SSRs digitala Landsmöte 2021 hålls 3 juni med start kl 09.00 (4 juni reservdag)

Landsmötet är enbart öppet för ombud från förbundets medlemmar. Länk är utskickad till ombud, hör av dig till kansliet om du är anmäld men inte fått någon länk, info@sapmi.se

Landsmöteshandlingar

Kallelse till SSRs Digitala Landsmöte 2021 den 3 juni med 4 juni som reservdag

PDF för utskrift: Kallelse_2021

SSRs styrelse har utifrån nu rådande situation med covid-19 beslutat att SSR:s landsmöte 2021 kommer att genomföras digitalt. Styrelsens inriktning är att hålla ett extra landsmöte under augusti månad.

Varje medlem representeras av ett ombud med fullmakt från övriga utsedda ombud.

Landsmötet är enbart öppet för ombud från förbundets medlemmar.

Allmän information om ombud/fullmakter

Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

Val till SSR Landsmöte 2021

  • Ordförande SSR 2 år nuvarande Åsa Larsson Blind
  • Norrbotten Norra ordinarie 2 år nuvarande Raymond Wasara
  • Norrbotten södra, suppleant 2 år, nuvarande Mikael Kuhmunen
  • Skogsbyarna, suppleant 2 år, nuvarande Tomas Stenlund
  • Västerbotten ordinarie 2 år, nuvarande Lars-Olov Baer
  • Jämtland, suppleant 2 år, nuvarande Franciska Rensberg
  • Sameföreningarna ordinarie 2 år, nuvarande Åsa Skum

I valberedningen sitter för Norrbotten norra Lars-Göran Marainen, för Norrbotten södra Jacob Nygård, för skogssamebyarna Carl-Gustav Johansson, för Västerbotten Margret Fjällström, för Jämtland Pär Jonasson och för sameföreningarna Carola Johansson. För kontaktuppgifter kontakta kansliet.

Motioner

Motioner är en rättighet och en möjlighet att lyfta frågor till SSR:s högsta beslutande organ – Landsmötet. Välkommen med motioner till Landsmötet. Motioner skall vara kansliet tillhanda senast 2 mars 2021.  Dessa kan skickas per post eller per mejl till info@sapmi.se

SSR:s Hederspris

SSRs Hederspris kommer att delas ut vid ev fysiskt landsmöte under hösten och då kommer det att finnas möjlighet att nominera och vi kommer även att ta med nomineringarna från 2020. Priset vänder sig till en person som gjort förtjänstfulla insatser för att sprida inspiration och kunskaper av betydelse för utvecklingen av samiskt näringsliv och samiskt samhällsliv. Pristagaren kan vara same eller inte same, man eller kvinna, ung som gammal.

Anmälan

Anmälan sker via denna länk sapmi.se Anmälan senast 29 maj kl 12.00.

Fullmakterna ska vara SSR tillhanda senast 1 juni 2020.

Handlingar läggs löpande ut på www.sapmi.se/landsmotet/lm-21/

Mötet hålls via Teams och länk till mötet kommer att mailas ut.

Dagordning

Välkomstanförande

Upprop av deltagare

Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet

Ev medlemsärenden

Motioner

Uppföljning av tidigare års landsmötesbeslut

Beslut om stadgeändring

Verksamhetsberättelse 2020

Fastställande av medlemsavgifter

Ekonomisk redogörelse

Budget

Revisionsberättelse

Styrelsens ansvarsfrihet

Val av styrelsens ledamöter och suppleanter

Val av revisorer jämte ersättare

Val av valberedning

Val av revisorer jämte ersättare

Beslut om godkännande av Samerådets svenska sektion verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse

För medlemmarna att förbereda  - Val till valberedning

Norrbotten södra, ordinarie, nuvarande Jacob Nygård

Norrbotten södra, suppleant, nuvarande Rickard Länta

Västerbotten, ordinarie, nuvarande Margret Fjellström

Västerbotten, suppleant, nuvarande Tobias Jonsson

Jämtland, ordinarie Pär Jonasson

Jämtland, suppleant, nuvarande Ajlin Jonassen-Kråik

Glöm inte bort att vi hjälper till med teknisk lösning för medlemmarna för digitala styrelsemöten, årsmöten och ev regionalt möte för att förbereda val till valberedningen, kontakta kansliet. 

Dearvvuođaiguin / Med vänlig hälsning

Åsa Larsson Blind                                                 Jenny Wik Karlsson

Förbundsordförande                                             Verksamhetschef

Allmän information om ombud/fullmakter

Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

För utskrift: Dagordning_2021

Välkomstanförande

Upprop av deltagare

Val av ordförande, sekreterare och justeringsmän för mötet

Ev medlemsärenden

Motioner

Politiskt program 2021/2022

Utredningsdirektivet Rennäringslagen

Implementering av Girjasdomen

Uppföljning av tidigare års landsmötesbeslut

Beslut om stadgeändring

Verksamhetsberättelse 2020

Fastställande av medlemsavgifter

Ekonomisk redogörelse

Budget

Revisionsberättelse

Styrelsens ansvarsfrihet

Val av styrelsens ledamöter och suppleanter

Val av revisorer jämte ersättare

Val av valberedning

Val av revisorer jämte ersättare

Beslut om godkännande av Samerådets svenska sektion verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse

PDF för utskrift: Motion_Gällivare_skogs_Unna_Saiva

2021-03-01

Unna Saiva – motion till Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte

Bakgrund

Den 9 augusti 1915 satte arkeologen Gustav Hallström det första spadtaget i den samiska offerplatsen Unna Saiva, som ligger inom Gällivare skogssameby. Offerplatsen hade används från 500-talat och åtminstone fram till 1600-talet, enligt dateringar av de ben, horn och över 600 metallföremål som fördes till Historiska museet i Stockholm. Men det finns berättelser, nedskrivna på lulesamiska så sent som 1912, som berättar hur samer kom till platsen med offergåvor.

Sedan 2020 har ett 30-tal samer från byarna i närheten av offerplatsen drivit frågan om att offergåvorna ska återbördas till Sápmi, allra helst till Gällivare museum eftersom offerplatsen ligger inom kommunen. Även fjäll- och samemuseet Ájtte har diskuterats som en tänkbar förvaltare av offergåvorna.

Gällivare kommun har fattat beslut om att utreda möjligheten att ta emot och visa offergåvorna.

Gällivare skogssameby söker stöd i det samiska samhället för ett återbördande av offergåvorna till Sápmi och hoppas att Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte lämnar ett stöduttalande.

Förslag till beslut

Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte uttalar sitt stöd för de enskilda samer och Gällivare sameby, som kämpar för att offergåvorna från den samiska offerplatsen Unna Saiva i Gällivare kommun ska återlämnas till Sápmi. Offergåvor har förts bort mot samerna vilja av statligt avlönade tjänstemän. Därför är det statens ansvar att finansiera återbördandet och möjliggöra att föremålen kan visas för en bred allmänhet på ett museum i norra Sápmi.

Stig Persson, Gällivare skogsameby

PDF för utskrift: Styrelsens_förslag_till_beslut_Motion_Gällivare_skogs

Motion från Gällivare skogssameby angående Stöduttalande Unna Saiva

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen har behandlat frågan vid Styrelsemöte den 28 april 2021.

Gällivare skogssameby söker stöd i det samiska samhället för ett återbördande av offergåvorna till Sápmi och hoppas att Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte lämnar ett stöduttalande.

SSR:s styrelse föreslår till Landsmötet att tillstyrka motionen

 

PDF för utskrift: Motion_Luokta_Mavas

Luokta Mavas sameby, Box200, 96225 Jokkmokk

Motion till Svenska Samernas Riksförbunds lagtima årsmöte 2021

Det samiska samhället och de samiska näringarna, framförallt den traditionella renskötseln befinner sig i en ny tidsålder där mänsklig aktivitet gett sådana avtryck att ett lager av bestående förändringar kan utskiljas i jordskorpan även om miljontals år. I forskningsskretsar benämns denna geologiska epok som Antropocen, vilket kan översättas med ”människans tidsålder” som tar sin början i höjd med den industrustriella revolutonen. Det är en tidsperiod som kan avgränsas som den tid då mänsklig aktivitet globalt påverkat planetens ekosystem, klimat och jordskorpa. Denna nya tidsperiod har nu den senaste hundra åren påverkat det som SSR förre ordförande Ingwar Åhrén kalla de ”samiska rummet” oåterkalleligt, med viket han menade samiska landskapet och människans närvaro i landskapet. Detta synliggörs genom gruvlandskap, vattenkraftdammar, industriellt storskaligt skogsbruk, infrastruktur, militära installationer, vindkraftparker m.m.  och idémässigt talar våra nationalstater om Sápmi som de ”ny framtidslandet” för att möjliggöra den s.k. gröna omställningen inför hotet från klimatförändringarna.  Samtidigt har dels nationalstaterna bekräftat samernas rätt till bestämmande som ett folk, vilket manifesterats genom etablering av de folkvalda samiska församlingar, dels t.ex. Sveriges högsta rättsvårdande organ, Högsta Domstol nyligen underkänt den svenska statens tvångsvisa förvaltning av Girjas samebyn fiske- och jakträtt.

Det samiska samhället och de samiska näringarna, framför allt renskötseln befinner sig inte bara i Antropoces tidsålder utan också paradoxernas tidevarv, viket inte bara är en stor utmaning utan ställer krav stora krav både på hur samiska intressen organiseras och hur agerar internt och hur man interagerar med omvärlden såväl strategiskt som praktiskt. Detta gäller också i högsta grad Svenska samernas verksamhet.

Landsmötet får ursäkta denna något högtravande inledning av motionen.

SSR har sedan dess tillkomst 1950 genomgått många faser organisatoriskt, vilket ofta föranlett av större eller mindre översyner av verksamheten Skälen har varit allt ifrån omvärldsförändringar till att flytta av kansliort.

Beträffande väsentliga omvärldsförändringar som skett sedan början av 2000-talet kan man inte undvika nämna riksdagens beslut 2006 flytta över huvuddelen av den statliga förvaltningen kopplad till rennäringen från Jordbruksverket och länsstyrelsen till Sametinget. Den andra väsentliga omvärldsförändringen är Girjas samebyns stämning i av den svenska staten om bättre rätt till jakt och fiske 2009 och Högsta domstolen dom den 23 januari 2021.

Hur Sametinget organiserat sitt sektorsansvar för rennäringen sedan 2006 har förändrat från en traditionell myndighetsförvaltning till att de numera är en politiskt sammansatt nämndorganisationen i Sametinget som delvis utgör myndighetsförvaltningen. SSR har tidigare kritiserat denna organisationsform, eftersom det har funnit tendenser till att det politiska systemet i Sametinget intervenerat i rena myndighetsfrågor, vilket kan väcka tvivel om att rättssäkerheten är garanterad. Det har också av vissa uppfattats att nämnden i visa situationen både agerat och uttalat som om man företrädde rennäringens intressen, vilket en statlig sektorsmyndighet bör avhålla sig ifrån. SSR och dess medlemmar bör nog både på kort och längre sikt se över hur man skall förhålla sig både till den statliga sektorsmyndigheten för rennäringen och den det folkvalda organet Sametinget. Det förutsätter också en dialog med Sametinget sektorsmyndighet och det folkvalda organens ledning.

Högsta domstolen dom i Girjasmålet är på många sätt en vattendelare i svensk samepolitik. Domen kommer dominera både det offentliga samtalet om samiska rättigheter och arbetet i Regeringskansliet och Sveriges riksdag många år framöver. Regeringen bereder förnärvarande direktiven en utredning om att bl.a. se över gällande rennäringslag med anledning av Girjasmålet.

Översynen av rennäringslagen kommer medföra ett omfattande arbete både landets samebyar och SSR som samebyarnas gemensamma företrädare.  Frågan om Samefondens roll i detta sammanhang kommer givetvis diskuteras.

Mot bakgrund av de ovan sagda scenarier har samebyn med viss oro noterat de frekventa byten av ordförande i förbundet, vilket såväl utåt och internt uppfattats som signaler om att SSR inte går i takt med sig själv. Samebyn har också uppfattat att det har funnits svårigheter till att rekrytera ledamöter till olika funktioner i förbundet.

Sammanfattningsvis får konstateras att både enskilda samebyar och SSR som organisation står inför stora utmaningar det kommande åren, vilket kommer att innebära en ökad arbetsbörda, en högre aktivitetsnivå.

Av det skäl och motiv som angett i motionen bör landsmöte besluta om att göra en översyn av SSR organisation som helhet och vars resultat och förslag bör presenteras vid SSR landsmöte 2022. Översynen bör göras inom förbundets budgetramar och eventuella sakkunniga och experter bör kunna rekryteras internt.

PDF för utskrift: Styrelsens_förslag_till_beslut_Motion_Luokta_Mavas

Motion från Loukta Mavas sameby angående översyn av SSR:s organisation

Styrelsens förslag till beslut

Utdrag ur motionen:

”Sammanfattningsvis får konstateras att både enskilda samebyar och SSR som organisation står inför stora utmaningar det kommande åren, vilket kommer att innebära en ökad arbetsbörda, en högre aktivitetsnivå.

Av det skäl och motiv som angett i motionen bör landsmöte besluta om att göra en översyn av SSR organisation som helhet och vars resultat och förslag bör presenteras vid SSR landsmöte 2022. Översynen bör göras inom förbundets budgetramar och eventuella sakkunniga och experter bör kunna rekryteras internt.”

Styrelsen har behandlat frågan vid Styrelsemöte den 28 april 2021.

SSR:s styrelse föreslår till Landsmötet att tillstyrka motionen och att uppdra till SSR:s styrelse att genomföra en översyn.

PDF för utskrift: Motion Tåssåsens_sameby_rättslig_process

Förslag till tillägg och ändring har inkommit:

Idre sameby ang Tåssåsens motion

Ohredahke ang Tåssåsens motion

Motion till SSR:s landsmöte

Påbörja en analys av förutsättningarna för en rättslig process gällande samebyarnas ensamrätt till jakt och fiske på renbetesfjällen i Jämtlands län.

År 2006 fattade SSR:s landsmöte beslut om att utreda förutsättningarna för en rättslig process gentemot staten avseende rätten till upplåtelse av jakt och fiske. År 2009 lämnades stämningsansökan in och i januari 2020 meddelade Högsta domstolen sin dom i Girjasmålet.

Målsättningen med processen var att få fastställt att det är samernas rätt till jakt och fiske som finns i berörda områden. Och på så sätt flytta fram positionerna och möjliggöra att samtliga samebyar ska få ett avgörande inflytande över hur upplåtelserna av dessa rättigheter hanteras.

Det är uppenbart 1,5 år efter att HD meddelat sin dom att staten inte kommer att arbeta för att ge samtliga samebyar denna rätt, tvärtom är strategin att frågan återigen ska begravas i långa utredningar där det inte alls är säkert att svenska politiker vill ge samebyarna den rätt som vi faktiskt har.

Vi ser därför det som nödvändigt att påbörja ett arbete med att utreda om det föreligger samma förutsättningar i Jämtland som i Girjas, för att sedan ta ställning till om en stämningsansökan ska arbetas fram.

Därav så vill vi att SSR:s landsmöte beslutar följande:

Att påbörja en analys och utredning av förutsättningarna för en stämningsansökan ställd mot staten avseende samebyarnas rätt till jakt och fiskeupplåtelser på renbetesfjällen

Att analysen/utredningen särskilt ska titta på lämpliga områden/samebyar i Jämtlands län för en sådan process.

Tåssåsens sameby

PDF för utskrift: Styrelsens_förslag_till_beslut_Motion_Tåssåsens_sameby

Inkomna förslag på ändringar och tillägg:

Idre sameby ang Tåssåsens motion

Ohredahke ang Tåssåsens motion

Motion från Tåssåsens sameby angående förutsättningar för samebyarnas rätt till jakt och fiskeupplåtelser inom renbetesfjällen

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen har behandlat frågan vid Styrelsemöte den 28 april 2021.

Det som motionären beskriver är en fråga som varit aktuell sedan SSR:s landsmöte beslutade om att inlämna en stämningsansökan mot staten i det så kallade Girjasmålet 2009.  Mot bakgrund av regeringens agerande sedan Högsta domstolen meddelat sin dom i Girjasmålet ser styrelsen ett behov av att utreda förutsättningarna för eventuella ytterligare processer inom renbetesområdet.

SSR:s styrelse föreslår därför till Landsmötet att tillstyrka motionen och med tillägg föreslår styrelsen Landsmötet att besluta:

Att påbörja en analys och utredning av förutsättningarna för en stämningsansökan ställd mot staten avseende samebyarnas rätt till jakt och fiskeupplåtelser i södra delen av renbetesområdet och särskilt på renbetesfjällen.

Att analysen/utredningen särskilt ska titta på lämpliga områden/samebyar i södra delen av renbetesområdet och särskilt Jämtlands län för en sådan process.

Läs förslaget nedan eller klicka på länken för att läsa den som pdf.

Förslag till Landsmöte 2021 Politiskt Program

Förslag till SSR:s Landsmöte 2021: Politiskt Program

Inledning

Styrelsen har under de senaste två åren diskuterat en revidering av SSR:s politiska program. Vid styrelsemötet i januari 2021 beslutade styrelsen att ett kommande program bör vara uppbyggt med konkreta mätbara mål som kan följas upp. Frågan diskuterades med medlemmarna vid regionala möten våren 2021. Det dokument som nu presenteras för Landsmötet bör ses som ett första steg och som en indikation på hur styrelsen har haft för avsikt att arbeta vidare med att konkretisera ett politiskt program. Dokumentet är en sammanställning av SSR:s befintliga positioner och målsättningar beslutade av Landsmötet. Genom att sammanställa dessa blir det tydligt vad SSR har att arbeta för att uppnå. Ett sådant dokument kan sedan ligga till grund för styrelsens arbete och varje insats från SSR kan då kopplas till hur den hänger samman med arbetet att uppnå av Landsmötet beslutad målsättning. På så sätt kan styrelsen vid varje Landsmöte redogöra för hur arbetet lagts upp för att nå de mål som Landsmötet satt. Förhoppningen är att diskussionen under Landsmöten och med medlemmar löpande kan koncentreras till hur målen ska uppnås och att det är tydligt vilka positioner Landsmötet redan antagit.

Förslag till Landsmötet

Styrelsen har vid styrelsemöte 28 april beslutat att föreslå Landsmötet att tillstyrka den motion som inkommit från Luokta Mávas om genomförandet av en organisationsöversyn (se handlingar och förslag till beslut om motioner). Mot bakgrund av det ser styrelsen att frågan kring hur beslutsuppföljning och målstyrning ska läggas upp inom SSR kan inkluderas som en del i arbetet med en organisationsöversyn. Styrelsen lägger därför fram detta dokument till Landsmötet som en information och underlag inför kommande arbete.

Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta att frågan om fortsatt arbete med politiskt program, beslutsuppföljning och målstyrning av SSR:s verksamhet ska inkluderas som en del i en kommande organisationsöversyn.

Utkast Politiskt Program

SSR:s Ändamål

SSR är en sammanslutning av svenska samebyar och sameföreningar med uppgift att tillvarataga och främja de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild hänsyn till rensköt­selns och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling.

SSR ska arbeta för:

  • samiskt självbestämmande,
  • en hållbar förvaltning av naturen
  • bibehållen naturbetesbaserad renskötsel med utgångspunkt från samisk traditionell kunskap.
  • fortsätta verka för en långsiktig och hållbar renskötsel som utvecklas hela tiden men på våra egna villkor.
  • arbetsro och betesro med minimala störningar på både is och från luftrummet.
  • Att själva leda diskussionen och arbetet med vår egen framtid.
  • Att renskötseln, vårt språk, vår kultur och våra övriga samiska näringar ska utvecklas på ett sätt som stärker våra medlemmar.

De sex viktiga grundpelarna som SSR:s vision vilar på:

  • Renskötsel

SSR ska arbeta för att våra näringar ska vara fungerande och ekologiska och utvecklas på våra egna villkor. Renskötarna måste få känna arbetsro, oavsett var de befinner sig i renskötselområdet.

  • Samiskt näringsliv

SSR ska stödja och uppmuntra det samiska näringslivet som ska utvecklas och växa.

  • Naturen

SSR:s mål är en livskraftig och hållbar samisk livsmiljö.

SSR ska tillsammans med samebyarna och sameföreningarna arbeta för att minska vårt eget klimatavtryck.

SSR måste arbeta offensivt för att möta de pågående klimathoten.

  • Ledarskap

SSR:s roll är att starkt och offensivt tillsammans med medlemmarna leda vårt samhälle till eget samiskt självbestämmande. Internt använder sig SSR av rádedibme - ett traditionellt konsensusliknande beslutsfattande.

  • Kultur

SSR:s verksamhet utgår från vår samiska kultur och våra egna traditioner, med ett arbetssätt som är anpassat till det moderna samhället men med förankring i den traditionella kunskapen.

  • Samiskt språk

SSR ska aktivt verka för att de samiska språken används.

Strategier för hur vår vision ska uppnås:

  • Sprida och förmedla kunskap till främst till våra medlemmar samt det omgivande samhället.
  • Vara en offensiv och trovärdig organisation med hög kompetens
  • I vårt arbete ta utgångspunkt i våra egna samiska värderingar.
  • SSR ska vara en organisation som agerar istället för reagerar.
  • Att tillvarata vårt ungdomsråds åsikter och kompetenser och implementera dessa i våra egna visioner på bästa sätt för att på så sätt ge de yngre möjligheten att påverka sin egen framtid.
  • Att arbeta för ett livskraftigt Sápmi där vårt behov av att nyttja land och vatten för vår försörjning (renskötsel) är tryggad i enlighet med gällande folkrättsliga principer.
  • Att arbeta med en utveckling av renskötseln som är holistiskt, det vill säga hållbar och ekonomiskt bärkraftig, som både tar hänsyn till kultur och livsstil.
  • Att sträva efter att medlemmarnas behov säkerställs. För SSR är det av högsta betydelse att ha en god relation med våra medlemmar, det är endast genom denna relation som vi kan möjliggöra ett framgångsrikt arbete.
  • Att arbeta med att stödja sameföreningarna för att föreningarna ska kunna utvecklas utifrån sina egna behov. Sameföreningarna ska få bättre förutsättningar för att fungera som ett viktigt instrument för att öka förståelsen för renskötsel och samisk kultur.
  • Att arbeta för att vi samer ska känna stolthet över vårt arv, vårt språk och vår identitet. Den dubbla kulturella kompetensen som vi innehar är en stor resurs och tillgång.
  • Att arbeta för att vi samer inte bara skall vara synliga i Sverige och i Norden, utan även globalt. Vi ska skapa fler möjligheter att vara med och påverka sakfrågor som berör renskötseln, våra samiska näringar och kultur på en internationell nivå.

Rovdjur

  • Nolltolerans mot varg i renskötselområdet.
  • Ändring av Naturvårdverkets beslut om vargföryngringar i renskötselområdet i enlighet med SSR:s rovdjurspolicy
  • Att arbeta med en översyn av ersättningssystemet för björn samt att styrelsen arbetar med att driva frågan gentemot beslutsfattarna.
  • Att örn oavsett art omfattas av ersättningsystemen

Toleransnivåer

  • Att riksdagens uttalande om toleransnivå får genomslag, att rennäringen inte ska förorsakas mer än max 5 % förlust till rovdjur. Att detta arbetas in en förordning.
  • För varje sameby ska det tas fram toleransnivåer för rovdjuren.
  • Om toleransnivån överskrids ska rovdjur avlägsnas från samebyns område.

En effektiv rovdjursförvaltning

  • Snabba beslut som grundar sig i den erfarenhet och de åsikter som finns inom rennäringen.
  • Korta handläggningstider och tydligt agerande från alla inblandade.
  • Klart vilka kriterier som gäller för att kunna bedöma när en ordnad renskötsel omöjliggörs eller allvarligt försvåras. Denna bedömning ska göras av samebyarna.
  • Dagens regler avseende jakt måste förbättras för att minska rovdjurens påverkan på̊ rennäringen.
  • Renskötarna måste få bättre möjligheter att skydda sina djur vid rovdjursangrepp.
  • Förluster och andra kostnader måste ersättas med högre belopp än idag så att den skada som rennäringen orsakas ersätts.
  • Samebyarna ska delta i inventeringsarbetet. Inventeringsarbetet måste ges förutsättningar att fungera genom förändringar i regelverket.
  • Det måste utvecklas bättre metoder for skadeförebyggande åtgärder för att undvika skador för rennäringen. Detta ska ske i samverkan mellan ansvariga myndigheter och rennäringen.
  • Utbildning och information om förhållandet mellan rennäring och rovdjur samt om rennäringens förutsättningar är nödvändig för att förbättra situationen.
  • Medverka för att relevant forskning ger resultat som är användbara också̊ i förvaltningen.
  • Arbeta för en större samordning av rovdjursförvaltningen i Sverige, Norge och Finland.
  • Arbeta för att regeringen tillskjuter medel för forskning om kungs-, och havsörns predation på ren.

Skogsbruk

SSR utgångspunkter:

  • Respekt för vår rätt att kunna använda markerna för renbete
  • Respekt för renskötarnas traditionella kunskap om renskötsel, natur och hur skogsbruket påverkar renen och renskötseln
  • Ett renskötselanpassat skogsbruksproduktionsmål inom områden viktiga för renskötseln
  • Utvecklade rádedibme mellan skogsbruk och renskötsel som innebär förhandlingar om hur marken ska brukas
  • Befintliga contortaplantage ska avvecklas och återbeskogas med svenska trädslag
  • Att Sveaskog återupptar sina samråd med Muonio Sameby
  • Skogsbolagen ska ta ett ekonomiskt ansvar för att bra förhandlingar ska kunna genomföras. Samebyarna ska få ekonomisk kompensation för sitt deltagande.
  • Kompensation från storskogsbruket för samebyns produktionsbortfall, kostnader och annan påverkan.
  • Inför eventuella avyttringar av Sveaskogs markinnehav måste förhandlingar ske med berörda samebyar.

Renskötselanpassat skogsbruk

SSR ska arbeta för renskötselvänliga skogsbruksmetoder som bland annat:

  • Anpassad och skonsam markberedning
  • Anpassade vägdragningar
  • Nolltolerans mot contortaplantage
  • Inga främmande trädslag
  • Tidiga och hårda röjningar
  • Utglesningar av skogar som främjar marklavsbete
  • Begränsad användning av gödsling
  • Bättre förutsättningar för ett bra trädlavsbete
  • Ökad användning av hyggesfria skogsbruksmetoder
  • Skydd av områden för renskötsel.

Att en rättsutredning ska genomföras för att belysa förutsättningarna för en juridisk prövning.

Miljöcertifiering

  • SSR anser att FSC för närvarande är den certifiering som på bästa sätt tar hänsyn till renskötseln och den samiska kulturen.
  • SSR menar att certifieringen och skogsbruksstandarden utgör en lägsta nivå. FSC är dock inte tillräckligt för att till fullo täcka de behov som samebyarna har.
  • Skogsbruket måste ta ansvar för att den personal som arbetar med dessa frågor har den kunskap som krävs vad gäller kunskap om urfolk, samiska rättigheter, renskötselns förutsättningar och behov.
  • Den kunskap och erfarenhet som finns bland det samiska samhället och de renskötande samerna måste användas och respekteras
  • Forskning om skogsbruk ska initieras tillsammans med SSR och representanter från renskötseln.

Livskraftig och hållbar rennäring

  • Att i arbetet med en långsiktig, hållbar och bärkraftig renskötsel särskilt utreda förutsättningarna för särskilt anpassade skatteregler som stärker näringen och därmed skapa förutsättningar för generationsväxling, avveckling, unga renskötare samt därtill knutna frågor.
  • Att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda de frågeställningar som uppkommit i diskussionerna kring Etiskt råd och att gruppen arbetar fram ett konkret förslag och en tidsplan när och om ett råd kan tänkas inrättas och hur rådet skall utformas.
  • Att SSR tittar på möjliga lösningar för hur man kan förbättra situationen, och stävja turismens och det rörliga friluftslivets framfart.
  • Att frågor om tillfälliga skoterförbud måste föras tillbaka tilllänsstyrelserna. Att SSR påbörjar arbetet med en översyn av regelverket i hithörande frågor för att återföra denna specifika fråga till länsstyrelserna.
  • Att utreda och belysa förutsättningarna gällande försäkring av renhundar.

Klimat

  • Att det inrättas en klimatfond för renskötseln

Att klimatfonden förvaltas av SSR

Att riksdag och regering säkerställer att det årligen avsätts medel till denna fond

Att fondens medel uteslutande skall användas för åtgärder kopplade till renskötseln

  • Att genomföra en översyn av Sametingets föreskrifter gällande katastrofskadeskydd i sin helhet.
  • Att lyfta frågan om katastrofskadeskydd med regeringen och att särskilt föra fram att föreskrifterna måste ta sin utgångspunkt att skydda renen och undvika att renskötselns förutsättningar för fortsatt existens undergrävs.

Hälsa

  • Att Sveriges riksdag och regering inrättar ett centrum för samisk hälsa.

Renhälsa

  • Att titta på möjligheterna att knyta veterinär kompetens till organisationen och ta ett samlat grepp kring frågorna i begreppet ”Renhälsa” med syftet att styra denna utveckling med fokus på rennäringen.
  • Att påbörja en utredning samt medföljande konsekvensanalys gällande införande av en egen kategorisering av djurslaget ren. Utredningen skall presenteras för landsmötet 2018 för beslut.
  • Att en djurskyddsenhet inrättas som ansvarar för djurskyddskontrollen kopplad till rennäringen och annan samisk djurhållning inom Sápmi.
  • Att veterinärtjänst inrättas och tillsätts med inriktning på djurhälsa kopplad till rennäringen och annan samisk djurhållning.
  • Att styrelsen aktivt arbetar med att det inrättas ett samarbete med finsk och norskrenforskning och finsk respektive norsk motsvarighet till Djurskyddsenheten.

Säkerställa samebyarnas rättigheter

  • Att Sveriges regering snarast påbörjar arbetet med att säkerställa att samiska egendomsrätter respekteras fullt ut.
  • Att samebyarnas egendomsrättigheter till land och naturresurser tydliggörs och respekteras.
  • Att Sverige respekterar samebyarnas rätt att säga nej till industriverksamheter på deras traditionella områden.
  • Att mineral, skogs- och annan industrilagstiftning ändras så att de respekterar samebyarnas egendomsrätt till land och naturresurser.
  • Att Muonio skogsameby även erkänns som sameby av staten.
  • Att kräva omförhandling av Nordisk samekonvention.
  • Att bevaka arbetet med en Sanningskommission och verka som observatör.
  • Att SSR aktivt för upp skogssamers rättigheter på agendan, med mål att skogs och fjällrenskötseln jämställs rättsligt.
  • Att aktivt arbeta för att stärka den samiska renskötseln vilken utgör grunden för den samiska bruksrätten.
  • Att ta fram en studie om möjligheterna för eventuell framtida rättsprocess om Samefondens medel och framtida intrångsersättningar.

SSR som samebyarnas företrädare

  • Att SSR tilldelas ett riktat årligt anslag som säkerställer organisation verksamhet i sin nuvarande form.
  • SSR och samebyarna är den part som företräder rennäringen i alla frågor som rör renskötseln, rättigheter till land, vatten och naturresurser i de samiska områdena.
  • Att SSR betraktas som den part som företräder rennäringen och dess utövare,
  • Att SSR i frågor som berör renskötseln konsulteras fullt ut av regering och riksdag samt myndigheter.
  • Att riksdag och regering säkerställer att SSRgaranteras medel för att aktivt kunna delta i sådana konsultationer.
  • Att riksdag och regering aktivt verkar för att organisationen skall utgöra en stödfunktion för landets samebyar i frågor som berör renskötseln.
  • Att Sveriges regering och riksdag deltar i raarastalleme (rådslag) med SSR och dess medlemmar för att påbörja en process om framtidens förvaltning av mark och vatten.
  • Att aktivt påbörja en process som leder fram till raarastalleme med regering, riksdag och företrädare för SSR samt fortsätta arbetet utifrån tidigare antagna resolutioner.

Miljö

SSR:s miljöarbete ska fokusera på att där det är möjligt välja de alternativ som har minst belastning på renskötseln, på andra urfolk och på jordklotet som helhet.

  • Minska vårt klimatavtryck i alla delar av verksamheten genom att följa och kontinuerligt uppdatera vår handlingsplan.
  • Öka kunskapen och höja medvetenheten kring miljö och hållbarhetsfrågor hos anställda, styrelse, arbetsgrupper samt hos organisationens medlemmar.
  • Ställa miljökrav på de som organisationen samverkar med t.ex. företag, myndigheter och organisationer.
  • Minimera negativa effekter på miljön från våra resor genom effektivare mötesplanering och val av transportmedel. Vi ska öka möjligheten att kunna delta via länk vid möten, kurser etc.
  • Minska vår resursförbrukning och vid nyinvesteringar välja bäst miljöanpassad och/eller miljömärkt teknik och långsiktigt hållbara material som fungerar för ändamålen.
  • Minska behovet av engångsartiklar och välja förbrukningsvaror med så låg miljöpåverkan som möjligt.
  • Minska mängden avfall, öka återvinningen och verka för en ansvarsfull avfallshantering inom organisationen. Det som vi inte kan återvinna ska omhändertas på ett ansvarsfullt sätt.
  • Alla våra inköp ska göras med ett långsiktigt miljöklokt hållbarhetstänk.
  • Vi ska välja miljömärkta eller motsvarande alternativ där sådana finns samt gynna samiska företag och/eller lokala företag vid inköp av varor och tjänster.
  • Minska vår totala energiförbrukning.

PDF för utskrift: förslag_stadgeändring

Landsmötet 2020 beslutade att anta förslag till stadgeändringar. För att träda i kraft krävs ytterligare ett landsmötesbeslut. 

 § 7 Nuvarande lydelse

Styrelsen skall senast fyra månader före ordinarie landsmöte utfärda kallelse. Motioner till ordinarie landsmöte skall vara styrelsen tillhanda senast tre månader före landsmötet. Styrelsen skall avge utlåtande över motioner till landsmötet. Av styrelsen upprättad dagordning för landsmötet samt till ärendena hörande handlingar skall vara medlem tillhanda senast en månad för landsmötet.

För extra landsmöte må styrelsen fastställa andra tider för utsändande av kallelse samt avlämnande av motioner i ärenden, som skall behandlas av landsmötet

Landsmöte öppnas av styrelsens ordförande.

Ny lydelse

Styrelsen skall senast fyra månader före ordinarie landsmöte utfärda kallelse. Motioner till ordinarie landsmöte skall vara styrelsen tillhanda senast tre månader före landsmötet.

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmöte. Motioner från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast tre månader före årsmötet. Styrelsen skall till landsmötet avge skriftligt yttrande och utlåtande över motioner.

Av styrelsen upprättad dagordning för landsmötet samt till ärendena hörande handlingar skall vara medlem tillhanda senast en månad för landsmötet.

För extra landsmöte må styrelsen fastställa andra tider för utsändande av kallelse samt avlämnande av motioner i ärenden, som skall behandlas av landsmötet

Landsmöte öppnas av styrelsens ordförande.

§ 8 flyttas till förslag om ny §

Ny paragraf

Styrelsens åligganden

Styrelsen må mellan landsmötena inom ramen för av landsmöte fastställda rikt­linjer utöva SSR s beslutanderätt. (tidigare §8) Vid närmat följande landsmöte skall ombuden erhålla information om vidtagna åtgärder.  Styrelsen skall - inom ramen för dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer, policys och antagna riktlinjer tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

  • tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas
  • verkställa av årsmötet fattade beslut
  • ansvara för och förvalta föreningens medel
  • tillställa revisorerna räkenskaper mm enligt 24 §
  • förbereda landsmöte

§16 Nuvarande lydelse

SSRs firma tecknas av den eller dem styrelsen utser.

Ny lydelse

SSRs firma tecknas av den eller dem styrelsen utser.

Attestordning skall av styrelsen upprättas årligen. Av attestordningen skall det framgå vilka befogenheter delegerats ut.

§18 Nuvarande lydelse

Styrelsen är beslutsför då fler än halva antalet ledamöter är närvarande. Protokoll skall föras vid styrelsesammanträde.

Ny lydelse

Styrelsen är beslutsför då fler än halva antalet ledamöter är närvarande. Protokoll skall föras vid styrelsesammanträde. Protokollen skall diarieföras och finnas tillgängliga på SSR:s förbundskansli.

§19 Nuvarande lydelse

Styrelsen utser arbetsutskott vari ingår ordförande, vice ordförande och de övriga styrelsen därtill väljer. Vid förfall för ledamot inträder ersättare.

Ny lydelse

Styrelsen utser budgetutskott vari ordförande och de övriga styrelsen därtill väljer.

Utskottet sammanträder på de tider utskottet beslutar. Kallelse utfärdas av ordföranden, varvid anges de ärenden som skall behandlas. Utskottet skall avge förslag till styrelsen.

§20 utgår och infogas under §19

§21 nuvarande lydelse

Inom SSR kan beredande organ (utskott) utses.

Ny lydelse

Inom SSR kan beredande organ (utskott) utses. Styrelsen utser beredande utskott. Utskotten arbetar efter de direktiv landsmötet och styrelsen beslutar. Ordförande utses av styrelsen.

§22 utgår och ersätts av §21

§23 nuvarande lydelse

Omröstning

Inom landsmötet, styrelsen, arbetsutskottet, valberedningen och utskott fattas beslut med enkel majoritet.

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst; vid val skilje lotten.

Beslut om bordläggning av fråga inom landsmöte kan första gången fattas om minst en tredjedel av närvarande ombud så begär.

Beslut fattas genom öppen omröstning. Val sker dock med slutna sedlar om någon så begär.

Ny lydelse

Omröstning

Inom landsmötet, styrelsen och valberedningen fattas beslut med enkel majoritet.

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst; vid val skilje lotten.

Beslut om bordläggning av fråga inom landsmöte kan första gången fattas om minst en tredjedel av närvarande ombud så begär.

Beslut fattas genom öppen omröstning. Val sker dock med slutna sedlar om någon så begär.

§24 nuvarande lydelse

Räkenskaper m m

Ordinarie landsmöte utser årligen två revisorer jämte suppleanter för granskning av förbundets räkenskaper och förvaltning under räkenskapsår. En av revisorerna skall vara ett registrerat revisionsbolag.

Räkenskaper och styrelseberättelse skall senast två månader efter räken­skapsårets slut överlämnas till revisorerna.

Revisorerna skall senast inom tre veckor därefter sända revisionsberättelsen till styrelsens ordförande.

Ny lydelse

Räkenskaper m m

Ordinarie landsmöte utser årligen två revisorer jämte suppleanter för granskning av förbundets räkenskaper och förvaltning under räkenskapsår. En av revisorerna skall vara ett registrerat revisionsbolag.

En av revisorerna utgör lekmannarevisor. Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Revisorerna ska vara oberoende av dem som de har att granska.

Räkenskaper och styrelseberättelse skall senast två månader efter räken­skapsårets slut överlämnas till revisorerna.  lekmannarevisorn har att särskilt granska styrelsen arbete under året samt att följa upp eventuella noteringar från föregående år. Eventuella noteringar skall skriftligen delges styrelsen och landsmötet.

Revisorerna skall senast inom tre veckor därefter sända revisionsberättelsen till styrelsens ordförande.

Den av revisionsbolaget utsedd revisor upprättar och undertecknar revisionsberättelsen.

 §25 nuvarande lydelse

Fråga om ansvarsfrihet för kassaförvaltare och för styrelsens förvaltning under föregående räkenskapsår behandlas på ordinarie landsmöte.

Hela styrelsen är ansvarig för hur SSRs kassa används.

Budget beslutas av landsmötet.

Ny lydelse

Fråga om ansvarsfrihet och styrelsens förvaltning under föregående räkenskapsår behandlas på ordinarie landsmöte.

Hela styrelsen är ansvarig för hur SSRs kassa används.

Budget beslutas av landsmötet.  förslag till budget upprättas av styrelsen.

§26 nuvarande lydelse

Styrelse- och utskottsledamot samt ombud äger för deltagande i av uppdraget föranlett sammanträde uppbära resekostnadsersättning och traktamente som för statsanställd i enlighet med de statliga traktamentsbestämmelserna samt av SSR beslutat arvode.

Ny lydelse

Styrelse- och utskottsledamot samt ombud äger för deltagande i av uppdraget föranlett sammanträde uppbära resekostnadsersättning i enlighet med skatteverkets normer och traktamente i enlighet med vad som anges i kollektivavtal.

§27 nuvarande lydelse

Förbundskansli m m

SSR skall ha ett förbundskansli.

Kanslichef utses av styrelsen.

Ny lydelse

SSR skall ha ett förbundskansli.

Kanslichef tillsätts av styrelsen.

§28 nuvarande lydelse

Styrelsen beslutar om tillsättning av alla tjänster, även tjänster vilka inrättas genom beslut av landsmötet samt äger för tjänsteinnehavare fastställa gällande anställningsvillkor.

Ny lydelse

Kanslichef beslutar och ansvarar för tillsättning av SSR:s tjänster. Styrelsen beslutar om inrättande av eventuella nya befattningar. Anställningsvillkor för tjänsteinnehavare fastställs genom det kollektivavtal som SSR är anslutet till.

PDF för utskrift: fastställande av medlems- och serviceavgift

Medlems- och serviceavgift

Styrelsens förslag till beslut

Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta

att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr

att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr

att fastställa serviceavgiften till 2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

PDF för utskrift: vilka_val_ska_göras

Val till SSRs styrelse

  • Ordförande SSR 2 år nuvarande Åsa Larsson Blind
  • Norrbotten Norra ordinarie 2 år nuvarande Raymond Wasara
  • Norrbotten södra, suppleant 2 år, nuvarande Mikael Kuhmunen
  • Skogsbyarna, suppleant 2 år, nuvarande Tomas Stenlund
  • Västerbotten ordinarie 2 år, nuvarande Lars-Olov Baer
  • Jämtland, suppleant 2 år, nuvarande Franciska Rensberg
  • Sameföreningarna ordinarie 2 år, nuvarande Åsa Skum

Val av revisorer, mandattid 1 år

  • Ledamot, nuvarande Deloitte
  • Lekmannarevisor, nuvarande Lars-Anders Baer

Val till valberedning

  • Norrbotten södra, ordinarie, nuvarande Jacob Nygård
  • Norrbotten södra, suppleant, nuvarande Rickard Länta
  • Västerbotten, ordinarie, nuvarande Margret Fjellström
  • Västerbotten, suppleant, nuvarande Tobias Jonsson
  • Jämtland, ordinarie Pär Jonasson
  • Jämtland, suppleant, nuvarande Ajlin Jonassen-Kråik

PDF för utskrift: Valberedningens förslag

Valberedningens förslag till SSR styrelse 2021.

Förbundsordförande: Matti Blind Berg

Norrbotten Norra:

Ordinarie: Omval Raymond Wasara

Suppleant/ fyllnadsval för Matti Blind Berg: Kjell-Åke Pittsa

Norrbotten Södra:

Suppleant: Glenn Mickael Kuhmunen

Västerbotten:

Ordinarie: Magnus Andersson

Suppleant/fyllnadsval för Magnus Andersson: Gabinus Klementsson Leek

Jämtland:

Suppleant: Fransiska Rensberg

Skogsbyarna:

Suppleant: Thomas Stenlund

Sameföreningarna:

Ordinarie Helena Partapuoli

PDF för utskrift:Förslag till Budget 2021

Förslag till Budget 2021

Intäkter

Anslag Sametinget Kulturnämnden                                                                                        3 900 000

Näringsanslag, Sametinget                                                                                                     1 300 000

Övriga anslag                                                                                                                               50 000

Medlemsavgifter                                                                                                                         457 000

Serviceavgifter                                                                                                                            585 000

Tjänsteförsäljning                                                                                                                       250 000

Totala intäkter                                                                                                                        6 542 000

Kostnader

Personalkostnader                                                                                6 352 650

Utdebiteras projekt                                                                               -2 400 000

Arvoden, resekostnader m m                                                                   485 000

Summa personalkostnader                                                                                                        4 437 650

Lokalkostnader                                                                                                                             612 000

Resor, logi, möten                                                                                                                        430 000

Bokföring/revision                                                                                                                        350 000

Telefon, porto, förbrukningsmaterial m m  (inkl kopieringsmaskin m m)                                     315 500

Övriga externa kostnader                                                                                                            380 000

Totala kostnader                                                                                                                     6 525 150

Resultat                                                                                                                                        16 850

 

Ordförande: Åsa Larsson Blind
Ol-Johán Sikku
Sekreterare: Patrik Lundgren
Justerande ombud: Mikael Kuhmunen
Nicklas Johansson

Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:

Samebyar

Könkämä Nils Vasara-Hammare + 3 fullmakter
Lainiovuoma Aslat Simma + 2 fullmakter
Saarivuoma Ol-Johán Sikku + 6 fullmakter
Talma Nils Johanas Allas, Lars-Erik Svonni
Gabna Jåvna Allas
Laevas Pär Henrik Blind, Niila Inga
Girjas Matti Blind Berg, Susanna Rikko
Báste
Unna Tjuersj Kjell-Åke Pittja + 2 fullmakter
Sirges Mikael Kuhmunen
Jåhkågasska
Tuorpon Nils-Mikael Påve
Luokta-Mavas Simmon Ailu Utsi
Semisjaur-Njarg Yvonne Rikko Bengtsson
Svaipa
Vittangi Viktor Blind
Muonio Tomas Sevä
Gällivare skogs Magnus Alsiok + 1 fullmakt
Slakka
Udtja
Ståkke -
Maskaure Fredrik Järdeby
V:a Kikkejaur -
Ö:a Kikkejaur Patrik Lundgren
Mausjaure Johan Jonsson
Gran -
Ran Gunilla Sparrock + 1 fullmakt
Ubmeje Tjeälddie Peter Omma
Vapsten Liecelott Omma
Vilhelmina norra Mattias Fjellström
Vilhelmina södra Veronica Labba, Tomas Nejne
Malå Tomas Stenlund
Voernese -
Oredahke Mattias Åhrén
Raedtievaerie
Jiingevaerie Prejhta Persson
Jovnievaerie Kjell-Ove Klemensson
Njaarke
Kall
Handölsdalen Niklas Blind
Tåssåsen Nicklas Johansson, Per-Erik Jonasson
Mittådalen Nejla Andersson, Jens Fjellgren
Ruvhten Tova-Liza Willenfeldt, Sunna Rensberg
Idre Peter Andersson

Sameföreningar

Soppero Ol-Johan Sikku + 4 fullmakter
Pessinki
Giron samesearvi Irene Kuhmunen + 4 fullmakter
Gällivare
Jokkmokk
Vaisa Per Stefan Labba + 4 fullmakter
Arvidsjaur -
Arjeplog Ulrika Bergman, Ann-Kristin Blind
Ammarnäs Samuel Vinka
Malå
Såhkie Umeå -
Frostviken/ Hotagen Jon-Henrik Sikku
Noerhtenaestie
Stockholm Mariana Wiik + 10 fullmakter
Göteborg