UMEÅ UNIVERSITET
Epidemiologi och Global Hälsa
UBMEJEN UNIVERSTIÄHTA
Epidemiologïjjan jah Viäráldvarriesvuodan

Hälsokonsekvensbedömning

Gällande den planerade gruvan i Gállok/Kallak, och dess potentiella hälsoeffekter bland renskötande samer i Jåhkågasska tjiellde

Sammanfattning

Introduktion: Denna sammanfattning rör de potentiella hälsoeffekterna bland medlemmarna i samebyn Jåhkågasska tjiellde, med anledning av en eventuell gruvetablering i Gállok/Kallak, Jokkmokk kommun, Norrbottens län.

Markerna i Gállok/Kallak utgör samebyn Jåhkågasska tjielldes åretruntmarker för renskötsel. En gruvetablering skulle påverka renarnas migrationsmönster avsevärt, och innebära utökade kostnader för renskötarna (i form av bl.a. utfodring och transporter) samt troligen öka spänningar gentemot andra samebyar eftersom det redan är ont om betesmarker för renarna. Inte minst skulle en gruvetablering påverka samebymedlemmarnas traditionella livsstil och potentiellt innebära att flera renskötande familjer skulle mista sin sysselsättning.

År 2006 erhöll det brittiska gruvbolaget Beowulf Mining plc (som sedermera bildade dotterbolaget Jokkmokk Iron Mines AB, JIMAB) undersökningstillstånd i Gállok/Kallak. Under 2013 utförde JIMAB provborrningar, varpå det ansöktes om en bearbetningskoncession – ett beslut som för närvarande är uppe på regeringsnivå. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomfördes (enligt lag) år 2014 på beställning av gruvbolaget. MKB:n kom fram till att en gruva endast skulle påverka renskötseln ”måttligt”. Denna slutsats har Jåhkågasska tjiellde starkt har ifrågasatt. MKB:n innehöll en begränsad hälsokonsekvensbedömning, som främst fokuserade på potentiella hälsoeffekter som resultat av miljöpåverkan såsom damm, ljud och vibrationen. Mot bakgrund av dessa begränsningar ansågs en grundligare bedömning av potentiella hälsoeffekter nödvändig.

Syftet med denna studie var att utforska vilka potentiella hälsoeffekter den eventuella gruvetableringen i Gállok/Kallak kan få bland medlemmarna i Jåhkågasska tjiellde. I huvudsak undersöktes två frågor: i) finns det redan effekter på hälsan? samt, ii) finns det risk för framtida effekter på hälsan?

Institutionen för Epidemiologi och Global Hälsa (EpiGH) vid Umeå universitet och Sámiid Riikkasearvi (SSR) har signerat ett samarbetsavtal kring hälsoforskning, och denna studie har genomförts inom ramen för det samarbetet. Detta inkluderar att SSR på förhand har godkänt genomförandet av studien.

Metod: Folkhälsomyndigheten rekommenderar hälsokonsekvensbedömningar (HBK) följer en fem-stegs-modell: 1) screening, 2) tillämpningsområde, 3) bedömning, 4) en presentation av resultat och rekommendationer av HKB:n, samt 5) tillsyn och utvärdering av de implementerade rekommendationerna. HKB:n genomfördes under våren 2020, och inkluderade alla steg utom steg 5. Steg 1–2 undersökte förutsättningarna för en HKB. Steg 3 bestod av en litteraturöversikt, vilken efterföljdes av en kvalitativ studie. Steg 4 bestod i att delge resultat och rekommendationer.

Den kvalitativa delen av studien innefattade sex djupintervjuer med medlemmar i Jåhkågasska tjiellde, vilka berättade om gruvprojektets nuvarande och potentiella framtida hälsokonsekvenser. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analysmetod.

Resultat: Litteraturöversikten visade att det finns betydande forskning på hälsorisker bland gruvarbetare vid exploateringsprojekt, men färre studier som undersökt hälsoeffekter i lokalbefolkningen. Översikten visade också att trots att gruvetableringar ofta sker på urfolks traditionella landområden, så är studier på dess psykosociala konsekvenser undermåligt representerad inom forskningen.

Genom analys av intervjumaterialet framkom fem teman, som delades upp i två huvudteman: ”nuvarande hälsoeffekter och dess bakomliggande orsaker” och ”potentiella framtida hälsoeffekter och dess bakomliggande orsaker”. Dessa teman illustreras nedan, tillsammans med relevanta citat från intervjuerna.

Huvudtema 1: ”Nuvarande hälsoeffekter och dess bakomliggande orsaker”

Under temat ”Det är som Davids kamp mot Goliat” redogjordes för den maktobalans samebyarnas medlemmar upplever i relation till andra aktörer.

“(…) du känner en djävulsk hopplöshet, du känner, [att] du blir deprimerad (…), [efter] du har suttit på de här mötena [med andra gruvaktörer], (…) och du far till renskogen och så ser du allt där… då blir du djävulskt deprimerad, och tänker ”är jag då den sista generationen som kan hålla på med det här?”.”

I det första huvudtemat redogjordes också för specifika nuvarande effekter på hälsan. Dessa erfarenheter, som ofta var ett resultat av en lång och oviss gruvprocess, presenterades under temat ”Det är en långsam process som tar mycket kraft och energi”.

“(…) man ju levt med det där i så många år. Alltså, just nu känns det som att den är, alltså någonstans har man ju slagit bort de [tanken på en gruva], för att, till en början så var det där väldigt ångestladdat, man kände att, herregud vad är det som kommer att hända?”

“(…) jag har känt av det [gruvprocessen], på så sätt att jag har känt mig stressad över att, att jag känt tvekan över hur det ska bli, att jag har funderat över min försörjning (…) så visst jag har känt hälsoeffekter på så sätt att jag har varit stressad över det där”

Det sista temat i det första huvudtemat, ”Det är som ett försvar (…) som för att skydda sig själv”, berättade om olika copingstrategier medlemmarna hade utvecklat för att orka med situationen.

”Nej, det går liksom inte. Det är också för mycket annat att tänka på i vardagen. Det alldeles för mycket att tänka på i vardagen för att.… för att ens hinna tänka på det också (…) Vi [kommer] måsta flytta på oss. Samebyn kommer tryckas åt olika håll. Det kommer påverka alla där. Så att. Jag tänker inte på det”

“(…) vi har ju stöttat varann, vi har ju kunnat älta det här med varandra. Och vi har ju känt stöd av varandra (…)”

Huvudtema 2: ”Potentiella framtida hälsoeffekter och dess bakomliggande orsaker”

Temat ”Om renen dör, så dör allt” redogjorde för en potentiell gruvetablerings negativa effekter på rennäringen och samebyn:

“[en potentiell gruvetablering], [är], ett hot mot… mot min renskötsel. Ett direkt, kanske, avgörande hot, för om jag och om mina barn kommer kunna fortsätta med renskötsel i framtiden. Gállok som det är planerat nu kapar ju min sameby i två delar, det blir en fullständig blockad, alltså den kapas av, rätt av”

I det andra temat ”Man skulle känna att man inte har någon makt, [man skulle känna sig] åsidosatt, bortryckt, inte omtyckt” presenterades konkreta potentiella hälsoeffekter av den tilltänka gruvan. Deltagarna tog framförallt upp specifika psykiska hälsoeffekter.

”Nämen det blir ju sorg. Det enda jag ska titta på det är ju bara ett stort sår i marken… nä, det blir ju inga positiva…. bilder som dyker upp i huvudet”

”Jag tänker på folkhälsa, jag tänker på risken att man får depression, att man inte vill leva, att det kan ta sig sådana konsekvenser.”

Slutsats: Studien visade att den potentiella gruvetableringen redan har haft negativa psykosociala effekter på hälsan bland medlemmarna i Jåhkågasska tjiellde. Dessa hälsoeffekter inkluderade ångest, stress och oro. Framtida hälsoeffekter antogs vara än allvarligare psykisk påverkan. De främsta anledningarna till de nuvarande och framtida psykiska påfrestningarna föreföll vara den osäkerhet som karaktäriserar gruvprocessen, samt rädslan att förlora sin och framtida generationers plats i den traditionella näringen.

Rekommendationer: 1) HKB bör bli tydligare reglerat i lag och tillämpas i alla exploateringsprojekt, 2) HKB bör bedöma både nuvarande och framtida hälsoeffekter i lokalbefolkningen, 3) HKB bör genomföras på ett systematiskt, inkluderande, transparent och opartiskt sätt, och 4) för att förebygga psykisk ohälsa bör lokalbefolkningen erbjudas stöd redan i inledningsfasen av exploateringsprojekt.

Hälsokonsekvensbedömningen gällande Gállok/Kallak visar att det finns både nuvarande och potentiella hälsokonsekvenser som inte redogjorts för i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som genomfördes 2014. De hälsokonsekvenser som beskrivs i denna rapport bör också vägas in vid ett beslut om eventuell gruvetablering.

Författad av:

Hanna Blåhed

Miguel San Sebastián

2020-05-19, Umeå universitet