|
|
|
Foto: Emma-Sofia Olsson
Solen börjar så smått göra sig påmind även här i norra delarna av Sápmi. Tyvärr är det långt kvar av vintern och betessituationen är fortfarande besvärlig för många samebyar. En konsekvens av detta är att många renägare valt att stanna i fjällen. Samtidigt som solen stiger så kommer det rörliga friluftslivet att vakna ur sin vintersömn. Med det kommer också frågor runt skoterförbud, heliski och hundspannkörning m.m. Som bekant pågår det en utredning gällande bland annat jakt och fiskeupplåtelser, vi hoppas att resultatet av utredningen kan bli ett verktyg som i framtiden kan bidra till en högre grad av betesro för renen. Under första måndagen i februari besökte utredaren och kommitténs parlamentariker Kiruna. Under deras besök så visade jag tillsammans Niila Inga, Laevas sameby, omgivningarna runt Kiruna. Vår förhoppning var att visa hur markkonflikten gruva/samhälle kontra en traditionell renskötsel ser ut. De lokala jakt och fiske organisationerna utryckte inför kommitténs besök att de inte ville föra samtal med kommittén om de samiska representanterna var närvarande, de framförde en rädsla för repressalier och trakasserier från det samiska samhället. Om rädslan för hot och trakasserier skulle styra våra medlemmars i olika samtal/dialoger skulle vi nog inte samtala alls. Jag tror att vi var många som förvånades över deras agerande.
Vi har många frågor som ligger på bordet just nu, där vi inte kan vänta på en utredning som ska vara klar om fyra år. Samebyarna och dess medlemmar ställs dagligen inför stora utmaningar, men med begränsade möjligheter att hantera dessa, en stor fråga för samebyarna är de allt högre kostnader som de drabbas av. Regeringen aviserade nyligen att de bereder ett förslag gällande krisstöd till bönderna på grund av allt högre kostnader. SSR har träffat näringsdepartementet och lyft fram att rennäringen befinner sig i precis samma situation, och att regeringen måste säkerställa att rennäringen får samma krisstöd. SSR:s kansli arbetar med att följa upp och bevaka vad som händer i frågan.
Regeringen har återigen uppmanats av FN:s specialrapportörer att inte bryta mot de folkrättsliga förpliktelser som Sverige har gentemot oss som urfolk. Budskapet var tydligt från rapportörerna, säg nej till en gruva i Gállok. Frågan vi alla ställer oss, är om regeringen återigen tänker blunda för den kritik som upprepas gång på gång? Har vi en regering som törs stå upp för samiska rättigheter, när starka kapitalister står på andra sidan? Frågan om Gállok har varit på agendan i mer än 10 år, och SSR har varit delaktig och stöttat samebyarna i deras omfattande arbete, bland annat så är förbundsjurist Jenny Wik Karlsson ombud för samebyarna och har varit med under hela processen. Det är viktigt för SSR att kunna bidra och stötta samebyar i olika processer, och kansliet är involverad och stöttar samebyarna i flera olika ärenden. Att kunna stötta samebyarna på olika sätt är en oerhört viktig del i SSR:s arbete, och jag vill passa på att lyfta fram alla på kansliet som gör ett otroligt jobb.
Avslutningsvis så hoppas jag att vi snart kan ses fysiskt, vi har många viktiga frågor att diskutera
Matti Blind Berg
Förbundsordförande
|
|
|
SSRs Landsmöte 2022 Syöldahte/Skellefteå
1 – 2 juni med ombudsmöte 31 maj
Under Landsmötet kommer huvudfrågan att vara Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation.
Anmäl dig här> och läs mer här >
|
|
|
|
Sveriges regering har återigen hamnat i blickfånget
FN: s Specialrapportör José Francisco Cali Tzay (Special Rapporteur on the rights of indigenous peoples) och David R. Boyd (Special Rapporteur on human rights and the environment) uppmanar Sveriges regering att inte bevilja bearbetningskoncession i Gallok. I en skrivelse som tillsänts regering lyfter de bägge rapportörerna att Sverige tidigare fått återkommande kritik i frågor som rör samiska markrättigheter och att regeringen nu måste agera och vidta åtgärder för att det inte ska ske igen.
Skrivelsen som tillsänts regeringen kan du läsa här >
|
|
|
|
Skog
Sveaskog får kritik i den senaste FSC revisionen
Alla skogsbolag som är certifierade i FSC kontrolleras årligen av en oberoende tredje part. De kallas certifierare. I den senaste kontrollen riktas kritik gentemot Sveaskog på flera punkter, bland annat så framförs att dialogen mellan Sveaskog och Samebyar inte skett i god anda.
Vi är inte förvånade över den kritik som lyfts fram i rapporten, tvärtom så speglar rapporten det som samebyarna lyft fram under de senaste åren. Det måste däremot ses som anmärkningsvärt att Sveaskog inte tagit till sig av den kritik som framförts återkommande, säger Jenny Wik Karlsson Förbundsjurist vid Svenska Samernas Riksförbund.
Sveaskog måste i sin förvaltning ta ett stort ansvar i sitt skogsbruk och hur det påverkar renskötseln. Detta ligger i linje med vad som kan förväntas av statligt ägda bolag. Idag är vi dock långt ifrån en förvaltning som tillgodoser samiska rättigheter, renen och renskötseln behov. Dessa krav har vid upprepade tillfällen förts fram till Sveaskogs ledning och regeringen som har det yttersta ansvaret för statligt ägda bolag av såväl SSR som samebyar.
Eftersom ingen nämnvärd förändring skett i Sveaskogs förvaltning är det dags för de ansvariga i regeringen att kliva fram och agera, det är inte acceptabelt att gömma sig bakom tomma ord, det krävs handling, säger Matti Blind Berg, förbundsordförande SSR
Rapporten kan du läsa här >
FSC:s skogsbruksstandard kan du läsa här >
|
|
|
|
Möte med Näringsdepartementet
SSR har under februari träffat Näringsdepartementet för att diskutera aktuella frågor. Vid mötet framförde SSR bland annat att rennäringen måste få ta del av samma krisstöd som andra areella näringar.
Regeringen avser inom kort att presentera ett förslag gällande krisstöd till lantbruket, bakgrunden till förslaget är stigande priser på bland annat el och diesel. Förslaget grundar sig bland annat på en analys av det ekonomiska läget för jordbruket som tagits fram av Jordbruksverket.
Rennäringen upplever samma situation som jordbruket med stigande priser, vilket innebär stora kostnadsökningar för de enskilda renskötselföretagen. Det måste säkerställas att rennäringen också får tillgång till detta stöd.
|
|
|
|
Aktuella remisser
Översyn av Naturvårdsverkets riktlinjer gällande skyddsjakt
Just nu pågår ett arbete med översyn av naturvårdsverkets riktlinjer gällande skyddsjakt. Arbetet kommer att pågå under våren. SSR kommer att följa hur detta arbete fortskrider.
Har du frågor eller funderingar kring detta kan du kontakta Jenny Wik Karlsson jenny@sapmi.se
|
|
|
|
|
Renhälsovård, projekt
SSR har beviljats medel från Jordbruksverket att fortsätta arbeta med renens hälsa och sjukdomar i projektet Renhälsovård. SSR samarbetar med veterinär Ulrika Rockström på Gård & Djurhälsan samt lokala veterinärer. Vid sjukdomsproblem på enstaka djur ska man i första hand anlita lokal veterinär (bekostas inte av projektet). Vid allvarliga sjukdomsutbrott, kan vi inom ramen för projektet erbjuda rådgivning i första hand via telefon eller digitalt och i vissa fall även erbjuda besök för att obducera döda renar. Vi använder digitala verktyg för att kunna ge en så bra rådgivning som möjligt.
- Rådgivning (via telefon/digital), i mån av tid till renägare vid hälsoproblem/sjukdomsutbrott i hägn.
- Obduktion främst digitalt men vid allvarliga större sjukdomsutbrott även obduktion i fält i samarbete med G&D eller lokal veterinär.
- Rådgivning till renägarna beroende på vilka sjukdomsfynd som blivit registrerade i samband med slakt.
- Rådgivning vid avvikande fynd hos hemslaktade, avlivade eller självdöda renar.
- Webbinarier med fokus på renens sjukdomar, behandlingar, smittskydd, obduktion m.m.
Projektledare Anna-Marja Kaddik, anna-marja@sapmi.se 073-313 62 38
Veterinär Ulrika Rockström, ulrika.rockstrom@gardochdjurhalsan.se 070-524 37 90
|
|
|
Avvikande fynd hos hemslaktade, avlivade eller självdöda renar
Om ni hittar något onormalt är det bra att veta om fyndet har betydelse för de andra renarnas hälsa eller om köttet från den slaktade renen går att äta. Dokumentera med bild eller film och kontakta Ulrika för eventuell omgående rådgivning alternativt boka en tid. Ulrika svarar i mån av tid på: 070-524 37 90 ulrika.rockstrom@gardochdjurhalsan.se
|
|
|
|
Marja Rensberg, nyanställd på SSR
Marja Rensberg är anställd som medarbetare i projektet Odda vuogit. Marja Rensberg är från Brändåsen, född och uppväxt i en renskötarfamilj i Ruvhten Sijte. Hon har deltagit i renskötseln med dess binäringar i hela sitt liv samt är även utbildad sjuksköterska.
Marja har jobbat en del för Idre Sameby i och runt slakteriet i Höste, mest som klassificerare och administrativt. Hon var delaktig i processen med det gamla slaktdataprogrammet i-Renslakt och ser nu framemot att jobba med det nya programmet.
Marja Rensberg når du via e-post marja@sapmi.se
|
|
|
|
|
Forskningsprojekt Read-Fire
Hur påverkas samiska landskap och landskapsbaserade praktiker av skogsbrand? Hur kan vi förstå risker och konsekvenser av skogsbrand utifrån renskötselns egna perspektiv och lokalspecifika förutsättningar? Dessa frågor undersöker ett pågående forskningsprojekt, Read-Fire, i ett samarbete mellan SSR, SLU och samebyar som direkt, eller indirekt, drabbades av bränder under den extrema sommaren 2018. Preliminära resultat baserat på intervjuer, workshops och fältbesök visar att effekten av brand på samebyarnas marker och renskötselns förutsättningar är svårbedömd och svåravgränsad över tid och rum – var en brand startar och slutar går inte alltid att se med blotta ögat eller avgöra på ett enkelt sätt. Hur vi synliggör och bedömer konsekvenser beror på vilka synsätt, behov och landskapsrelationer som utgör utgångspunkten. Det dominerande synsättet idag tar typiskt sett utgångspunkt i skogsbruket. Erfarenheter visar att samebyarna sällan ges möjlighet att bidra till och delta i relevanta beslut vilket gör att renskötselns perspektiv ytterligare marginaliseras. Genom projektet har vi identifierat viktiga kunskapsluckor kring hur betesförutsättningar och betesro påverkas av brand på både kort och lång sikt, samt frågetecken kring vilka åtgärder som kan eller bör tas i olika faser för att återskapa och underlätta lavåterväxt. Resultaten understryker behovet av mer forskning samt nya former för att ta fram lokalanpassade riskanalyser och åtgärdsplaner.
Forskningsprojektet fortsätter under kommande två år och vi är intresserade av att bredda förståelsen av skogsbränder på samiska landskap och praktiker ytterligare. Kontakta forskningsledare Annette Löf vid SLU eller ansvarig vid SSR, Maria Boström, om du har erfarenheter av skogsbrand – särskilt kopplat till andra praktiker än renskötsel – som du vill dela med dig av.
|
|
|
Digital kurs för samebyar i första hjälpen till psykisk hälsa
Välkommen till en digital kurs för att bli första hjälpare i psykisk hälsa. Som första hjälpare får du lära dig att stödja och uppmuntra en drabbad person tills ett tillfälligt kristillstånd är över eller tills personen fått lämplig professionell hjälp. För att gå kursen behöver du inga förkunskaper. Två kursomgångar kvar. Kursen är kostnadsfri samt att det utgår ett arvode på 3 400 kr/person. Läs mer här >
|
|
|
|
|
Samiska Minnesfondens stipendium 2022 tilldelas Alexandra Olofsson
Alexandra tilldelas stipendiet med motiveringen “I sitt arbete strävar Alexandra efter att synliggöra det sydsamiska formspråket och ornamentiken samt utveckla dessa i sin egen design och sitt hantverk. Vi hoppas att stipendiet ses som en uppmuntran till Alexandra Olofsson, att fortsätta sitt enträgna och mödosamma arbete med att utbilda sig och fördjupa sina hantverkskunskaper.” 2022 års stipendium uppgår till 25 000 sek.
Den Samiska Minnesfonden instiftades av Sáminuorra, riksorganisationerna Same Ätnam och Samernas Riksförbund/SSR. Läs mer om fonden här >
|
|
|
|
Fotograf: Magnus Andersson
Nya Skogs- och Samemuseet i Lycksele är invigt
Det tidigare Skogsmuseet i Lycksele har bytt namn och heter numera Skogs-och samemuseet. Invigningen av det nya museet ägde rum på Samefolkets Dag.
Museet har flera samlingar som visas i deras basutställning, SameÄtnams slöjdutställning och Valborg och Bertil Wiinkas samling som finns i museets arkiv samt basutställningen Vuömien sámieh/Samer i skog som handlar om skogens betydelse för renbetet, boplatserna, maten, duodjin, själen och symbolerna. Läs mer här >
Jörgen Stenberg från Malå sameby och Roland Sjögren, kommunalråd Lycksele nyinvigde, avtäckte skylten och knöt band mellan det skogliga och det samiska.
|
|
|
Ávki informerar om aktiviteter som riktar sig till samiska företagare
- Digitalt kaffe för företagare torsdagar kl 9.00 – 9.30 där vi delar vad som sker i projektet och lägger in teman. Mer info ligger ute som ett evenemang på Facebook: https://www.facebook.com/events/1273112016529053
- Digital finansieringsdag för samiska företagare 24 februari – För dig som har idéer, tillväxttankar och behov av externa medel för att förverkliga dem. Evenemanget sker på Zoom. Anmäl dig här: https://simplesignup.se/event/188776 Du finner programmet på www.avki.se/nyheter.aspx
- INNOVATIONSTÄVLING (infomaterial bifogas) som uppmuntrar nya lösningar, produkter och tjänster i kombination med samiska värderingar och árbediethu, traditionell kunskap. Anmäl ditt bidrag senast 10 mars 2022. Mer info om tävlingen på www.avki.se/nyheter.aspx
|
|
|
Att vara same i storstad
Den 16 februari presenteras rapporten Att vara same i storstad – Psykisk hälsa, vårderfarenheter och vårdbehov. Intervjuer har gjorts med 25 Stockholmssamer om synen på hälsa och välbefinnande, vad den samiska identiteten och historien betyder i deras kontakt med sjukvården och hur de önskar att vården ska utvecklas. Rapporten är framtagen av Transkulturellt Centrum och finansieras av Region Stockholm. Rapporten kan du ladda ner här >
|
|
|
|
Om Ernst Manker och det samiska kulturarvet 1930-70
I mitten av december släppte Nordic Academic press ut en fin och gedigen bok om samisk kultur, Ernst Manker och Nordiska museet. Boken är skriven av etnologen Eva Silvén som belyser insamlingen av samiska artefakter och berättelser till Nordiska museet, genom den dåvarande intendenten Ernst Mankers försorg.
Läs mer här >
|
|
|
|
UR lyfter samiska program och program på samiska språk
Du får lyssna till vanliga människors ovanliga berättelser. Per-Eric Kuoljok, Lisbeth Kielatis, Heaika Wuolab Wollberg, Evelina Olofsson och Nils-Anders Inga berättar sanna historier från sina egna liv på nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Temat för berättelserna är Första gången. Hör om en speciell sten, om att mötas med olika djur, om vägen ur ensamheten, om musikens betydelse och om resor med insikter. Berättelserna har framförts live på scen i samiska kulturhuset Tráhppie i Umeå. En mick, en människa, en berättelse. Och en varm publik som lyssnar.
Lyssna på berättelserna här >
|
|
|
|
Várdduos vetenskapliga pris 2020
Professor emeritus Mikael Svonni tilldelas Várdduos och Såhkie-Umeå sameförenings vetenskapliga pris för år 2020. På grund av pandemin så har processen blivit utdragen men i vår kommer priset att vid Umeå universitets vårhögtid.
Svonni får priset har både undervisat och forskat om nordsamiska språket. Han har skrivit ett flertal grammatiska böcker och ordböcker. 2003 blev han professor i samiska språk, samisk kultur och samisk samhällsliv vid Umeå universitet och 2008 blev han professor i samisk språkvetenskap vid Tromsö universitet, en tjänst som han hade tills han gick i pension 2017.
|
|
|
|
Åsa Simma får kunglig medalj
Åsa Simma får HM Konungens Medalj av den åttonde storleken i Serafimeordens band. Hon får den för betydande insatser inom samisk scenkonst.
|
|
|
|
Minnesdag 100 år i skuggan av rasbiologiska institutet
17 februari arrangerar CEMFOR, (Centrum för Mångvetenskaplig Forskning om Rasism), Uppsala universitet en minnesdag av 100 år i skuggan av rasbiologiska institutet som öppnade 1922.1956/57 upphörde själva institutet och delar av institutet upptogs av Uppsala universitet. Arkivet från det rasbiologiska institutet handhas av Uppsala universitetsbibliotek. Läs mer här >
|
|
|
|
Viermie K
2021 arbetade Viermie K med att kartlägga villkoren för samisk kultur på svenska sidan av Sápmi. Rapporten från kartläggningen är nu klar. Den är skriven på svenska. Viermie K är ett samiskt kulturpolitiskt nätverk som arbetar för att stärka det professionella kulturlivet på svenska sidan av Sápmi. Grundarna av nätvärket är Aejlies, Gaaltije, Giron Sámi Teáhter, Sameföreningen i Stockholm, Såhkie – Umeå sameförening och Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi. Målet för nätverket är att skapa en gemensam och kraftfull aktör som kan verka nationellt, regionalt, lokalt och internationellt för det samiska kulturlivet.
Läs rapporten här >
|
|
|
|
Digital historia
Den 25 mars hålls ett seminarium där forskaren Gudrun Norstedt, Várdduo Umeå universitet, ska presentera en artikel om ortnamnselementet ”rengård” och om hur hon har använt GIS-metoder för att analysera det historiska sammanhanget och därigenom komma fram till vad ordet står för.
Gudrun Norstedt kommer också att berätta om några andra studier där hon använt GIS-metoder i historiska sammanhang, bland annat för att analysera samisk markanvändning och resursutnyttjande.
Läs mer här >
|
|
|
|
Sápmi Business conference 22 – 23 mars 2022
Sápmi Business conference 22 – 23 Mars 2022 Guovdageaidnu / Kautokeino – den samiske næringslivskonferans.
Läs mer här >
|
|
|
|
Värdet av arktisk mat
I november 2021 arrangerade Institutionen för kost-och måltidsvetenskap, Umeå universitet ett seminarium om arktiskt gastronomi. Se sändningen här >
|
|
|
|
|
Samefolket
Samefolket är idag är den enda samiska tidningen för vuxna på svensk sida av Sápmi. Tidningen kommer ut sju gånger per år, tryckt och digitalt med innehåll på svenska och samiska. SSR och SameÄtnam är stiftelsebildare.
Prenumerationsinfo, https://samefolket.se/prenumerera/
Annnonsinfo, https://samefolket.se/annonsera/
|
|
|
|
|
Renskötar-
försäkringen
Vi håller just nu på med att ta hjälp av en som arbetar med försäkringar på heltid och som är väl bekant med renskötarens vardag.
|
|
|
|
Forskning och samverkan med SSR
SSR får många förfrågningar om samarbeten och deltagande i olika forskningsprojekt. Att bidra och delta i olika projekt, samarbeten och forskning är något som SSR ser som en viktig del i vårt arbete. För att underlätta för de som vill samarbeta med oss har SSR tagit fram en forskningspolicy (antogs 2019), denna policy är vår utgångspunkt för samverkan med alla aktörer, ni kan ta del av policyn här >
|
|
|
|
Tänk på detta vid löshundsjakt
Nu är många ute med jakthund i skog och mark. Tänk på att det är mycket viktig att inte störa renarna. Hösten är deras sista chans att äta upp sig och lagra fett inför vintern och de behöver då betesro.
Hundar får enligt lag inte jaga renar. Därför ställs stora krav på dig som hundägare att du tar ditt ansvar och dresserar din hund så den inte jagar renar.
Checklista och information hittar du här >
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbildning och föreläsningar av SSR
Är er myndighet, företag eller organisation intresserade av att öka kunskapen om renskötseln, samiska rättigheter eller andra frågor som är knutna till dessa områden på olika sätt. Sådana frågor kan exempelvis vara särskilda fokusområden som renskötsel/skogsbruk, markexploateringars påverkan på renskötseln eller liknande.
SSR erbjuder numera även digitala utbildningar/föreläsningar och kan skräddarsy dessa efter önskemål. För ytterligare information kan du kontakta SSR:s kansli på info@sapmi.se eller ringa på 090-14 11 80 |
|
|
|
Digital utbildning/ rådgivning för medlemmar
Visst vet du om att er sameby/-sameförening har möjlighet till rådgivning och utbildningsinsatser till självkostnadspris, detta ingår som en del i medlemskapet i SSR. Kontakta SSR:s kansli för ytterligare information på info@sapmi.se eller kontakta någon av oss tjänstemän direkt. Du hittar kontaktuppgifterna på hemsidan
SSR kan bistå med rådgivning/stöd inom flera områden, bland annat juridik, renhälsa, skog med mera |
|
|
|
|
|
