|
|
Hösten är här, vilket märks, det blir både kyligare och mörkare.
Trots att det förflutit en tid sedan vi alla gick och röstade och valresultatet redovisats kan jag inte lämna den frågan, vilket jag hoppas att ni läsare har överseende med.
Glädjande är att SD med sina tydliga rötter i nazismen backar, det är ju lite hoppfullt. Men hur är det möjligt att sådana politiska strömningar fått fotfäste i ett modernt demokratiskt samhälle. Är det så enkelt att vi väljare är så lättköpta så vi väljer att tro på det som vi önskar oss, lägre bränslepriser, mindre främmande inslag i svenska samhälle där pizza, kebab och allt vad det heter blivit traditionell svensk husmanskost, just det jag höll på att glömma kåldolmarna.
Vad skulle till exempel svensk idrott vara utan en mix av människor med olika ursprung, undra om sådana fakta glöms av oss väljare när vindar av nationalism i olika skepnader drar över landet.
Vi och dom är ett mantra som rasismen finner grogrund i. Som bekant lever jag min vardag i malmfälten, framförallt i Kiruna.
Här kapade Lars Törnman, socialdemokraterna, just på frågor om samebyarnas möjligheter att bedriva sin näring, då var budskapet snöskoter vår sista frihet. Några år senare så lyckades samma retorik, samma aggressiva synsätt på den traditionella renskötseln och dess utövare, omvandla ett blodrött Kiruna till grönaste grönt. Centerpartiet tog makten och dess starke man Gunnar Selberg som på samma sätt som Lars Törnman förstod att använda retoriken vi mot dom. Årets val följer samma mönster, i Kiruna har Kristdemokraternas representant Krister Pounu tydligt uttryckt att någon ursäkt inte ska ges vare sig samer eller kväner. KD har gått från några få procent i Kiruna till ca 24 procent och näst största partiet i kommunen, det är lätt att dra slutsatsen att ökningen främst skett genom att använda sig av att ställa grupper mot varandra, vi mot dom. Kirunabor som hotas av indragna möjligheter till jakt, fiske, skoter m m, ingenstans att bygga, inget friluftsliv, ingen kultur har ställts mot samerna i samebyarna. Där det framställts att det är samebyarna som sitter på all makt, adeln som sitter på privilegier.
Nej nog är väl det hög tid att både lokal och nationell politik höjer blicken och läser på lite grundläggande fakta innan man påstår än det ena och det andra, kanske verkligheten ser lite annorlunda ut än den man tror sig veta. Dom där Andra kanske inte är så främmande trots allt. Matti Blind Berg
Förbundsordförande
|
|
|
|
Gïele våhkoe/Giella vahkku/Giella vahkko/Giälla vahkkuo/Samiska språkveckan uppmärksammar samisk språkrevitalisering
Den 19–25 oktober uppmärksammas Gïele våhkoe/Giella vahkku/Giella vahkko/Giälla vahkkuo. Syftet är att stärka de samiska språkens ställning och öka kunskapen om samisk kultur och språk i hela samhället.
Under språkveckan lyfts betydelsen av de samiska språken fram genom olika aktiviteter och samtal.
SSR uppmärksammar Gïele våhkoe/Giella vahkku/Giella vahkko/Giälla vahkkuo genom att språkvetaren i samiska språk; Helena Omma den 21 oktober ska hålla en föreläsning för SSR:s medlemmar om ”Vad betyder landskapstermerna? Hur kultur och kunskap återspeglas i renskötarens språk om markerna.” I sin föreläsning utgår hon ifrån sin forskning om samiska landskapstermers betydelse i olika sammanhang. Hon pratar om varför språk och kultur inte går att separera och ger exempel på hur samiska landskapstermer varierar i betydelse beroende på hur de används, och hur ordens betydelse också består av de kunskapssystem utifrån vilka renskötaren förvaltar renen och markerna.
Många av vittnesmålen i sanningskommissionens betänkande som överlämnades den 30 september beskriver sorgen över förlorade språk och även den kunskapsförlust som följt av assimilation och kolonisering. För många av oss samer är detta en intergenerationell realitet som varit känd länge.
SSR har vid ett flertal tillfällen, i möten och skrivelser till regeringen och myndigheter framfört att det offentliga måste ta ett större ansvar för att skydda och främja de samiska språken. Det är även något som SSR kommer framföra till Europarådets expertkommitté när de gör sin granskning i höst, hur Sverige efterlever språkstadgan, en av de två minoritetsspråkskonventioner Sverige har undertecknat. De samiska språken kommer inte att blomstra om det offentliga inte tar sitt ansvar.
Det är idag betungande för den enskilde att återta sitt samiska arvsspråk. Många samiska föräldrar kan vittna om hur de kämpar mot fyrkantiga kommunala strukturer som inte tillgodoser samiska barns rätt till modersmålsundervisning. Och om det ges, kan det innebära undervisning ensam i en källare efter skoltid, på fredagseftermiddagar. Det är samma situation inom äldreomsorg och förskola. Rättigheten finns, däremot finns inga sanktionsmöjligheter om kommuner väljer att inte tillgodose samiska barn, unga och äldres rätt till sitt språk och kultur. Detta ger ingen mylla för att de samiska språken ska blomstra.
Ett återtagande av ens samiska arvsspråk är ett individuellt ansvar. Men förutsättningarna för att det ska lyckas vilar på det offentliga och det krävs betydande insatser som idag fattas.
Det är därför positivt att sanningskommissionen så tydligt visar, genom vittnesmålen, att staten och det offentliga bär en skuld för språkförlusten. Kommissionen pekar även ut att ansvaret för att tillrättalägga en samisk språkrevitalisering vilar på det offentliga och staten. Det är ju till syvende och sist, den politik som den tidigare kronan, och i modern tid staten fört, som lett till språkförlust. Det är staten som har förbjudit och skambelagt de samiska språken genom en assimilations- och koloniseringspolitik och fått många av våra anfäder – och anmödrar att tystna och att de i sin tur, för att skydda oss mot rasism, inte talade samiska till oss.
Det minsta man då kan begära är att samma stat som förorsakat språkförlusten skapar incitament som underlättar för enskilda samer, föräldrar och andra att återta sitt samiska arvsspråk. SSR hoppas att en ny, kommande regering har en politisk vilja att tillgodose och omhänderta de förslag som kommissionen framför.
Gïele våhkoe/Giella vahkku/Giella vahkko/Giälla vahkkuo blir i år därmed inte bara en vecka för att fira och glädjas över de samiska språken, utan också ett tillfälle att uppmärksamma de utmaningar som fortfarande finns och det arbete som krävs för att språken ska leva vidare för kommande generationer.
Kaisa Huuva
Länkar:
Länk till Helena Ommas avhandling
Länk till Giellvahkku
Länk till betänkandet Markerna berättar och minns. Konsekvenser för samer av svensk politik SOU 2026:58; volym 2: Se sid 953 – 971 angående åtgärder för att stärka de samiska språken.
Länk till berättelsevolymen ”Jag ber marken tyst om lov”, SOU 2026:58
|
|
|
|
Onsdag 21 oktober kl 18 – 20
Webinarium med Helena Omma
”Vad betyder landskapstermerna? Hur kultur och kunskap återspeglas i renskötarens språk om markerna.”
Helena disputerade i samiskt språk, i mars i år med avhandlingen Várri, duottar, vuopmi ja vuovdi. Jiellevári ja Váissá guovlluid boazosámiid eananterminologiija polymelaš sániid guorahallan. Utgångspunkten för hennes forskning var att hon ville veta hur vi samer föreställer oss markerna och hur renskötarnas landskapskategorisering fungerar och hur detta uttrycks genom vårt språk. Genom samtal om renskötseln s.k. boazoságat, med äldre renskötare i Jiellevárri och Vájssá -området om renen, markerna och årstiderna har hon analyserat betydelsen av landskapstermerna várri, duottar, vuopmi och vuovdi. I denna föreläsning utgår hon ifrån sin forskning om samiska landskapstermers betydelse i olika sammanhang. Hon pratar om varför språk och kultur inte går att separera och ger exempel på hur samiska landskapstermer varierar i betydelse beroende på hur de används, och hur ordens betydelse också består av de kunskapssystem utifrån vilka renskötaren förvaltar renen och markerna.
Anmäl dig här >
|
|
|
Ny miljöprövningsmyndighet
Den 1 juli 2027 startar den nya Miljöprövningsmyndigheten. I ett fösta skede kommer myndigheten ta över den tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet som i dag sker vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Annelie Roswall Ljunggren har fått regeringens uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av myndigheten. Det arbetet bedrivs inom Utredningen om inrättandet av en ny myndighet för miljöprövning (KN 2026:02).
Den 7 oktober genomförde utredningen, där SSR:s förbundsjurist Jenny Wik Karlsson deltog, en heldags workshop om framtidens miljöprövning. Under dagen diskuterades behov och möjligheter ur olika aktörers perspektiv.
Det finns stora utmaningar med inrättandet av myndigheten säger Jenny Wik Karlsson, bland annat behöver myndigheten säkerställa att det finns tillräcklig kunskap i prövningar som berör våra medlemmar.
|
|
|
|
Aktuellt
SSR närvarar under IGF:s General meeting i Geneve
SSR har inbjudits till att närvara under IGF:s General meeting i Geneve 12-14 oktober. SSR:s förbundsjurist Jenny Wik Karlsson är panelist och deltar i flera programpunkter. Mötet är ett samarrangemang med bland annat OECD och UN trade and development.
Intergovernmental Forum on Mining, Minerals, Metals and Sustainable Development (IGF) stödjer sina mer än 85 medlemsländer i att främja sina mål för hållbar utveckling genom effektiva lagar, policyer och regleringar för gruvsektorn.
Läs mer om mötet här >
|
|
|
Aktuellt
Jakt och fiskeprocesserna
I de pågående domstolsprocesserna mellan fem samebyar och staten har Gällivare Tingsrätt den 2 oktober fattat beslut under rättegång. Staten yrkade att tingsrätten skulle avgöra frågan om rennäringslagens regler om upplåtelseförbud medför hinder för att samebyarna ska få rätt att upplåta. Tingsrätten avslår Statens begäran om mellandom och vilandeförklaring av målet. Du kan läsa domstolens beslut här >
|
|
|
Aktuellt
Trafik
SSR vill uppmana alla trafikanter att vara lite extra uppmärksamma. Risken att möta ren eller annat vilt är stor. Tänk därför på att anpassa hastigheten och var uppmärksam, för Din, Dina medtrafikanters och för djurens säkerhet.
Läs SSRs Trafikfolder här >
|
|
|
|
Wayfinders Circle
SSR deltar deltog förra veckan på möte med Wayfinders Circle. Mötet ägde rum på Rapa Nui och diskussionerna handlar bland annat om lokal förvaltning, språrevitalisering och bevarande av kulturlandskap. Anders-Erling Fjällås och Ida Åhrén deltog från SSR.
Läs mer om Wayfinders Circle här >
|
|
|
Remisser
Slutbetänkande/egendomsskydd
Regeringen har presenterat sitt slutbetänkande Stärkt egendomsskydd i regeringsformen, går att läsa här >
Kommittén har haft i uppdrag att se över vissa delar av egendomsskyddet i regeringsformen, särskilt frågan om rätten till ersättning när det allmänna begränsar hur mark eller byggnader får användas. Kommittén föreslår att det tydligare ska framgå av grundlag att staten inte får göra större ingrepp i enskildas egendom än vad som är nödvändigt. Nyttan av åtgärder ska vägas mot konsekvenserna för den som drabbas. Kommittén föreslår också att den som drabbas av långtgående begränsningar i hur mark eller byggnader får användas som huvudregel ska få full ersättning för den ekonomiska skada som uppstår. Dessutom föreslår kommittén ett visst grundlagsskydd för inskränkningar som sker för att trygga hälsa eller säkerhet eller för att avvärja skada på miljön till följd av miljöfarlig verksamhet. Sådana situationer omfattas i dag inte av någon grundlagsskyddad ersättningsrätt. Enligt kommittén innebär förslagen sammantaget en betydande förstärkning av skyddet för enskildas egendom och en tydligare reglering av rätten till ersättning. Kommittén har letts av före detta justitierådet Stefan Lindskog och består i övrigt av företrädare för samtliga riksdagspartier.
Grundlagsändringar görs genom att riksdagen fattar två likalydande beslut med ett mellanliggande val. Kommittén föreslår därför att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2031.
SSR kommer att avge yttrande över remissen. Har du funderingar kring SSR:s yttrande, kontakta Jenny Wik Karlsson jenny@sapmi.se
Markavstående till totalförsvaret
Regeringen har tagit fram en promemoria avseende markavstående till försvaret. Läs promemorian här >
Sista svarsdag är 3 december.
|
|
|
|
Sanningskommissionen för det samiska folket
Sanningskommissionen för det samiska folket överlämnade sin slutrapport den 30 september 2026 till Sáminuorra, Sametinget och statsrådet Parisa Liljestrand som företrädde övergångsregeringen.
SSR har 2 oktober 2026 kommenterat och efterlyst regeringens ansvarstagande efter sanningskommissionens arbete i debattartikel i Altinget: Samernas riksförbund: En ursäkt och ett erkännande räcker inte – Altinget
I Markerna berättar och minns, volym 2, i avsnittet Åtgärder för upprättelse, försoning och ett livskraftigt samiskt samhälle (sid. 823 – 979) finner man kommissionens uppmaningar och förslag till åtgärder till regeringen, Svenska kyrkan och andra aktörer. Övriga volymer består av redogörelse av de historiska skeendena samt vittnesberättelser.
Här kan man se överlämnandet i efterhand: Sanningskommissionen — Slutrapport överlämnas
|
|
|
|
SSRs tredje podcastavsnitt: Renskötsel när marginalerna krymper
Sámiid Riikkasearvis egen podcast
Hur förbereder man sig för en framtida kris när valmöjligheterna och marginalerna redan har krympt?
Samebyarnas förutsättningar ser olika ut, men på många håll har betesmarkerna fragmenterats av skogsbruk, vindkraft, vattenkraft, vägar och andra exploateringar. Gamla flyttleder har blivit svåra eller omöjliga att använda, samtidigt som renskötseln har blivit alltmer beroende av motorfordon och drivmedel.
I avsnittet möter Anna-Marja Jenny, Inger-Helen, Lisa och Sanna som berättar om utmaningar, lösningar och samebyarnas förmåga att anpassa sig. Hur kan traditionell kunskap, återställda flyttleder och ny teknik bidra till en mindre sårbar renskötsel – och vilka förutsättningar krävs för att lyckas?
Programledare: Anna-Marja Kaddik
Producent: Amanda Darehed, Chillimedia
Lyssna på podavsnittet här >
Lyssna också på avsnittet om krisberedskap här >
|
|
|
Den Samiska Minnesfondens stipendium
Stiftelsen Den Samiska Minnesfonden har som ändamål att främja stipendiat/stipendiater som tar fram och synliggör ny/traditionell kunskap eller forskning och vetenskaplig utbildning avseende samiska förhållanden.
Samiska minnesfonden delar efter ansökan ut stipendium främst till enskild person men även organisation/förening med verksamhet enligt ovan. Det är styrelsen för Den samiska minnesfonden som utser stipendiater och delar ut stipendier.
Ansökan skall vara styrkt med betyg/intyg som är relevanta för ansökan. Är det en förening eller organisation anges föreningens verksamhet där mål och tillgångar framkommer. Ansökan ska styrkas med revisionsberättelsen.
2027 års stipendium är på 25 000 kronor.
Ansök senast 11 januari 2027 här >
|
|
|
|
Samefolket erbjuder
Samefolket kom med ett kampanjerbjudande om prenumeration på Samefolket från 227 kr/år. Läs mer och prenumerera här >
|
|
|
|
Shop in Sápmi vill ge dig möjlighet att hitta samiska företagare.
Shop in Sápmi visar vägen till genuina produkter och tjänster med hög kvalité.
Allt inspirerat från den samiska kulturen.
Här hittar du Shop in Sápmi shopinsapmi.se
Är du samisk företagare och vill synas på Shop in Sápmi så klicka här >
|
|
|
|
Den Samiska Minnesfonden
Den Samiska Minnesfonden bildades år 1995 av Sámiid Riikkasearvi, Riksorganisationen Same Ätnam och Sáminuorra. Den Samiska Minnesfondens huvudsakliga ändamål är att främja forskning och vetenskaplig utbildning avseende samiska förhållanden.
Läs mer här >
Formulär för minnesgåva finns här > eller vänd er till något av våra ombud.
|
|
|
|
Sámi Duodji
Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodji bildades 1993 av Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen jobbar med att främja, stödja och utveckla samisk slöjd och konsthantverk samt värna om det samiska hantverks- och kulturarvet.
Sámi Duodji har en webbshop som du hittar här >
|
|
|
|
|
Renskötar-
försäkringen
Vi håller just nu på med att ta hjälp av en som arbetar med försäkringar på heltid och som är väl bekant med renskötarens vardag.
|
|
|
|
Forskning och samverkan med SSR
SSR får många förfrågningar om samarbeten och deltagande i olika forskningsprojekt. Att bidra och delta i olika projekt, samarbeten och forskning är något som SSR ser som en viktig del i vårt arbete. För att underlätta för de som vill samarbeta med oss har SSR tagit fram en forskningspolicy (antogs 2019), denna policy är vår utgångspunkt för samverkan med alla aktörer, ni kan ta del av policyn här >
|
|
|
|
Tänk på detta vid löshundsjakt
Nu är många ute med jakthund i skog och mark. Tänk på att det är mycket viktig att inte störa renarna. Hösten är deras sista chans att äta upp sig och lagra fett inför vintern och de behöver då betesro.
Hundar får enligt lag inte jaga renar. Därför ställs stora krav på dig som hundägare att du tar ditt ansvar och dresserar din hund så den inte jagar renar.
Checklista och information hittar du här >
|
|
|
|
|
|
|
|
Utbildning och föreläsningar av SSR
Är er myndighet, företag eller organisation intresserade av att öka kunskapen om renskötseln, samiska rättigheter eller andra frågor som är knutna till dessa områden på olika sätt. Sådana frågor kan exempelvis vara särskilda fokusområden som renskötsel/skogsbruk, markexploateringars påverkan på renskötseln eller liknande.
SSR erbjuder numera även digitala utbildningar/föreläsningar och kan skräddarsy dessa efter önskemål. För ytterligare information kan du kontakta SSR:s kansli på info@sapmi.se eller ringa på 090-14 11 80 |
|
|
|
Digital utbildning/ rådgivning för medlemmar
Visst vet du om att er sameby/-sameförening har möjlighet till rådgivning och utbildningsinsatser till självkostnadspris, detta ingår som en del i medlemskapet i SSR. Kontakta SSR:s kansli för ytterligare information på info@sapmi.se eller kontakta någon av oss tjänstemän direkt. Du hittar kontaktuppgifterna på hemsidan
SSR kan bistå med rådgivning/stöd inom flera områden, bland annat juridik, renhälsa, skog med mera |
|
|
|
|
|
