Inledning och utgångspunkter

Arbetsmiljö är allt som påverkar oss i vårt arbete. Att ha en god och säker arbetsmiljö är viktigt av flera skäl. Ett skäl är att ingen ska behöva drabbas av olycksfall eller ohälsa i sitt arbete, ett annat att det ofta blir ekonomiska konsekvenser, för både individ och verksamhet, vid till exempel sjukskrivning. Till detta kommer att det finns en arbetsmiljölagstiftning som ska följas och att ett väl fungerande arbetsmiljöarbete ger oss möjlighet till ständiga förbättringar i vår verksamhet. Allt detta bör ge oss starka motiv för att arbeta förebyggande och systematiskt.

Är det möjligt att inom renskötseln bedriva ett systematiskt, förebyggande arbetsmiljöarbete? Kan i så fall arbetsmiljölagstiftningen vara till stöd i det arbetet? Med utgångspunkten att ingen ska drabbas av olycka eller ohälsa i sitt arbete, så är det en relevant fråga att ställa sig. I det här dokumentet görs ett försök att koppla ihop renskötarens arbetsmiljö och de risker som finns där, med det praktiska, förebyggande och systematiska arbetsmiljöarbete som vanligen bedrivs på arbetsplatser, i enlighet med den svenska arbetsmiljölagstiftningen.

Innehållet i dokumentet bygger dels på samtal med renskötare i en mindre sameby, dels på det regelverk som omgärdar arbetsmiljön och till sist, på praxis och erfarenheter av arbetsmiljöarbete.

Dokumentet är tänkt att framförallt användas som underlag för samtal kring arbetsmiljön, i samebyarna.

Arbetsmiljöansvar

Med arbetsmiljöansvar menas en skyldighet att vara aktiv och vidta åtgärder genom att ta bort eller minska risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. I verksamheter med anställda arbetstagare är det arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön. Men även i arbete som företagare utan anställda, utför, gäller vissa delar av arbetsmiljölagstiftningen. Följande formuleringar är hämtade från Arbetsmiljölagen: ” Lagen gäller framförallt när någon arbetstagare är anställd hos en arbetsgivare men den gäller delvis även för dem som arbetar för gemensam räkning samt för ensamföretagare och familjeföretag”[1] ”Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne, som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt arbetsställe.”[2] ”En arbetsgivare, (här likställs arbetsgivare med anställda, med egenföretagare utan anställda) ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande.” [3] ”En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa” [4] ”Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där i förhållande till honom, inte utsätts för risk för ohälsa eller olycksfall, s.k. ”rådighetsansvar” Han ska även se till att andra anordningar som finns på arbetsstället kan användas utan sådan risk” [5] ”För ekonomisk förening gäller att styrelsen har arbetsmiljöansvar för ev. anställda arbetstagare och för inhyrd personal. I övrigt gäller rådighetsansvaret” [6]

Arbetsmiljöansvar inom renskötseln

Vad innebär lagstiftningen i praktiken?

De flesta renskötare är egenföretagare utan anställd personal. Samebyarna består av olika antal renskötare som är egenföretagare och varje sameby är en ekonomisk förening med styrelse. Med utgångspunkt i det som formulerats under rubriken ”Arbetsmiljöansvar” bör följande beaktas:

  1. En renskötare som är egenföretagare utan anställda, är skyldig att arbeta så säkert som möjligt och ska vidta de åtgärder som är möjliga för att förebygga egen ohälsa och olycksfall.
    En egenföretagare får heller inte utgöra en risk för andra egenföretagare eller anställda som arbetar i närheten.
  2. En renskötare som är egenföretagare, ska följa de föreskrifter från arbetsmiljöverket som handlar om tekniska anordningar och farliga ämnen, om de föreskrifterna är relevanta inom egenföretagarens verksamhet. [7][8][9]
  3. En renskötare som är egenföretagare och råder över anläggning/arbetsställe, ska se till att de fasta anordningar som finns där är säkra att arbeta med för en annan renskötare som är egenföretagare men också för annan som utför arbete. Det så kallade ”Rådighetsansvaret” gäller även för andra anordningar. Detta kan tillämpas vid till exempel skiljning, märkning, veterinärbesök m.m.
  4. En renskötare som är egenföretagare, ska utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljö-verket om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande. Anmälan sker på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se länk www.anmalarbesskada.se
  5. En renskötare som är egenföretagare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Anmälan sker på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se länk www.anmalarbetsskada.se
  6. Om en sameby är en ekonomisk förening, och föreningen anställer arbetstagare eller hyr in personal, har föreningens styrelse, arbetsmiljöansvaret för den anställde. Styrelsen ska därmed se till att allt arbete som utförs av arbetstagare, utförs enligt reglerna om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Om man inte har anställda eller inhyrd personal, gäller ”Rådighetsansvaret”, se ovan.
  7. Om en sameby som är en ekonomisk förening, har anställt arbetstagare eller hyrt in personal, ska styrelsen för föreningen utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande. Anmälan sker på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Länk www.anmalarbetsskada.se
  8. Om en sameby som är en ekonomisk förening, har anställt arbetstagare eller hyrt in personal, ska styrelsen för föreningen utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om skador i samband med arbetet som drabbat flera samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Anmälan sker på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se Länk www.anmalarbetsskada.se
  9. En renskötare som är egenföretagare eller en sameby som är en ekonomisk förening, har enligt Arbetsmiljölagen, ej något ansvar gentemot besökare som till exempel tittar på en renskiljning och inte heller gentemot de barn som eventuellt enligt tradition deltar vid skiljning eller annat arbete som renskötaren bedriver.

Frågeställningar:

  1. Vad innebär rådighetsansvaret konkret i renskötarens verksamhet?
  2. Kan man i samebyn, skapa en rutin för rapportering av tillbud och olyckor?
  3. Kan man, som en följd av det, skapa en rutin där man undersöker tillbudet eller personskadan, för att på så sätt kunna förebygga att något liknande händer igen?

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Allt vi gör i arbetet och vilken attityd vi har till arbetet, påverkar vår hälsa. Kan vi jobba säkert? Vill vi jobba säkert? Ett systematiskt arbetsmiljöarbete ger möjlighet att upptäcka risker innan något hänt, till skillnad mot att enbart genomföra åtgärder efter en sjukdom, ett tillbud eller en olycka. Genom ett arbetsmiljöarbete som är systematiskt och planerat, förebygger vi olycksfall och ohälsa men vi ökar också tryggheten, trivseln och engagemanget i jobbet. Genom att i grunden och kontinuerligt se de risker som finns i vårt arbete, bedöma dem och genomföra åtgärder, så kan vi lyckas med att skapa säkerhet i jobbet.

I föreskrifterna ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”[10] som utgivits av Arbetsmiljöverket, beskrivs ett systematiskt, riskförebyggande arbete. För egenföretagare utan anställda innebär detta att man ska göra riskbedömningar och vidta åtgärder för att själv arbeta så säkert som möjligt. Föreskrifterna ska vara ett stöd i arbetet med att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Oavsett hur man som företagare tolkar lagstiftningen, kan föreskrifterna vara ett stöd i det riskförebyggande arbetet.
De olika delarna i det systematiska arbetsmiljöarbetet beskrivs på följande sätt, i 4 steg:

  • Undersök arbetsmiljön
    Vilka risker har vi i våra olika arbetsmoment? Hur kan vi upptäcka riskerna? Har vi ökad risk i vissa situationer? Vad påverkar risken?
  • Bedöm riskerna
    Hur stora är riskerna? Hur troligt är det att någon kommer att skadas eller bli sjuk? Hur ofta kan det hända? Hur stora kan skadorna bli? Ser riskerna olika ut för kvinnor och män? Unga och äldre?
  • Åtgärda riskerna
    Om ni har upptäckt risker behöver ni åtgärda dem innan någon skadas eller blir sjuk. Vad är lämpligt att göra? Alla risker går inte att ta bort, då behöver man istället minska dem så mycket det går. Ibland behöver man vidta tillfälliga åtgärder, ibland mer permanenta.
    Åtgärda alltid riskerna så snart det är möjligt. Om ni behöver mer tid, gör en plan.
  • Kontrollera åtgärderna
    Har ni gjort åtgärderna? Blev det som ni tänkt? Är risken borta eller kraftigt minskad? Det viktiga är att åtgärderna fungerat som ni tänkt, om inte, gör nya åtgärder.

När man arbetar med ovanstående punkter, behöver man också i förväg bestämma vilka som ska göra detta och när man ska göra det. Om flera egenföretagare utan anställda samarbetar, så kan man göra gemensamma riskbedömningar. På så sätt skapar man rutiner och alla vet att arbetet med risker är återkommande.

Utgå alltid från din egen verksamhet när du arbetar systematiskt med arbetsmiljön. Det betyder praktiskt att när man planerar och diskuterar verksamheten, så tänker man också samtidigt på arbetsmiljön.

Exempel på detta är när man köper verktyg eller maskiner så ser man till att de är ändamålsenliga för verksamheten men också säkra, så att ingen skadar sig. Eller när man tidsplanerar ett arbete så tar man hänsyn till att arbetsuppgifter ska bli gjorda men också att de kan genomföras utan onödig stress.

Systematiskt arbetsmiljöarbete inom renskötseln

Finns det anledning att inom renskötseln arbeta systematiskt, riskförebyggande för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetet? Eftersom ingen vill och inte heller ska skadas eller bli sjuk av sitt arbete, så behöver vi göra allt vi kan för att ingen ska drabbas. Ett riskförebyggande arbete sker redan idag, kan detta arbete utvecklas?

De flesta renskötare är egenföretagare utan anställda. Arbetsmiljöverket har uttalat att arbetsmiljölagens skrivningar ska tolkas så att egenföretagare utan anställda alltid ska arbeta så säkert som möjligt vilket innebär att man behöver göra riskbedömningar och vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. [11]

Om man tillfälligt eller under längre tid anställer någon eller hyr in personal, så omfattas man helt av förskrifterna om ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”. Detsamma gäller om en sameby som är en ekonomisk förening, anställer någon tillfälligt eller under längre tid eller om man hyr in personal.

Typiska risker

Med typiska risker menas de risker som är utmärkande för en viss verksamhet. De som arbetar i verksamheten, vet bäst vilka de typiska riskerna är, men man kan också behöva söka stöd i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Intrycket är, att belastningsbesvär/belastningsskada är en typisk risk inom renskötseln.

Här följer en beskrivning av risker för belastningsskada, [12] som kan vara till hjälp i riskbedömnings-arbetet när det gäller fysisk belastning inom renskötseln.

Risk för belastningsskada

Det finns ett starkt samband mellan belastningsbesvär och förhållandena i arbetsmiljön. Belastningsbesvär uppkommer ofta i samband med tunga lyft, repetitivt arbete, obekväma, ansträngande och påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser. Högt arbetstempo och stress kan bidra starkt till utvecklingen av belastningsbesvär.

Organisatoriska förhållanden, till exempel tidspress, starkt styrt arbete och otillräcklig tid för återhämtning, kan bidra till belastningsbesvär. Vid hög mental belastning, när mycket information ska bearbetas och det behövs snabba beslut, ökar muskelspänningen och påverkar risken för besvär.

Vibrationer kan också orsaka belastningsbesvär.

Påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser

Människan kan utföra och inta de flesta arbetsrörelser och arbetsställningar utan att ta skada av dem. Kroppen är byggd för rörelse och belastning och mår bra av det, så länge det finns variation i rörelserna och belastningen samt möjlighet att återhämta sig.
Risken för besvär ökar vid arbete i kraftigt böjda, sträckta eller vridna arbetsställningar. Leder som belastas när de är maximalt böjda eller sträckta är mer utsatta. Det blir svårare att hinna återhämta sig om rörelser upprepas ofta eller pågår under en längre tid och då ökar risken för besvär.
När musklerna arbetar utan paus, och utan att det sker någon yttre rörelse, det som kallas statiskt muskelarbete, försämras blodflödet till musklerna och risken för belastningsbesvär ökar. Till exempel arbetar skuldran ofta statiskt vid repetitivt arbete med händerna vid löpande band.

Manuell hantering

Med manuell hantering menar vi att lyfta eller bära en börda, att skjuta eller dra ett föremål. Det krävs kraft för att utföra arbetet, och om kraften som krävs blir för stor för någon av kroppens delar som muskler, senor eller leder kan det uppstå skador. Ländryggsbesvär är vanliga, men även besvär i skuldror och axlar kan uppstå vid manuell hantering. Undvik tung manuell hantering så långt det går. Olika slag av arbetsutrustning är ett alternativ för att minska den manuella hanteringen. Det går också att göra organisatoriska förändringar som kan minska risken för besvär.

Återkommande arbetsmoment

Med utgångspunkt i arbetsmomenten inom renskötseln och genom att koppla de momenten till de årstider när arbetsmomenten utförs, renskötselåret, kan man se ett tydligt mönster av återkommande moment. Det finns därför goda förutsättningar för att göra en grundläggande riskbedömning för varje arbetsmoment som sedan kan gälla och bara revideras. Utöver den grunden kan man göra riskbedömningar för speciella situationer, till exempel vid mycket dåligt väder.

Frågeställningar:

  1. Hur stora är riskerna för belastningsbesvär/skada, inom renskötseln?
  2. Vad kan man göra för att minska riskerna?
  3. Kan det fungera att samordna arbetsmiljöarbetet med renskötselårets olika arbetsmoment?

Riskkällor, risker, bedömningar och förslag till åtgärder

Definitioner: [13]

Risk källa

Orsak till möjlig ohälsa eller olycksfall

Risk

Sannolikheten för att en farlig händelse eller exponering ska inträffa och vilka konsekvenser i form av skada eller ohälsa som detta kan orsaka.

Riskbedömning

Arbete med att bedöma hur allvarlig en risk är. Detta sker genom att man sammanväger sannolikheten och konsekvensen.

Åtgärd

Insatser för att ta bort eller minska risk för ohälsa eller olycksfall

Allmänna risker vid arbete med djur

Varje år skadas hundratals personer i Sverige i arbetsolyckor där djur är inblandade. Skadorna blir ofta svåra och flera skadas så allvarligt att de dör. Antalet olyckor och allvarlighetsgraden skiljer sig beroende på vilka djur det handlar om. Som exempel kan en häst väga ca 600 kg medan en ren väger 40–150 kg.

Belastningssjukdomar och belastningsskador är vanliga inom arbete med djur. Belastningsproblem förorsakas ofta av en kombination av olika faktorer, till exempel tunga lyft och förflyttning av bördor. Många skador inträffar vid drivning, avskiljning och transport av djur och många av olyckorna beror på halka. [14]

Om man adderar att flera av de återkommande momenten inom renskötseln, inte sällan genomförs under påfrestande väderförhållanden, så är det uppenbart en förhöjd risk.[15]

Att arbeta ergonomiskt rätt, att undvika ensamarbete, att ha rätt kunskap och ändamålsenlig utrustning, förebygger många olyckor.

Exempel på identifierade riskkällor, risker och åtgärder  [16]

Renskiljning

Renskiljning sker vanligen utomhus under perioden oktober-december, alltså under den tid då vädret kan påverka arbetssituationen negativt. Under renskiljning hanteras renen manuellt, vilket ger en påtaglig fysisk ansträngning. Den anläggning som används vid skiljning, hage, behöver vara ändamålsenlig och väl underhållen. Riskerna minskar om renskötaren är erfaren och skicklig.

Typ av risker

  • Allmänt förhöjd risk om anläggningen inte är underhållen
  • Allmän halkrisk och konsekvenser av det
  • Förhöjd halkrisk till exempel vid handhavande med ren utan horn
  • Förhöjd halkrisk vid ensamarbete
  • Förhöjd risk för ovan renskötare
  • Risk för belastningsproblem/belastningsskada
  • Allmänt förhöjd risk om anläggningen inte är underhållen
  • Klämrisk

Förslag till åtgärder

  • Undvik ensamarbete
  • Använd kroppens starkaste muskulatur, benens muskulatur, och sträva efter att hålla ryggen rak och utan vridning
  • Se till att alla som deltar har rätt kompetens. Gäller särskilt ung arbetskraft
  • Salta och sanda underlaget
  • Kontrollera att anläggningen är underhållen och allmänt säker
  • Kontrollera att reträttvägarna fungerar
  • Använd ändamålsenlig klädsel och skyddsskor/stövlar. Dessa ska helst vara märkta med ”SB eller S1-S5”. Det garanterar kvalitén
  • Följ rutiner vid speciella händelser

Märkning

Märkning av renkalvar sker företrädesvis under sommaren, vilket gör att väderförhållandena ofta är goda. Märkningen sker vanligen på ett stort gärde men vissa använder s.k. ”sil”. Vid märkning används lasso och kniv. Ett problem vid märkning är, att det är svårt att använda handskar, som annars skulle skydda.

Typ av risker

  • Halkrisk om marken är blöt
  • Risk för skärskador
  • Risk för belastningsproblem/belastningsskada, manuell hantering av renkalv
  • Vid arbete i regn ökar riskerna när man håller i kniv eller lasso

Förslag till åtgärder

  • Om möjligt, skyddshandskar för skydd mot skärskador och friktion.
  • Skor som passar för underlaget
  • Om möjligt, arbeta sittande med båda knäna i marken (gäller framförallt mindre renar)
  • Ändamålsenlig klädsel, använd underställ av ull och ”lager på lager” vid regn

Transport av renar

Renar lastas och transporteras till slakt men transporter används också för förflyttning mellan olika betesområden. Man använder oftast lastbil men ibland också släpvagn för förflyttning av ett mindre antal renar. Vanligen lastas renarna av renskötaren, detta för bästa handhavande och resultat. En person arbetar inne i lastbilen. I vissa fall finns s.k. ”fasta lastbryggor”, vilket gör lastningen säkrare. Saknas dessa ökar riskerna.

Typ av risker

  • Halkrisk
  • Klämrisk för den som är inne i lastbilen
  • Risk för att bli stångad (gäller framförallt den som är inne i lastbilen)
  • Om bristande reträttväg eller skydd, ökar risken väsentligt för ovanstående
  • Risk för belastningsproblem/skador

Förslag till åtgärder

  • Se till att ha ändamålsenlig anläggning
  • Egen besiktning före användande av anläggning
  • Förankra lastbryggor
  • Använd skyddsskor med stålhätta för att förebygga kläm/trampskador på fötterna
  • Arbeta gärna 2 personer
  • Sanda och salta vid halka
  • Skapa reträttväg

Avmaskning av ren

Avmaskning sker för att motverka parasiter. Detta görs av renskötaren själv efter särskild utbildning. Oftast sker detta i samband med märkning eller skiljning. Spruta med kanyl används.

Typ av risker

  • Risk för belastningsproblem/skador
  • Risk för att bli stångad
  • Risk för stickskador

Förslag till åtgärder

  • Arbeta ergonomiskt
  • Arbeta gärna 2 st
  • Försök att ha arbetsutrymme
  • Rutin för hur man hanterar stickskador
  • Skydda händerna på bästa möjliga sätt
  • Uppmärksamhet på om smittorisk finns

Husbehovsslakt

Begränsad slakt sker lokalt i samebyn, s.k. ”husbehovsslakt”. Någon på området kunnig person, t ex en granne, genomför slakten. Renen ska innan slakt, bedövas, med av Jordbruks-verket stipulerad metod.

Typ av risker

  • Belastningsproblem/skador
  • Risk för hörselpåverkan
  • Risk för skärskador

Förslag till åtgärder

  • Hörselskydd
  • Skyddshandskar som skyddar mot skärskador
  • Arbeta minst 2 personer

Samling och bevakning

Körning med snöskoter, motorcykel och fyrhjuling/terränghjuling
Fordonen används av renskötaren framförallt vid samling och bevakning av renarna. Inget av fordonen är speciellt anpassade eller konstruerade som arbetsfordon och framförallt inte för att framföras i den gropiga och kuperade terräng, där de oftast används.

Fordonen är inte heller ergonomiskt anpassade. Inte sällan framförs skoter, motorcykel eller fyrhjuling i påfrestande väder och under många timmar i sträck. Dock finns inget egentligt alternativ till fordon för renskötaren.

Typ av risker

  • Risk för belastningsproblem/skador i händer, armar, rygg och skuldror
  • Risker kopplade till buller och vibrationer
  • Risk att välta med fordonet med de konsekvenser som då blir aktuella

Förslag till åtgärder

  • Hjälm
  • Ändamålsenlig klädsel
  • Ergonomisk sittställning [17]

Sitta

  • Sitt med rak rygg och nacke
  • Sträva efter att slappna av i axlar och skuldror
  • Sträva efter att ha armarna nära kroppen
  • Sträva efter att kunna slappna av i armar och händer
  • Sitt på sitsen så att du får stöd för låren
  • Placera fötterna så att du kan slappna av i dem och i benen
  • Växla gärna mellan att sitta och stå
  • Ta så täta pauser du kan

Källa: SLU faktablad

Luftföroreningar

Hygieniska gränsvärden [18]

I arbete inom renskötsel liksom inom jordbruk och en hel del andra verksamheter, utsätts man i arbetet för luftföroreningar. Luftföroreningar har flera källor där vägtrafik och eldning brukar betraktas som de viktigaste. Även arbete med djur och exponering från dieselavgaser betraktas som en risk.

Luftföroreningar kan innehålla inslag av både kemiska, mikrobiologiska och andra organiska luftföroreningar. Organiska luftföroreningar kan till exempel vara hudepitet från djur. Man behöver mäta och bedöma graden av luftföroreningar i arbetet kontinuerligt och därefter vidta åtgärder

Typ av risker

  • Risk för påverkan på luftvägar
  • Risk för hjärt- och kärlpåverkan
  • Risk för cancersjukdomella

Förslag till åtgärder

  • Kontinuerliga mätningar för att ha kontroll på om de hygieniska gränsvärdena överskrids
  • Om möjligt, sänka värdena av föroreningar
  • Andningsskydd/mask med rätt sorts filter *

* Vid val av andningsskydd behöver man tänka på några saker:[19]

  • Finns det risk för syrebrist?
  • I vilken form förekommer ämnet man ska skydda sig mot?
  • Är arbetet tungt?
  • Är arbetet kort- eller långvarigt?
  • Sker arbetet i extrema temperaturer eller extrem luftfuktighet?
  • Vad finns det för behov av sikt?
  • Hur mycket rörelsefrihet behöver man?
  • Har man möjlighet att kommunicera?
  • Vilka ergonomiska aspekter behöver man ta hänsyn till, exempelvis värmebelastning?
  • Kan andningsskyddet kombineras med annan personlig skyddsutrustning utan att skyddet försämras?

Frågeställningar:

  1. Beskrivs riskerna på ett korrekt och igenkännbart sätt?
  2. Finns det andra eller fler risker?
  3. Kan det fungera att arbeta med systematiska riskbedömningar av den fysiska arbetsmiljön inom renskötseln?
  4. Vilka ska göra riskbedömningarna?
  5. När ska de göras?

Risker för psykisk ohälsa

Bakgrund

Psykisk ohälsa är ett begrepp som dels används för psykiska sjukdomar och psykiska störningar som till exempel depression, panikångest och personlighetsstörningar, dels som ett vidare begrepp för att beskriva allmänna problem som stör det psykiska måendet. Stress, oro och sömnbesvär är några exempel. [20][21]

I arbetslivet använder vi begreppet arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Där ingår depression, utmattningssyndrom och andra stressrelaterade besvär. Psykiska besvär är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Knappt hälften av alla sjukskrivningar 2017 berodde på detta. Fler kvinnor än män är sjukskrivna p.g.a. psykisk ohälsa.[22] Människor med psykisk ohälsa arbetar trots detta i relativt stor utsträckning. [23] Denna ”sjuknärvaro” kan påverka inte bara personen själv utan även dess omgivning och säkerheten i arbetet.

Det finns många orsaker till att man drabbas av psykiska problem. Människor har olika sårbarhet för påfrestningar och vissa ärftliga faktorer kan spela in. Kriser av olika slag, ekonomisk stress eller kroppslig sjukdom kan också leda till psykiska problem.

Det finns ett samband mellan arbete och psykisk ohälsa. Sambanden är dock inte enkla eftersom orsakerna till den psykiska ohälsan kan finnas i privatlivet och i arbetslivet parallellt. Oavsett orsak påverkar den psykiska ohälsan arbetet på olika sätt, vare sig man blir sjukskriven eller arbetar trots sina besvär. [24]

Signaler på psykisk ohälsa

− Sömnbesvär
− Mindre engagemang i arbetet
− Värk i kroppen
− Magtarmbesvär
− Yrsel

.

− Kritiskt och irriterat bemötande av omgivningen
− Stark trötthet
− Sämre minne
− Sämre koncentration
− Nedstämdhet

Riskfaktorer i arbetet

  • Höga krav på arbetsprestation – mycket arbete och/eller svårt arbete
  • Låg egenkontroll – svårt att påverka arbetet eller förutsättningarna för arbetet
  • Obalans mellan ansträngning och belöning
  • Psykiskt ansträngande arbete
  • Otydlighet i arbetsuppgifter och/eller ansvar

Ett av de områden som är väl beforskat i det här sammanhanget, är kombinationen av höga krav, låg grad av egenkontroll och dess påverkan på hälsan. Resultaten är tydliga, detta är ohälsosamt. Särskilt riskfyllt är detta om man har ett lågt socialt stöd från omgivningen. Man kan nu också se varför man blir sjuk av att sakna inflytande i arbetet.[25]

Risker för psykisk ohälsa inom renskötseln

Intrycket är att det finns flera påverkansfaktorer på renskötarens arbete där renskötaren själv har en låg grad av egenkontroll. Renskötarens arbete präglas i stor utsträckning av höga krav på arbetsinsats med stora inslag av hög fysisk belastning, klimat/väder påverkan, påverkan från rovdjur, påverkan av skogsbruk, vindkrafts- och gruvexploatering, en hel del ensamarbete och en allt större konkurrens om renbetesmarken. Det beskrivs också att man känner en oro och en stress för renhjorden, mer eller mindre kontinuerligt. En känsla av maktlöshet beskrivs men också en oro för framtiden och hur arbetet inom renskötseln ska påverkas och utvecklas för nästa generation. <a href=”#section26″>[26]</a> Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman presenterade 2013 en riskanalys som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Riskanalysen omfattade påverkan på renskötselarbete och de berörda familjerna vid etablering och bevarande av ett genetiskt viktigt vargrevir i Junsele- området. Resultaten visade att vargreviret skapade oro bland renar och renskötare vilket påverkade renskötarnas arbetsbelastning och framkallade stress.<a href=”#section27″>[27]</a>
En del av renskötarens arbete är ensamarbete. Som ensamarbete räknas sådant arbete som innebär fysisk och social isolering, i den meningen att man inte enkelt kan få kontakt med andra människor i arbetet. Risken för allvarliga konsekvenser vid kroppsskada ökar vid ensamarbete där det kan vara svårt att snabbt få svar på anrop. Riskerna och påfrestningarna vid ensamarbete ökar ännu mer vid nattarbete. <a href=”#section28″>[28]</a>

Förslag till åtgärder för att minska riskerna för psykisk ohälsa inom renskötseln

  • Förbättra den fysiska arbetsmiljön så långt det är möjligt
  • Ständigt förbättringsarbete kring arbetssätt, rutiner och verktyg i arbetet.
  • Vara noga med möjlighet till återhämtning
  • Minska andelen ensamarbete
  • Vid ensamarbete, ordna med möjlighet att snabbt kunna anropa
  • Undvik ensamarbete nattetid
  • Stärk det sociala stödet med andra renskötare/samebyar. Detta kan skapa en buffert mot ogynnsamma stressreaktioner och kan också förebygga konflikter
  • Utökad samverkan med andra samebyar i syfte att avlasta i arbetet
  • Arbeta i enlighet med alkoholpolicyn

Frågeställningar:

  1. Beskrivs riskerna för psykisk ohälsa på ett igenkännbart sätt här? Finns det flera risker för psykisk ohälsa?
  2. Vilka av riskerna är påverkbara?
  3. Kan det fungera att systematiskt identifiera, bedöma och åtgärda risker för psykisk ohälsa inom renskötseln?
  4. I så fall, hur kan man göra?
  5. Är de föreslagna åtgärderna rimliga?

Arbetsmiljöpolicy

Hur vill vi arbeta med arbetsmiljön i vår sameby?

När vi undersökt vår arbetsmiljö och hittat riskerna för ohälsa och olycksfall, kan vi planera för hur vi vill att vår arbetsmiljö ska se ut på lite längre sikt. Om en sådan planering/policy är konkret, kan den vara till stor hjälp i det fortsatta arbetsmiljöarbetet. När vi tar fram policyn behöver vi ställa oss följande frågor:

  • Hur vill vi att arbetsmiljön ska vara?
  • Vill vi att arbetsmiljön ska vara ett medel för att vår verksamhet ska fungera väl?
  • Varför är arbetsmiljöarbete viktigt för oss?
  • Vilka typiska risker finns i vår arbetsmiljö?
  • Vad är viktigast i vår arbetsmiljö, vad vill vi jobba mest med?
  • Finns det regler som gäller arbetsmiljön som vi måste följa?

Dom här frågorna kan inbjuda till dialog med alla som arbetar i samebyn och policyn kan sedan beslutas, till exempel, av styrelsen i den ekonomiska föreningen.

Förslag till Arbetsmiljöpolicy [29]

Arbetsmiljön i verksamheten i vår sameby, ska vara sådan att ingen ska drabbas av skada/olycksfall eller ohälsa på grund av arbetet. Vi ska arbeta förebyggande och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall på ett systematiskt sätt. Vi ska ha omsorg om alla och arbeta för att alla ska trivas. Vår arbetsmiljö ska präglas av en öppenhet i kommunikationen och alla ska behandlas jämlikt. Vi ska ständigt sträva efter att förbättra vår arbetsmiljö på alla sätt. Vi rapporterar tillbud, allvarliga tillbud och olyckor, undersöker varför det hände och vidtar åtgärder för att det inte ska hända igen.

Det som kännetecknar vår arbetsmiljö, till exempel, fysisk belastning, arbete utomhus och omfattande användning av skoter och fyrhjuling, ska vi arbeta särskilt med. Vi ska, i möjligaste grad, undvika ensamarbete, och när ensamarbete är nödvändigt, alltid se till att den som arbetar ensam, snabbt kan få kontakt med andra.

Frågeställningar:

  1. Kan en arbetsmiljöpolicy som omfattar samebyn, vara ett stöd i det riskförebyggande arbetet?
  2. Hur ska den, i så fall, vara formulerad?
  3. Var ska den beslutas?

Alkohol och droger i arbetslivet

Fakta

Ungefär var femte man och var tionde kvinna i Sverige, har en riskkonsumtion av alkohol. En mindre grupp av dem har utvecklat ett missbruk, något som oftast tar lång tid. När det gäller narkotikapreparat är det statistiskt svårt att bedöma eftersom det är illegala substanser.

De flesta människor med riskkonsumtion arbetar i samma utsträckning som andra, och det märks oftast inte att de har psykiska eller sociala problem.

Definitioner och begrepp

  • Bruk= inga skador eller negativa konsekvenser
  • Riskbruk= definierar vid vilka mängder det är risk för sociala och medicinska problem
  • Skadligt bruk= ett beteende som ger negativa konsekvenser/är skadligt
  • Beroende= en medicinsk sjukdomsdiagnos

Tecken och signaler som kan tyda på riskbruk/missbruk

  • Koncentrationssvårigheter
  • Beteendeförändringar
  • Humörsvängningar
  • Rastlöshet och irritation
  • Går över gränser och gör bort sig på fest
  • Jobbar ofta väldigt mycket och tar på sig alltfler uppgifter
  • Spritlukt
  • Drar sig undan, svår att nå

Den som dricker för mycket alkohol eller använder andra droger, utgör ofta en riskfaktor på sin arbetsplats, är oftare sjukskriven och presterar sämre när hen är på arbetet. Forskning visar också att en persons risk- eller missbruk, påverkar arbetskamraternas prestation och hälsa. [30]

Alkohol- och drogpolicy

Förslag samebyarnas verksamhet [31]

Det här dokumentet visar att vi vill förebygga alkohol- och annat drogmissbruk inom _______ sameby, men också att vi kommer att reagera och handla om någon uppträder påverkad eller har ett märkbart bakrus i arbetet inom renskötseln hos oss. Detta gäller all tid som är avsedd för arbete och alla arbetsuppgifter. Med droger avses även läkemedel för annat än medicinskt bruk och dopingpreparat. Alla preparat som är narkotikaklassade är i lag förbjudna och användandet av dessa ska polisanmälas.

I vårt arbete förekommer en rad riskfyllda arbetsmoment där koncentration och fokus på arbetet är absolut nödvändigt. Arbetet är periodvis både fysiskt och psykiskt påfrestande. Vi använder fordon i vårt arbete, vi handskas med levande djur och vi arbetar ibland under svåra och riskabla väderförhållanden. För att förebygga olyckor och ohälsa inom vår verksamhet behöver vi ha nolltolerans för användandet av alkohol och andra droger.

Användande av alkohol eller andra droger i arbetet är inte bara en risk för olyckor. Det är också en signal om att en person inte mår bra och kanske har andra problem av något slag. Här behöver vi ha ett stödjande förhållningssätt och hjälpa personen till stöd och/eller vård.

Vi vill att det ska råda samförstånd i frågor som rör alkohol och andra droger kopplat till arbete, bland alla oss som arbetar inom _______ sameby men också hos dem i andra samebyar som vi samarbetar med när det gäller arbetsuppgifter inom renskötseln.

Förebyggande och reagerande arbete genom fungerande rutiner

  • I _______sameby/verksamhet får det inte förekomma alkoholförtäring på tid avsedd för arbete. Orsaken till detta är att säkerhetsriskerna ökar markant om någon är påverkad. Med ”tid avsedd för arbete” menas _______ .
  • I _______sameby/verksamhet får inte någon som är synligt påverkad av bakrus, arbeta.
  • I _______sameby/verksamhet får inte någon som kan misstänkas vara påverkad av bakrus, arbeta.
  • I _______sameby/verksamhet bjuder vi inte på alkohol när _______ .
  • Om vi märker att någon är påverkad i arbetet inom _______sameby, så ska den personen direkt tas ur arbetet. Detta ska gälla både dem som tillhör samebyn och dem som arbetar tillfälligt hos oss. Den som råder över arbetsstället/ arbetsmomentet där arbetet utförs, ska ta ansvar för detta.
  • När personen tagits ur arbete ska vi följa personen hem eller till någon lugn plats där vi kan prata om det som hänt och bestämma vad som blir nästa steg.
  • Vi lämnar aldrig personen ensam.
  • Vi ska prata om alkohol och droger i kombination med arbete och vad det kan föra med sig.
  • Vi ska prata om de signaler som kan tyda på riskbruk.
  • Vi ska bedöma om det finns det särskilda risker/påfrestningar i vår verksamhet som kan leda till riskbruk.

Frågeställningar:

  1. I vilket sammanhang kan det vara lämpligt att samtala om alkohol och droger?
  2. Är det mest lämpligt att den som råder över arbetsplatsen/arbetsmomentet också tar den påverkade personen ur arbetet?
  3. Behövs det skrivas en enkel rutin kring ovanstående?

Hälsofrämjande arbete

Arbetsmiljöarbete handlar vanligen om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet genom att identifiera risker och åtgärda dem. Att arbeta hälsofrämjande kan betraktas som att man har fokus på resurser medan det förebyggande arbetet mera fokuserar på problem. Genom att se de faktorer som stärker hälsan, kan vi arbeta för att bibehålla och utveckla de faktorerna.

Förebyggande och främjande arbetsmiljöarbete kan överlappa varandra. I det förebyggande arbetet arbetar man mest med att avvärja och skydda medan det hälsofrämjande arbetet riktar in sig på att möjliggöra. I det praktiska arbetsmiljöarbetet benämner vi ofta detta med ord som ”riskfaktorer och friskfaktorer”.

Det handlar egentligen om att uppmärksamma även det som fungerar väl och förstärka de inslagen i arbetsmiljön.

I det hälsofrämjande arbetet, frågar vi människor ”Varför är du frisk?” snarare än ”Varför är du sjuk?”

Friskfaktorer eller hälsofrämjande faktorer, finns både i individens arbetsliv och privatliv. Hälsan påverkas av båda och privatliv och arbetsliv är inte oberoende av varandra. Friskfaktorerna kan också variera beroende på var vi befinner oss i livet.

Allmänna exempel på friskfaktorer i arbetslivet är för individen:

  • Meningsfulla uppgifter
  • Variation
  • Yrkesstolthet

Allmänna exempel på friskfaktorer när individen samspelar med andra i arbetet:

  • Tydlig kommunikation
  • Ärlighet
  • Förtroende
  • Gemenskap
  • Lyhördhet

Genom att systematiskt arbeta även hälsofrämjande, kan vi troligen komma till bättre resultat än när vi enbart arbetar riskförebyggande.[32]

”Att undvika exponering för negativa förhållanden är bra men leder inte alltid till en positiv situation, eftersom positiva tillstånd ofta är något kvalitativt annorlunda – inte bara det omvända”

(Aronsson m fl. 2009)

Försäkringskassans roll

Om du som egen företagare med enskild firma, inte kan utföra ditt arbete på grund av sjukdom eller skada, så kan du få sjukpenning, efter Försäkringskassans bedömning. Som egenföretagare har du en grundkarens på 7 dagar, vilket betyder att du får ersättning först från dag 8. Du kan själv välja att ändra antalet karensdagar till 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. (Andra regler gäller för aktiebolag)

Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket samverkar när det gäller bland annat arbetsskador. Man har på Arbetsmiljöverkets hemsida en gemensam länk för anmälan av arbetsskador, olyckor och tillbud.

Där ska alla arbetsgivare och egenföretagare utan anställda, rapportera arbetsskador, olyckor och allvarliga tillbud. Om den som skadar sig i arbetet omfattas av den svenska socialförsäkringen, vilket de flesta gör, så kan den skadade också göra en ansökan om ersättning till Försäkringskassan, blanketten heter ”Ansökan om ersättning från arbetsskadeförsäkringen”. Om skadan/sjukdomen blir mer långvarig, kan man här också ansöka om livränta. Om man har ekonomiska utlägg för till exempel hjälpmedel för att kunna arbeta trots skadan, så kan man också ansöka om ersättning för detta. Är man sjukskriven så får man en handläggare, som också bedömer om man behöver någon typ av rehabilitering för att kunna återgå i arbete. [33]

Avslutning, förslag och frågeställningar

Renskötarens arbetsmiljö kan beskrivas som krävande, både fysiskt, psykiskt och organisatoriskt. Den fysiska arbetsbelastningen med omfattande manuell hantering, oro för väder, klimatförändringar och rovdjur, i kombination med långa arbetspass och en hög grad av ensamarbete, ställer stora krav på renskötaren och för med sig risker för olyckor och ohälsa.

Renskötaren är återkommande utsatt för flera arbetsrelaterade risker samtidigt och graden av egenkontroll är, i vissa situationer, låg. Med tanke på detta, finns det anledning att tro, att ett systematiskt, förebyggande arbetsmiljöarbete är befogat i arbetet inom renskötseln.

För att minska antalet arbetsrelaterade sjukdomar och skador, är det helt avgörande att man har ett lokalt fungerande arbetsmiljöarbete. Det är i den dagliga verksamheten som kunskapen om risker och åtgärder framförallt finns. Det är där man kan utveckla en säkerhetskultur genom att vara observant på arbetssätt, beteenden och attityder.

Intrycket är, att en organisation av systematiskt arbetsmiljöarbete, skulle kunna genomföras inom ramen för samebyarnas verksamhet. Trots att varje enskild renskötare, som är egenföretagare, har ett arbetsmiljöansvar, så förefaller det praktiskt och effektivt att arbeta tillsammans inom ramen för den ekonomiska föreningens organisation.

Samtalen med renskötare i en mindre sameby, har lagt grunden för identifiering av risker och lämpliga riskförebyggande åtgärder i renskötarens arbetsmiljö. Dessa beskrivs i dokumentet. Om risk- och åtgärdsbeskrivningarna uppfattas som representativa för renskötseln och om intresse finns, kan underlaget fungera som en grund, och början till samtal om arbetsmiljö, i samebyarna.

Parallellt med det riskförebyggande arbetet, kan det vara meningsfullt att arbeta hälsofrämjande. Detta innebär att man inte bara identifierar risker, utan också ser de faktorer i arbetet som påverkar hälsan positivt. Här kan faktorer som meningsfullhet, arbetstillfredsställelse och arbetsglädje ha betydelse. Om vi blir uppmärksamma på de positiva, hälsofrämjande faktorerna i arbetet, kan dessa också stärkas.

I dokumentet görs hänvisningar till arbetsmiljölagstiftningen. Man kan alltid fråga sig, vad som ska vara drivkraften för att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete – lagstiftningen eller en önskan om att ingen ska skada sig eller bli sjuk i arbetet? Svaret är att dessa båda hänger ihop. Tanken är att lagstiftningen ska vara ett stöd för att lyckas i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Därför har även de tillämpliga delarna i arbetsmiljölagstiftningen, ett utrymme i dokumentet.

Förslag

Samtal i samebyarna, med dokumentet som utgångspunkt.

Frågeställningar

  1. Är ett systematiskt arbetsmiljöarbete motiverat i vår verksamhet?
  2. Hur kan vårt arbetsmiljöarbete organiseras?
  3. Är det samebyn som ekonomisk förening och dess styrelse, som ska driva det systematiska arbetsmiljöarbetet?
  4. Hur kan ett systematiskt arbetsmiljöarbete genomföras praktiskt?
  5. Är det önskvärt och möjligt att genomföra någon typ av arbetsmiljöutbildning i samebyarna?

Mitt varmaste tack till den sameby som hjälpt mig i arbetet
Maj 2019

Anitha Kiianlinna Arbetsmiljö- och organisationskonsult

  1. AML kommentarer till kapitel 1 om lagens tillämpningsområde
  2. Arbetsmiljölagen kapitel 3 §5, AFS 2003:6, AFS 2018:1 m. fl.
  3. Arbetsmiljölagen kapitel 3 §3a och Arbetsmiljöförordningen §2
  4. Arbetsmiljölagen kapitel 3 §3a och Arbetsmiljöförordningen §2
  5. Arbetsmiljölagen kapitel 3 §12
  6. Arbetsmiljölagen kapitel 3 § 12 och Arbetsmiljöverkets ståndpunkt
  7. AFS 2003:6 (ursprunglig text) AFS 2008:6, 2011:11, 2014:6 (ändringar)
  8. AFS 2008:3 (ursprungstext) AFS 2009:5, AFS 2011:1, AFS 2011:7, AFS 2014:22, AFS 2016:10 (ändringar)
  9. AFS 2018:1
  10. AFS 2001:1
  11. AML kapitel 3 §5
  12. AFS 2012:2 och www.av.se
  13. ”Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö” utgiven av Arbetsmiljöverket
  14. AFS 2008:17 med kommentarer på www.av.se
  15. Intervjuer med renskötare i mindre sameby
  16. Intervjuer med renskötare i mindre sameby, AFS 2008:17, AFS 2012:2, AFS 1982:3,
  17. Faktablad ”Arbetsställningar” SLU LTV fakulteten
  18. AFS 2018:1
  19. www.av.se
  20. Rapport ISBN: 978-91-88561-02-2 Eva Vingård ”Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro” Forte
  21. Sunt arbetsliv
  22. Försäkringskassan www.forsakringskassan.se
  23. Rapport ISBN: 978-91-88561-02-2 Eva Vingård ”Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro” Forte
  24. Rapport ISBN: 978-91-88561-02-2 Eva Vingård ”Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro” Forte
  25. Healthy Work – Stress, productivity, and the Reconstruction of working life – Karasek och Theorell
  26. Intervjuer med renskötare i en mindre sameby
  27. ”Riskanalys av påverkan på renskötseln” I samband med regeringsuppdrag M2012/2959/Nm Uppdrag om bevarande av genetiskt viktig varg Anette Edin-Liljegren, Laila Daerga, Lena Kroik
  28. ADI 252 ”Ensamarbete – om möjligheterna att underlätta ensamarbetets påfrestningar”. Broschyr utgiven av Arbetsmiljöverket och AFS 1982:3
  29. Mall från Arbetsmiljöverket ”Komma igång med arbetsmiljöarbetet” Omarbetad av förf.
  30. ALNA och Prevent
  31. Författaren
  32. Per Lindberg, Uppsala universitet & Högskolan i Gävle Eva Vingård, Uppsala universitet (2012) och bearbetat av förf.
  33. www.forsakringskassan.se