Under den gångna veckan har vi kunnat följa Sametingets plenum i Umeå, och det finns all anledning att återigen belysa Sametingets arbete med frågor kopplade till främjande av rennäringen, framför allt de politiska prioriteringarna.
Samebyarna är idag under stor press, med storskaliga industrisatsningar, rovdjur, skogsbruk och klimatförändringar och ifrågasatta rättigheter. Renskötseln och framför allt renens välmående står på spel!
– Efter att följt rapporteringen från plenum så kan jag inte bli annat än väldigt oroad. Framför allt så är många frågor obesvarade när det gäller hanteringen av främjandeanslaget för rennäringen, säger Matti Blind Berg, förbundsordförande Sámiid Riikkasearvi (SSR).
– Jag är förvånad att vare sig Sametingets styrelse eller rennäringsnämnden konsulterat SSR eller samebyarna inför framtagandet av budgeten för främjandeanslaget. Att ”ta” närmare 3,2 miljoner av främjandeanslaget för att täcka upp tjänster som normalt sett ska täckas av förvaltningsanslaget är ingen liten sak, fortsätter Matti Blind Berg.
– Att Sametingets personal går på knäna av hög arbetsbelastning är naturligtvis inte bra på något sätt, men den frågan kommer inte lösas av att pengar flyttas mellan de olika anslagen. För samebyarna som i allra högsta grad går på knäna är Sametingets agerande minst sagt provocerande. Även om riksrevisionen och departement gett sitt ok till att flytta medel mellan de olika anslagen hade det varit smakfullt om Sametinget också ställt frågan till rennäringens företrädare, säger Jenny Wik Karlsson, Förbundsjurist vid SSR.
– SSR:s Landsmöte har tidigare uttalat att rennäringsfrågorna bör lyftas från Sametinget, jag kan bara konstatera att den frågan återigen är högaktuell, avslutar Matti Blind Berg.
