Njunjuš

Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Inledning

Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt till självbestämmande.” De orden har våra tidigare politiska företrädare antagit på den VII:e Nordiska samekonferensen i Jiellevárri/ Váhtjer/ Gällivare 1971. Ord som idag är lika aktuella som då och är inledningen på Njunjuš, vårt visionsdokument.

Läs mer här …

Läs mer här … 

SSR:s Skogspolicy

Syftet med denna policy är att översiktligt beskriva skogens värde för renen och den samiska kulturen. Skogspolicyn ska läsas tillsammans med SSR:s visionsdokument Njunjuš samt övriga policys som organisationen antagit.

Läs mer här …

Plan för samiskt språkarbete inom Sámiid Riikkasearvi 2026 - 2028

Inledning
Sámiid Riikkasearvi (SSR) är en medlemsorganisation för samebyar och sameföreningar på svensk sida av Sápmi. I den här språkplanen anger Sámiid Riikkasearvi sin vision för användandet av de samiska språken, liksom uppställda mål och åtgärder för att uppnå målen. Språkplanen omfattar Sámiid Riikkasearvis verksamhet. Sámiid Riikkasearvi vill även med planen uppmuntra Sámiid Riikkasearvis medlemmar, dvs sameföreningar och samebyar, att arbeta med språkrevitalisering.

Språkplanen omfattar inte det påverkansarbete Sámiid Riikkasearvi gör på policynivå gentemot regering och myndigheter på nationell, regional och lokalnivå, för att stärka samers rätt till de samiska språken. Sámiid Riikkasearvis har vid möten, samråd och konsultationer samt i skrivelser till regeringen konsekvent påpekat de allvarliga konsekvenser som nedskärningar och andra inskränkningar får för samiskt språkrevitaliseringsarbete. Ansvaret att vända den samiska språkbytesprocessen vilar inte bara på samiska aktörer utan betydande insatser måste göras från samhällets sida.

Det finns idag få arenor för att använda de samiska språken. Förutsättningarna för att ta del av och använda de samiska språken för den enskilde skiljer sig åt; från områden där det samiska språket talas dagligen till områden där en språkbytesprocess till svenska är nästintill fullbordad.

Sámiid Riikkasearvi är medveten om att många av oss bär en stor sorg och saknad vid förlusten av våra samiska språk. Sámiid Riikkasearvi vill erbjuda ett tryggt och inkluderande rum för återtagande av våra samiska språk. Det krävs stora insatser från flera aktörer för att vända den pågående språkbytesprocessen. Sámiid Riikkasearvi vill ta ansvar för det som vi har möjlighet att påverka och förändra.

Samisk språkanvändning inom renskötseln
De samiska språken, liksom andra språk i världen, uttrycker talarnas specifika sätt att förhålla sig till och betrakta världen. Många samiska begrepp kan inte översättas då de mycket precist, med ett endaste ord beskriver företeelser kopplade till landskap, beskrivning av platser, väderfenomen, och relationen människa och ickemänskliga varelser.

I takt med utvinningsindustrins ökade exploateringar och accelererande klimatförändringar försvinner renbetesmarker och det samiska kulturlandskapet i en allt snabbare takt. Användandet av de samiska språken blir därför en viktig skyddsfaktor för att vidmakthålla en samisk kultur och existens i landskapet. Om språken försvinner så riskerar även vårt kollektiva minne om platser och människor i landskapet att försvinna.

Renskötseln har länge betraktats som ett område där de samiska språken haft bäst förutsättningar att fortsätta att talas. Så är inte längre fallet, även inom renskötseln har samiska begrepp kommit att ersättas med svenska begrepp. SSR menar att det är en mycket oroande situation.

Giellaguovddáš gör utifrån sina undersökningar under 2023 bedömningen att användningen av samiska inom renskötseln numera är skör. Endast i några få samebyar kan en positiv språkutveckling skönjas. Bedömningen är att det behövs insatser för att säkerställa språkens plats i renskötselarbetet och för att språken återigen ska blir levande språk mellan olika generationer och i familjer med anknytning till renskötseln.[1]

Sámiid Riikkasearvis vision för samiskt språkarbete
Sámiid Riikkasearvis vision för språkarbetet anger riktningen för hur Sámiid Riikkasearvi önskar att arbeta för att stärka och främja de samiska språken. De uppsatta målen i nästa avsnitt ska i sin tur realisera visionen.

Sámiid Riikkasearvi vill ta ansvar för och verka för att de samiska språken används i det samiska samhället. Sámiid Riikkasearvi vill utgöra en aktiv part i den pågående revitaliseringen av de samiska språken. Inom Sámiid Riikkasearvis verksamhet ska de samiska språken vara levande och utgöra en naturlig del av verksamheten.

I Sámiid Riikkasearvis strategidokument Njunjuš (2018) anges även att:

Vårt modersmål är samiska och är viktigt för vårt folk. Vårt samiska språk har en central plats i den samiska kulturen och är en del av vår identitet både som människor och som folk.

Vår vision är att användningen av det samiska språket ska öka, även inom SSR.[2]

Sámiid Riikkasearvis mål för samiskt språkarbete
Sámiid Riikkasearvi arbetar kontinuerligt för att uppnå vår vision inom språkområdet. Följande mål ska bidra till att realisera vår vision. Sámiid Riikkasearvis mål för att arbeta mot visionen och för användande av de samiska språken 2026–2028 är att:

1. Uppmuntra till att använda samiska och möjliggöra samiska språkarenor för medlemmarna.
2. Höja medvetenheten om språksituationen inom renskötseln.
3. Synliggöra och använda de samiska språken i vår interna och externa kommunikation.
4. Öka språkanvändningen inom Sámiid Riikkasearvis verksamhet.

Åtgärder som ska vidtas under 2026–2028
Sámiid Riikkasearvi arbetar kontinuerligt med att stärka och främja de samiska språken. Sámiid Riikkasearvi vill underlätta och uppmuntra våra medlemmar till att använda de samiska språken både inom och utanför Sámiid Riikkasearvi.

Följande åtgärder ska genomföras under 2026–2028. Varje åtgärd är kopplade till ett eller flera av de ovanstående fyra målen.

• Under det årliga landsmötet tillhandahålls tolkning på i första hand nordsamiska och sydsamiska. Det är en viktig del av landsmötet att alla som deltar där kan följa diskussionerna på sitt eget modersmål.
• Anordna ett flertal webinarier som knyter an till samisk språkrevitalisering och särskilt lyfta de samiska språkens situation inom renskötseln.
• På Sámiid Riikkasearvis hemsida (sapmi.se) och på våra sociala medier ska de olika språkvarieteterna synliggöras och användas.
• I kommunikation med medlemmarna ska de samiska språken, om förutsättningarna medger det, användas regelbundet. Vid utskick till samebyar och sameföreningar ska samiska användas där så är möjligt.
• Sámiid Riikkasearvi ska aktivt söka finansiering för att översätta en del av det material som organisationen producerar. Om det inte är möjligt att översätta materialet till någon av de samiska språken ska Sámiid Riikkasearvi eftersträva att en sammanfattning av materialet publiceras på samiska.
• Sámiid Riikkasearvis personal ska under 2026–2028 ges möjlighet till utbildning och/eller vidareutbildning i något av de samiska språken.

Denna språkplan är antagen vid Sámiid Riikkasearvis styrelsemöte den 27 oktober 2025

[1] Sametinget lägesrapport. De samiska språken i Sverige 2023, sid. 6 och 54.
[2] Njunjuš, Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse, sid. 3, 2018.

Miljöpolicy för Sámiid Riikkasearvi

Sámiid Riikkasearvi (SSR) arbetar för samiskt självbestämmande, en hållbar förvaltning av naturen samt en bibehållen naturbetesbaserad renskötsel med utgångspunkt från samisk traditionell kunskap (Njunjuš). En av våra stora utmaningar är att skapa en livskraftig och hållbar naturbetesbaserad renskötsel utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Vi har lovat våra förfäder att förvalta naturen på ett hållbart och respektfullt sätt. Det löftet avser vi hålla. Sápmi är vårt hem. Om vi eller någon annan förstör naturen skadas också vår kultur.

Läs mer här …

SSR:s Integritetspolicy

SSR behandlar personuppgifter för att administrera löpande aktiviteter (ex. utbildningar, seminarier, konferenser och möten), kommunicera med medlemmarna (kallelser till aktiviteter, information till medlemmar och användare) samt hantera medlemsrelaterade ekonomiska transaktioner (medlemsavgifter, försäljning av tjänst m.m.).

Läs mer här …

SSR:s Likabehandlingsplan

Målsättning

Likabehandling gäller främjande av jämställdhet och mångfald och handlar om att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i alla dess former och uttryck. Detta arbete är en angelägenhet för oss alla och vi har alla ett ansvar. SSR:s målsättning är att samtliga anställda, styrelseledamöter samt övriga som organisationen kommer i kontakt med ska bemötas med respekt.

Läs mer här …

SSR:s jämställdhetsplan

Jämställdhet berör båda könen. Det är en demokratifråga, kvinnor och män ska samma rättigheter och skyldigheter inom livets samtliga områden.  Det kan t.ex. gälla att kvinnor och män ska ha lika makt och inflytande, både könen ska vara ekonomiskt oberoende.

Läs mer här …

Renskötarens arbetsmiljö

Ett underlag för samtal om systematiskt, förebyggande arbetsmiljöarbete i samebyarna

Arbetsmiljö är allt som påverkar oss i vårt arbete. Att ha en god och säker arbetsmiljö är viktigt av flera skäl. Ett skäl är att ingen ska behöva drabbas av olycksfall eller ohälsa i sitt arbete, ett annat att det ofta blir ekonomiska konsekvenser, för både individ och verksamhet, vid till exempel sjukskrivning. Till detta kommer att det finns en arbetsmiljölagstiftning som ska följas och att ett väl fungerande arbetsmiljöarbete ger oss möjlighet till ständiga förbättringar i vår verksamhet. Allt detta bör ge oss starka motiv för att arbeta förebyggande och systematiskt.

Är det möjligt att inom renskötseln bedriva ett systematiskt, förebyggande arbetsmiljöarbete? Kan i så fall arbetsmiljölagstiftningen vara till stöd i det arbetet? Med utgångspunkten att ingen ska drabbas av olycka eller ohälsa i sitt arbete, så är det en relevant fråga att ställa sig. I det här dokumentet görs ett försök att koppla ihop renskötarens arbetsmiljö och de risker som finns där, med det praktiska, förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbete som vanligen bedrivs på arbetsplatser, i enlighet med den svenska arbetsmiljölagstiftningen.

Läs vidare här

Forskning och projektsamarbeten med SSR

Forskning om samer har pågått väldigt länge. Samernas omnämndes redan under 500-talet i etnografiska beskrivningar över Lappland. Under 1900-talet intensifierades forskningen om samerna betydligt utifrån olika forskningsperspektiv, allt från genetik till antropologi till språk och nu senast klimatforskning. I mycket av den äldre forskningen är det tydligt att den samiska befolkningen har betraktats som objekt, vilket går hand i hand med den syn som rådde då. Det samhällsklimats som råder när forskningen genomförs påverkar utgångspunkter, teorier, metoder etc., och har alltid gjort det och kommer alltid att göra det.

Forskningsvärldens intresse för den samiska världen har ökat väsentligt de senaste 30 åren, och intresset verkar inte avta, vilket är gemensamt för alla urfolk.

Sámiid Riikkasearvi (SSR) har utarbetat riktlinjer för forskning och projektsamarbeten som har antagits av SSR: styrelse.

SSR följer därmed en internationell urfolksinriktning, vars huvudsakliga fokus är att få mandat över den forskning och projekt som genomföras om samer, deras kultur, näring, språk etc. SSR får många förfrågningar om samarbeten som inte bara handlar om forskning, därför gäller dessa riktlinjer vid såväl forskning som samarbetsprojekt. För SSR är de viktigt att ha en aktiv roll och kunna påverka vilken forskning och vilka projekt som genomförs, så att projekten har relevans för organisationen och dess medlemmar.

Länk till policy

Policy regarding research and project collaborations with Sámiid Riikkasearvi