi till landsmötet att diskutera och besluta.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende inrättande av etiskt råd. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.
Under SSR landsmöte i Jokkmokk 2012 antogs SSR:s positionsdokument avseende ny Samepolitik. I detta dokument framgår att en etiskt nämnd skall inrättas. Styrelsen anser i likhet med motionären att de frågeställningar som lyfts är av stor vikt och måste prioriteras.

Styrelsen föreslår att motionen tillstryks med följande ändringar.

SSR Landsmöte uppdrar till styrelsen att utreda förutsättningar för inrättande av ett etiskt råd. Resultatet skall presenteras vid nästkommande Landsmöte.

Landsmötet uppdrar åt styrelsen att prioritera och belysa de frågor motionären lyft under kommande verksamhetsår.

Ett förslag lades om att byta ut ordet utreda mot skapa.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 21 Motion från Könkämä sameby angående samebyars och sameföreningars roller som medlemmar i SSR” open=”no” class=”” id=””]

I Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är både samebyar och sameföreningar medlemmar. De avgifter som dessa två typer av medlemsorganisationer betalar in till SSR skiljer sig åt. Sameföreningarna betalar in mindre till SSR än vad samebyarna gör. Samebyarna betalar in en del av sin avgift till SSR utifrån renantal, men när omröstningar genomförs på SSRs landsmöten så är det i stället medlemsantalet som är avgörande.

SSR genomför minst ett Landsmöte varje år och regionala möten. På de regionala mötena är rennäringsfrågorna centrala, men frågan är vilken beslutsmakt de regionala mötena har. Landsmötet beslutar ju om resolutioner och skrivelser, men vad beslutar de regionala mötena om? Utifrån den organisation som de regionala mötena har så är de att betrakta som dialogmöten mellan medlemsorganisationerna och styrelsen/kansliet. Kanske kan det vara en väg framåt i stärkandet av SSR som rennäringens huvudorganisation att även ge de regionala mötena direkt beslutsmakt.

Könkämä sameby föreslår Landsmötet att ge SSRs styrelse i uppdrag att utarbeta en plan över hur samebyarnas och sameföreningarnas roller ska vara i SSR.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende samebyars och sameföreningars roller i SSR. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt den 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Under SSR landsmöte i 2011 inkom en motion med samma innehåll. Landsmötet beslutade då att uppdra till styrelsen att lyfta och arbeta med frågan utifrån ansatsen att frågeställningen skulle lyftas till samtliga medlemmar inom organisationen. Frågan är av stor ideologisk karaktär och behöver arbetas med utifrån detta. Styrelsen har mot bakgrund av bland annat den ekonomiska situationen som krävt stort engagemang inte haft möjlighet att lägga ned den tid som frågeställningen kräver. Styrelsens ambition är dock att detta arbete påbörjas under kommande år, och redovisa på landsmötet 2018 hur arbetet fortskrider. Styrelsen anser således motionen besvarad.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 22 Motion från Könkämä sameby angående att vara ombud samtidigt för både en sameby och en sameförening” open=”no” class=”” id=””]

I Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är både sameföreningar och samebyar medlemmar. På Landsmötet deltar således ombud från både sameföreningar och samebyar. Så som vi förstått reglerna så får inte ett ombud representera två samebyar samtidigt på ett Landsmöte. Däremot har det varit möjligt för ett ombud att representera en sameby och en sameförening samtidigt på ett Landsmöte. Detta är enligt Könkämä sameby inte en bra lösning. Därför yrkar Könkämä sameby att Landsmötet beslutar att SSRs stadgar ändras så att ett ombud endast ska kunna representera en medlemsorganisation (sameby eller sameförening) på SSRs Landsmöten.

Styrelsens yttrande över motionen
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende möjligheten att vara ombud för både sameby och sameförening. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14-15 mars april samt den 10 april 2017. Av SSR:s stadgar framgår i § 11 framgår att ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma medlem. Det är dock inte klarlagt om det är möjligt att representera fler medlemmar än en. Styrelsen anser att detta borde tydliggöras i stadgarna. En stadgeändring kräver två landmötesbeslut för att träda ikraft.

Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen föreslår att motionen tillstyrkes av Landsmötet med följande tillägg och innebörd: landsmötet ger styrelsen i uppdrag att ta fram förslag på stadgeändring till landsmötet 2018.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 23 Tråante Julggaštus/Tråantedeklarationen” open=”no” class=”” id=””]

Åsa Larsson berättade om Tråantedeklarationen.
Landsmötet beslutar att anta Tråantedeklarationen från Samernas 21. Konferens från Samerådet.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 24 Uppföljning av förra årets landsmöte” open=”no” class=”” id=””]

Förra årets motion om att höja björnersättning har vävts in i den rättsliga utredning som SSR håller på med.

Angående förra årets motion om hundförsäkringar har SSR arbetat med frågan och kommer SSR att bjuda in Svenska Vallhundsklubben, Svenska Kennelklubben samt Agria (Länsförsäkringar) till en informationsdag om hur hund och renskötare arbetar tillsammans.
Landsmötet beslutar att lägga informationen till handlingarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 25 Njunjus” open=”no” class=”” id=””]

Ellacarin Blind gick igenom styrelsens förslag till revidering av Njunjusdokumentet.

Ändrings- och tilläggsförslag lades fram av regionerna.

Västerbotten
Ändringsförslag;
Att flytta renskötselstycket så det hamnar längst fram sidan 4 i dokumentet (där man beskriver innehållet i arranstenarna),

Att renskötsel ska kopplas samman med samiskt näringsliv-avsnittet,

Tilläggsförslag;
Vi föreslår landsmötet besluta;

I tillägg till styrelsens förslag på Njunus dokumentet lägga in text som belyser;

– Att renskötseln grundar sig på ett traditionellt bruk av land och vatten
– Att renskötsel ska utvecklas på våra egna villkor,
– Att naturbaserad renskötsel är vårt mål,
– Att samiska kulturen utgår från renskötseln,
– Att naturens (birrasa/luonddu)betydelse framhävs mer, eftersom den är en förutsättning för en naturbetesbaserad renskötsel,

Sameföreningarnas förslag
Tilläggsförslag;
Vi föreslår landsmötet besluta;

I tillägg till styrelsens förslag på Njunus dokumentet lägga in;

– en arransten med innehåll som belyser duodji,
– lägga in text om duodji med betydelsen;

Duodji är en viktig näring/binäring till renskötseln och naturen och är en av del av vår traditionella kunskap som vi värnar om. Duodji ska skyddas från exploatering och plagiat och SSR strävar efter att duodji ska få ett starkare juridiskt skydd.
SSR ska stödja samiska utbildningar som arrangerar kurser i duodji.
SSR ska stödja Sámi Duodjis arbete med att utveckla duodjimärket.

Region norra och södra Norrbotten
Tilläggsförslag;
Vi föreslår landsmötet besluta;

I tillägg till styrelsens förslag på Njunus dokumentet lägga in text som belyser;

– skrivningar om luftrum, väder och vind,
– om renskötsel – lägga till naturbetesbaserad renskötsel – klimat,
– Lägga till duodji i delen om samiskt näringsliv,
-Jakt, fiske och annan samisk markanvändning som anläggningar, byggnader etc.

Anders-Erling Fjällås föreslår en återremittering av ärendet till styrelsen för vidare beredning.

Landsmötet beslutar att återremittera Njunjus till styrelsen och arbetsgruppen för vidare beredning.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 26 Verksamhetsberättelse 2016″ open=”no” class=”” id=””]

Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2016. (Bilaga C)

Landsmötet beslutar

att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 27 Bokslut 2016″ open=”no” class=”” id=””]

Jenny Wik Karlsson föredrog SSRs ekonomi.

Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2016. (Bilaga D)

Landsmötet beslutar

att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning

att lägga revisionsberättelsen till handlingarna

att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 28 Fastställande av medlemsavgift” open=”no” class=”” id=””]

Landsmötet beslutar
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 29 Förslag till budget” open=”no” class=”” id=””]

Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2017. (Bilaga E)

Landsmötet beslutar

att anta lagd budget för 2017.
att uppdra till styrelsen att ta fram förslag till budget för 2018 med ett plusresultat på 200 000 kr enligt tidigare riktlinjer.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 30 Val” open=”no” class=”” id=””]

SSRs Landsmöte 2016 beslutade om stadgeändring.

Landsmötet beslutar följande stadgeändring
Tillägg till §14 sist i första stycket: Ordinarie och suppleanter väljs inte samma mandatperiod.

Landsmötet beslutar

Del av styrelsen för 2017-2019

Ledamot (mandattid 2 år)

Ordförande 2017 – 2019 Jörgen Jonsson
Norrbotten norra
Ordinarie Gudrun Kuhmunen
Suppleant Raymond Wasara
Norrbotten södra (fyllnadsval)
Ordinarie
Suppleant Anders-Erling Fjällås
Västerbotten
Ordinarie Åsa Baer
Suppleant Sara-Helén Persson
Sameföreningarna
Ordinarie Åsa Skum
Suppleant Sylvia Blind
Revisorer mandattid 1 år
Ledamot Deloitte
Lars-Anders Baer
Suppleanter Göran Jonsson

Valberedning 2014 – 2017

Norrbotten norra
Ordinarie Lars-Göran Marainen
Suppleant Brita-Stina Sjaggo
Skogssamebyarna
Ordinarie Karl-Gustav Johansson
Suppleant Anna-Karin Svensson
Sameföreningarna
Ordinarie Kristina Rehnfeldt
Suppleant Stina Larsson

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 31 Redogörelser” open=”no” class=”” id=””]

Per-Gustav Idivuoma Samernas Utbildningscentrum
Victoria Harnesk Samefolket
Mari-Ann Nutti Stiftelsen Sámi Duodji
Åsa Larsson Samerådet svenska sektionen

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 32 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion och Sami Duodji” open=”no” class=”” id=””]

Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs.
Landsmötet beslutar
att godkänna Samerådets verksamhetsberättelse och bokslut och verksamhetsberättelse samt lägga verksamhetsberättelse och bokslut för de andra organen till handlingarna.

[/fusion_toggle][fusion_toggle title=”§ 33 Landsmötets avslutande” open=”no” class=”” id=””]

Riksförbundets ordförande Jörgen Jonsson avslutade Landsmötet och framförde tack till samebyarna i området, Arvidsjaurs sameförening och Arvidsjaurs kommun för varmt välkomnande och en trevlig middag, Tom, Lotta och Anna-Karin för varmt bemötande under utflykten till Båtsuoj, ombud och gäster för stort engagemang, tolkar, tolktekniker, ljudtekniker, ASM Event & Företagstjänster, Hotell Laponia, SSRs personal och alla andra som gjorde Landsmötet möjligt att genomföra. Jörgen Jonsson tackade även Niila Inga för hans insatser i styrelsen och hälsade de nya ledamöterna välkomna.

Umeå 1 juni 2017

Jörgen Jonsson ordförande
Åsa Skum sekreterare

Anders-Erling Fjällås, justerande ombud
Ellen Brita Persson, justerande ombud

[/fusion_toggle][/fusion_accordion][/fusion_builder_column][/fusion_builder_row][/fusion_builder_container][fusion_global id=”15039″]