SSRs Landsmöte 2022 Syöldahte/Skellefteå

Ombudmöte 31 maj och Landsmöte 1 – 2 juni 2022.

Under Landsmötet kommer huvudfrågan att vara Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation. 

Landsmöteshandlingar

Under Landsmötet kommer huvudfrågan att vara Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisation.

Regeringen tillsatte i maj 2021 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap.

Regeringen har därför uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler förmedlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag. Sametinget har skapat en arbetsgrupp (med tjänstepersoner), som ska arbeta med uppdraget. SSR ingår i arbetsgruppen.

Under Landsmötesdagarna kommer även andra aktuella frågor att tas upp.

Anmäl dig här >

Ladda ner programmet här: Landsmötesprogram_2022

Preliminär dagordning

Måndag den 30 maj

18.30 - 20.00      Middag för de som anländer

Tisdag den 31 maj (endast för ombud och medlemmar i samebyar och sameföreningar)

08.00 – 17.00     Ombudsmötet, inledning och upprop av närvarande medlemmar, förberedelse inför Landsmötet

Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering

Tillfälle att samlas i regionerna

15.00 – 17.00     Alt 1 Ortnamn i Sápmi, workshops kring bl a samiska ortnamn, Lantmäteriet, ISOF, Sametinget, Duoddaras

                           Alt 2 Forskningsresultat, Inger-Ann Omma

18.00 – 19.30    Middag på Scandic hotell

20.00                 Besök på Sara Kulturhus, liten konsert, pub

Onsdag 1 juni

08.30 – 09.15     Landsmötet öppnas, välkomstanföranden och upprop av deltagare

Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet

Medlemsärenden

09.30 – 16.45     Tema Utredningen om en ny renskötsellag och Sametingets uppdrag om samebyarnas interna organisering

                            Erfarenheter från Girjas sameby (Susanna Rikko)

                            Rättshistorisk dokumentation (Gudrun Nordstedt)

                            Polarisering konflikter (Kristina Sehlin MacNeil)

                            Avtal om upplåtelse (Inger-Ann Omma)

                            Panelsamtal Moderator av Kristina Sehlin MacNeil

16.45                   Utdelning av hederspris

19.00                   Middag

Torsdag 2 juni

08.30 – 09.30     Aktuella frågor, SSRs styrelse och kansliet

09.30 – 10.00     Förmiddagskaffe

10.00 – 11.00     Samtal kring Grön omställning, konsekvenser för renskötseln (ev Jonas Vannar)

11.00 – 12.00     Skog, återrapportering av tidigare beslut och rapport från skogskonferensen

12.00 – 13.00     Lunch

13.00                  Motioner, resolutioner. Uppföljning av förra årets Landsmöte

Stadgeenliga ärenden

Verksamhetsberättelse

Fastställande av medlemsavgifter

Förslag Arvode till valberedningens representanter

Ekonomisk redogörelse

Revisionsberättelse

Styrelsens ansvarsfrihet

Budget

Val av styrelsens ledamöter och suppleanter

Val av revisorer jämte ersättare

Val av revisorer jämte ersättare

Redogörelser och information om bokslut och verksamhet i Samernas Utbildningscentrum, Tidningen Samefolket, Stiftelsen Sámi Duodji, Samerådets svenska sektion samt Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum

ca 16.30               Avslutning

Ortnamn i Sápmi Tisdag 31 maj kl 15.00 – 17.00

Ladda ner programmet här: Ortnamn i Sápmi_2022

Seminarium under SSRs Landsmöte, ombudsmötet.

15.00 - 15.10     Inledning. Helena Partapuoli

15.10 - 15.30     ”Luonddu - ja báikenamahusat - Natur och ortnamnsbenämningar.; Anna-Sara Baer och Máret-Anne Allas, Talma sameby. (deltar via Teams)

15.30 - 15.50     ”Mija bájjkenama. Ann Charlotte Sjaggo, Samiskt språkcentrum, Sametinget

15.50 - 16.10    ”Arbetet med samiska ortnamn på Institutet för språk och folkminnen”; Björn Lundqvist. ISOF (deltar via Teams)

16.10 - 16.30   ”Samiska ortnamn på de allmänna kartorna under 150 år; Lennart Dehlin, utredare vid Ortnamnsfunktionen, Lantmäteriet. (deltar via Teams)

16.30 - 17.00     Paneldiskussion

17.00                  Avslut

Föreläsare:

Anna Sara Baer och Máret Anne Allas, Talma sameby Leder ett ortnamnsprojekt som är finansierat av Sametingets kulturnämnd.

AnnCharlotte Sjaggo Medlem i Luokta Mavas sameby, arbetar på Samiskt språkcentrum. Har i tjänsten men även privat haft möjlighet att arbeta med ortnamn på olika sätt. Ortnamn är spännande. De bekräftar vår närvaro, aktivitet och vårt språk. Ortnamnen berättar och med kunskap träder en bild av landskapet och historien fram.

Lennart Dehlin Utredare vid Ortnamnsfunktionen på Lantmäteriet sedan september 2001. Handlägger ortnamnen inom det samiska området, och har arbetat tillsammans med Nils Olof Sortelius vid Sametingets språkcentrum med fjällkartorna BD 11 och BD12, och därmed i början av 2009 avslutat den grundläggande kartläggningen av det samiska området.

Björn Lundqvist Finsk-ugrisk forskningsarkivarie på Institutet för språk- och folkminnen (ISOF) och arbetar främst med namnvård gällande samiska och meänkieliska ortnamn. I namnvården ingår att granska samiska och meänkieliska ortnamn så att namnen är korrekt stavade och rätta placerade på kartor och att förtäta de samiska och meänkieliska namnbestånden på kartor.

Moderator: Helena Partapuoli

Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

Sápmi i Östergötland ansöker om medlemskap i SSR. Bifogar Stadgar och Styrelseförteckning. Med vårat årsmöte den 20 mars kommer vi göra tillägg i stadgarna och styrelsen kommer ändras. Jag bifogar dom nya stadgarna och nya styrelseförteckningen efter den 20 mars. Mvh Ordförande Eleonora Marsfjell

Syöldaten Sámienseäbrrie, Skellefteås sameförening önskar medlemskap i Svenska Samernas Riksförbund! Vi befinner oss under uppvaknande från att ha haft föreningen vilandes ett tag men har årsstämma och val av styrelse den 1a Maj. Vi återkommer med stadgarna, organisationsnummer och betalning av årsavgiften efter detta men vill ansöka om medlemskap redan nu.

Ina O, Syöldaten sámienseäbrrie

Komittédirektivet En ny renskötsellagstiftning - det samiska folkets rätt till renskötsel, jakt och fiske kan du läsa här >

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppdrag att bland annat lämna ett förslag till ny renskötsellag som ska ersätta den nuvarande rennäringslagen. Som en del i det arbetet ska kommittén föreslå ny författningsreglering för samebyarnas organisation, beslutsfattande och regler för medlemskap.

Regeringen har därför uppdragit åt Sametinget att, i nära dialog med samebyarna, analysera hur samebyarnas interna organisation, beslutsfattande och regler förmedlemskap bör utformas. Det huvudsakliga syftet med uppdraget är att den parlamentariska kommittén ska få ett gott underlag inför sitt uppdrag att föreslå en ny renskötsellag.

Sametingets uppdrag kan du läsa här: Bilaga 2 (N202101633)

Sammanfattningsvis omfattar Sametingets uppdrag följande:

Sametinget ska analysera samebyarnas organisation och föreslå hur den bör utformas i fråga om exempelvis ändamål, relationen mellan styrelse, bystämma och enskilda medlemmar, medlemmars rösträtt samt samebyars och medlemmars rättigheter och skyldigheter. Sametinget ska även analysera hur rennäringslagens regler om medlemskap i samebyar förhåller sig till den rättighetsreglering som finns i regeringsformen och Europakonventionen, samt hur befintliga samebymedlemmar skulle påverkas av en förändring av medlemskapsreglerna.

Utifrån sina slutsatser ska Sametinget föreslå vad som bör gälla för medlemskap i samebyar. Dessutom ska Sametinget analysera om och i så fall på vilka sätt en sameby bör kunna delas, fusioneras eller upphöra att existera, hur den då ska avvecklas och hur renskötselrätten i så fall påverkas inom byns område.

SSRs Hederspris kommer att delas ut vid ett fysiskt landsmöte och det finns nu möjlighet att nominera. Vi kommer även att ta med nomineringarna från 2020 och 2021. Priset vänder sig till en person som gjort förtjänstfulla insatser för att sprida inspiration och kunskaper av betydelse för utvecklingen av samiskt näringsliv och samiskt samhällsliv. Pristagaren kan vara same eller inte same, man eller kvinna, ung som gammal.

Det finns möjlighet att nominera fram till den 1 mars varje år. Förslag lämnar du här: https://forms.office.com/r/aRzdRmn0di

Ladda ner motionen här: Motion_girjas_sameby

Förekomsten av både kungsörn och havsörn ökar dramatiskt inom renskötselområdet och då främst inom kalvningslanden. Både kungsörnen och havsörnen häckar gränsöverskridande över riksgränsen mot Norge och över länsgränser. Eftersom varken kungsöörnen eller havsörnen ingår i de årliga inventeringarna av rovdjur saknas det idag korrekta siffror om det reella antalet av kungsörn och havsörn. Ersättningen för örn är idag arealbaserad vilket i relaiteten innebär att rennäringen får tåla mycket större förluster på grund av örnar än den 10%-iga toleransnivån som riksdagen beslutat om.

Den stora förekomsten av kungs-/havsörn är idag ett jätteproblem för renskötseln vilket resulterar i mycket stora förluster av renkalvar och en spridning av renhjordarna och störning av renens betesro under den viktigaste tiden för renens tillväxt.

Förekomst av örn inom rimligt antal, (eller ett habitat) hade inte varit ett allvarligt problem men förekost av örnflockar kring 10 talet - det är allvarligt över hela renskötselområdet. I öppen terräng i fjällområdet har renhjordarna och renvajorna med kalv ingen chans skydda sig mot dessa örnflockar. Den stora förekomsten av kungs- och havsörn inom renskötselområdet är idag långt över det som EUs art-- och habitat om krävs för att kungs- och havsörn ska anses uppnått gynnsam bevarandenivå. Eftersom varken kungs- eller havsörn inventeras kan man ställa sig frågan varför kungs- och havsörn ska vara fridlysta? De stora förlusterna av renkalvar på grund av örnar, den omfattande störning av betesron som örnar orsakar innebär allvarliga och negativa konsekvenser för bevarande samiska traditioner och sedvana inom renskötseln.

Huvudsyftet med EUs art- och habitatdirektivet är att uppnå en hållbar  utveckling genom att främja den biologiska mångsfalden samtidigt som hänsyn ska tas till ekonomiska, sociala, kulturella behov och till lokala och regionala särdrag (bl a renskötselns långsiktiga hållbarhet).

Förslag

Girjas sameby föreslår att SSR kraftfullt agerar för att förekomsten av kungs- och havsörn kraftigt ska decimeras till den av riksdagen beslutade toleransnivån på 10%. För att en verklig minskning av örnförekomsten ska ske behövs det en decimering häckningsplatserna inom renskötselområdet.

Girjas sameby föreslår också att SSR och NBR/NRL gemensamt agerar gentemot regeringarna i Norge och Sverige och ansvariga myndigheter för att kungs- och havsörn kraftigt decimeras, både inom och utom renskötselområdet på båda sidorana av svensk/norska gränsen.

Ladda ner motionen här: Motion_maskaure_sameby

Rennäring Företagens lönsamhet har genomgått en negativ utveckling, under en längre tid.

Faktorer som påverkar är bland annat.

Klimatet

Höga priser på drivmedel, el, etc, har gjort att nu är situationen akut.

Begränsningar i rennäringslagen är ett problem.

Rovdjurstrycket är extremt.

Konkurrerande markanvändning eskalerar.

Våra önskemål är:

Att SSR lyfter lönsamhetsfrågan inom näringen, och hjälper till att ta fram förslag som kan stötta näringen.

Att SSR driver frågan där renskötseln ska behandlas som andra areella näringar, tex jordbruket.

Ladda ner motionen här: Motion_Malå_Maskaure_sameby

Utredning Skogssamebyarnas förutsättningar

Motion Från:

Börje Stenlund, Malå

Peter Larsson, Maskaure

Johan Jonsson, Mausjaur

Stig Persson, Gällivare skogs

Jonas Stenberg, Västra Kikkejaure

Till Landsmötet för SSR i Skellefteå 1-2/6-2022

Vi har idag befintliga och nedlagda gruvor, vindkraft, vattenkraft, infrastruktur, konkurrerande markanvändning i olika former och samhällsutbredning på åretruntmarkerna, såväl som på vinterbetesmarkerna, samt ett orimligt rovdjurstryck.

Nya ansökningar och samråd om intrång där vår inblandning krävs för att bevara samebyarnas intresse inkommer ständigt och är oförenliga med renskötselarbete. Administration av ärenden är enormt resurskrävande.

Skogssamebyarna har under lång tid sett renbetesmarkerna minska, och intrången som ligger till grund för detta har gett enorma konsekvenser på markbetet, vilket aldrig mera kommer att bli återställt i ursprungligt skick. Skogsbruket har slukat enorma arealer, med konsekvenser som sträcker sig över livstider. Samebyar som är beroende av hänglavsbete har inget annat val än an att använda sig av foder då markbetet ständigt minskar, en åtgärd som är ohållbar redan idag och medför enorma merkostnader, merarbete och en risk för renarnas hälsa i olika former.

Vi anser att skogssamebyarna är särskilt utsatta och vill därför att Landsmötet beslutar om att påbörja en utredning innefattande bland annat en konsekvensanalys för att kartlägga och utreda skogssamebyarnas nuvarande situation med kumulativa effekter av intrång, predation, samt möjlighet till fortlevnad och hur detta kan användas till grund för SSR:s intensifierade politiska arbete i ämnet.

Ladda ner motionen här: Motion Girjas Ersättning för trafikdödade renar

Ersättningar för trafikdödade renar

I dagsläget ligger ersättningarna för tafikdödade renar alldeles för lågt, både för tåg- och bilpåkörningarna. Ersättningarna har inte höjts nämnvärt på flera år och det är renägarna som blir lidande för det.

Samebyn har bevittnat flertal gånger att kalvar kastats ut ur vajans mage vid krocken och ligger bredvid på väg eller järnväg, så blir renägarna enbart ersatta för vajan. Samebyn upplever dessutom att det är fler livrenar än andra renar som blir påkörda.

Förslag:

Girjas sameby föreslår att SSR driver frågan vidare för att ersättningarna höjs till en acceptabel nivå, ersättningarna SKA täcka de ekonomiska skador som renägarna utsätts för. Livrenarna ska ha en större ersättning när fostren inte ersätts överhuvudtaget i dagsläget.

Girjas sameby föreslår att ersättningarna minst ska ligga på:

Påkörda på väg:

Vaja 8000 kr, Tjur 6000 kr, Kalv 3000 kr, Tamern/härk 10000 kr

Påkörda på järnväg:

7000 kr per ren

Ladda ner och läs Verksamhetsberättelsen här: Verksamhetsberättelse_2021

Inledning

Arbetet inom SSR har långa traditioner. Under de drygt 65 år som organisationen varit verksam har ett grundläggande fundament utvecklats på vilket organisationens arbete idag vilar. Detta fundament är uppbyggt av såväl värderingar, kunskaper som utvecklade förhållnings- och arbetssätt. SSR:s arbete utgår från vår värdegrund vilken återfinns vårt visionsdokument. Vår värdegrund symboliseras av árran (eldstaden) i en kåta med árranstenarna runt omkring den värmande elden. De sex stenarna symboliserar de viktiga grundpelarna som SSR:s vision vilar på.

Njunjuš-dokumentet är SSR:s eget dokument som beskriver vår vision, och som ska ge kraft och leda SSR:s arbete framåt. Det ska ge medlemmar, styrelse och kanslipersonal vägledning för hur arbetet ska bedrivas för att en positiv utveckling för näringen ska uppnås. Dokumentet är också ett klargörande för hur vi vill att omvärlden ska betrakta oss och det arbete vi gör.

Slutord

SSR:s ambition är organisationen nu ska aktivt fokusera på utveckling av SSR för att vi på bästa sätt ska kunna möta alla de utmaningar som vi och våra medlemmar står inför. I vårt framtida arbete skall vi verka för att bedriva en offensiv, stark och ledande organisation. Ett arbete med att se över organisationen, arbetssätt och identifiera behov har påbörjats, arbetet med detta kommer fortgå under 2022.

Ladda ner styrelsens förslag här: fastställande av medlems- och serviceavgift

Medlems- och serviceavgift

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta

att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr

att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr

att fastställa serviceavgiften till 2,50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

Ladda ner förslaget här: förslag arvode_valberedning

Valberedningen har inkommit med en förfrågan till SSR om arvode utgår för representanterna. SSR har behandlat frågan vid styrelsemöte 2022-04-20.

Styrelsen kan inledningsvis konstatera att det idag inte finns något formellt beslut gällande arvode för valberedningens representanter, varvid ersättning ej betalats ut.

Frågor gällande valberedningens arbete samt arvode ligger inte inom styrelsens mandat att besluta om, utan beslutanderätten ligger hos medlemmarna genom landsmötet.

Även om frågan inte ryms inom styrelsens mandat anser styrelsen att frågan är viktig ur flera aspekter. Valberedningen har en av de viktigaste uppgifterna i förbundet, och styrelsens uppfattning är att det är rimligt att viss ersättning utgår för uppdraget.

Styrelsen lämnar följande förslag till Landsmötet

Att arvode ska utgå till valberedningens representanter enligt följande

  • Sammankallande                        4 000 SEK/år
  • Ordinarie ledamot                       2 500 SEK/år
  • Suppleant                                   1 500 SEK/år

Utöver ovan angivet arvode utgår följande:

För deltagande vid regionala möten utgår ett (1) dagarvode á 1500 SEK vid heldagsmöte eller ett halvt (0,5) arvode á 750 SEK vid digitalt möte/eller enbart digital närvaro.

Ladda ner förslag till budget 2022 här: Budget 2022

Intäkter
Anslag Sametinget Kulturnämnden 4 100 000
Näringsrådgivning Sametinget 1 670 000
Medlemsavgifter 457 000
Serviceavgifter 577 000
Tjänsteförsäljning 250 000
Pawanka 400 000
Övriga anslag 50 000
Totala intäkter 7 504 000
Kostnader
Personalkostnder 5 802 240
Utdebiteras på projekt -1 600 000
Arvoden, resekostnader m m 578 500
Summa personalkostnader 4 780 740
Lokalkostnader 585 000
Resor, logi, möten 845 000
Bokföring/revision 432 000
Telefon, porto, förbrukningsmaterial, inkl kopieringsmaskin m m 243 000
Övriga externa kostnader 591 500
Totala kostnader 7 477 240
Resultat 26 760

Ladda ner valberedningens förslag här: Valberedningens förslag

Valberedningens förslag

  • Norrbotten Norra suppleant 2 år Kjell-Åke Pittja
  • Norrbotten södra, ordinarie 2 år, Anders-Erling Fjällås
  • Skogsbyarna, ordinarie 2 år, Lars-Thomas Persson
  • Västerbotten suppleant 2 år, Gabinus Klemetsson Leek
  • Jämtland, ordinarie 2 år, Nils-Anders Jonsson
  • Sameföreningarna suppleant 2 år, Förslag lämnas på Landsmötet

 

I valberedningen sitter för Norrbotten norra Lars-Göran Marainen, för Norrbotten södra Jacob Nygård, för skogssamebyarna Carl-Gustav Johansson, för Västerbotten Margret Fjällström, för Jämtland Britt Sparrok och för sameföreningarna Carola Johansson. För kontaktuppgifter kontakta kansliet.