|
|
|
Förbundsordförande Matti Blind Bergs inledningsanförande
Välkommen till Lycksele och SSRs landsmöte 2026.
Sedan det senaste landsmötet har klimatet hårdnat och det samiska och renskötseln är mer ifrågasatt än någonsin, det är åtminstone det intryck jag har.
Inte nog med det spända läget i världen som sätter fokus på Arktis. Här står värdens supermakter på kö för att exploatera naturresurser. Att transportera gods genom Barents hav har länge varit en dröm för världshandeln och industrin, nu är det verklighet. Vilken inverkan det har på urfolken i den delen av Arktis tycks inte intressera värdens ledare.
Tyvärr ser uppförande från Sveriges styrande likadant ut. Att exploatera naturresurserna i Sápmi är nu högst upp på den politiska agendan.
Politiker försöker gömma syftet med fina ord om allas lika värde, och att alla måste ha tillgång till Sveriges natur. Jakt, fiske och rekreation skall erbjudas alla. Det kanske låter bra i somligas öron. Men vi förstår att det finns en annan illa dold agenda nämligen att exploatera naturresurser. Renskötseln har länge setts som ett hinder och broms för industrialiseringen i norra Sverige.
Men det har sällan eller aldrig uttalats så brutalt och tydligt som i dessa dagar.
Förra veckan träffade jag näringsministern och jag fick otäcka minnesbilder, ett osynligt hot, ingen lukt, ingen färg, ingenting första tiden; förstod ingen något. Ett kärnkraftverk i Sovjet hade drabbats av ett katastrofalt haveri. Nu hotar återigen kärnkraften Sápmi, nu i form av brytning av uran. Enligt näringsministern så behöver tillståndsprocesserna ändras så att man möjliggör brytning av alunskiffer i svenska fjällkedjan, men även andra omställningsmineraler som värdens ekonomier säger sig behöva. Det är 40 år sedan Lycksele och samebyarna i detta område drabbades hårt av detta haveri. 40 år senare är vi kvar starkare och mer eniga än någonsin. Vi går mot ett riksdagsval i höst, oavsett utfall så kommer vi att finnas kvar starkare och mer eniga i kampen för våran rätt till renens betesmarker och betesro. Och urfolkens rättigheter.
Med dessa ord öppnar jag 2026 års Landsmöte.
|
|
|
|
Stort grattis till
Årets hederspristagare – Evelina Solsten
I en tid då samtalsklimatet blivit allt hårdare, debatten alltmer polariserad behöver samiska röster höras och få ta plats. Att våga ta plats, synas och höras är inte givet i dagens samhälle, samtidig är det i tider som nu det behövs.
Årets hederspristagare har med engagemang, beslutsamhet och mod skapat en digital arena, där kunskap om livet med renen och den samiska kulturen lyfts fram och få ta plats.
Som renskötare i Tåssåsens sameby och aktiv opinionsbildare i sociala medier sprider hon kunskap, bygger förståelse och bemöter fördomar med lugn, pedagogik och värme.
Med nästan 100 000 följare på Tiktok och över 40 000 följare på Instagram har hon fört sitt budskap långt utanför för Sápmi. Vi vet att syns vi så finns vi.
Det är med stor glädje vi delar ut SSR:s hederspris till en ung kvinna aktiv inom renskötseln. Vi vet att hennes arbete inspirerar andra samer, unga som gamla, att tala för renens rätt.
Årets hederspris tilldelas Evelina Solsten.
Vi avslutade med att se en av Evelinas reel https://www.instagram.com/p/DXjgFPsCJ-u/
|
|
|
|
Hälsningsanförande
Ubmeje Tjeälddie, Oleg Omma (bilden)
Sametinget, Marianne Gråik
Lycksele kommun, Roland Sjögren
Samerådet, Ellen-Sara Sparrok
|
|
|
Val av presidium
Ordförande
Matti Blind Berg
Vice ordförande
Inger-Ann Omma
Susanne Pingi Avander
Albertina Ness
Lisa Omma
Sekreterare
Raymond Wasara
Vice sekreterare
Anund Spik
Per-Olof Nutti
Justerande ombud
Johan Örtstam
Inger Helene Gråik
|
|
|
Ny medlem
Landsmötet beslutade
att godkänna Samer i Linköping med omnejds medlemsansökan.
att stryka Sápmi i Östergötland då föreningen är nedlagd p g a medlemsbrist
|
|
|
Antagen av Sámiid Riikkasearvi Landsmöte Likssjuo/Lyksele 2026
Resolution avseende respekt för samiska rättigheter
Renskötseln och samiska rättigheter har återigen hamnat i fokus. Företrädare för KD och SD har tydligt uttalat sig i media att rennäringen är ett hinder för utvecklingen i Sverige. Det skapar splittring, vilket ligger i linje med icke demokratiska värderingar. De budskap som lyfts fram baseras ofta på felaktiga fakta. Att utan sakkunskap underblåsa de motsättningar som finns i Sverige leder bara till ökad polarisering och ytterligare konflikter. Övriga partier väljer tystnad. De är medlöpare i en farlig nedmontering av demokratin och legitimerar en ökad konflikt i samhället. Detta tar SSR starkt avstånd från. Detta sker öppet i den pågående valrörelsen.
SSR konstaterar att regeringens företrädare legitimerar spridning av osanningar som är en grogrund för ökad rasism. Det finns fortfarande stor brist på kunskap om samiska rättigheter och andra samiska samhällsfrågor. Detta är ett problem och ett uttryck för diskriminerande strukturer. Ett exempel är de påståendena om att rennäringen erhåller omfattande ekonomiska stöd. SSR kommer aldrig acceptera att okunskap och oriktiga påståenden används för att öka motsättningarna och befästa den diskriminerande behandlingen av samer.
Samerna är ett urfolk och en nationell minoritet med erkända och fastställda rättigheter. Sverige har även långtgående internationella förpliktelser gentemot samerna. Renskötselrätten grundas på urminnes hävd och gäller oberoende av lag. Renskötselrätten är en rättighet av civilrättsligt slag, som omfattas av regeringsformens och Europakonventionens regler om egendomsskydd. Renskötsel och renen är grunden för såväl den samiska kulturen och samebyns rättigheter. Vår rätt till mark och vatten har uppstått genom långvarigt bruk och den är en förutsättning för en hållbar renskötsel. Vi förvaltar markerna för kommande generationer och våra barns rätt till sin kultur och sitt språk.
SSR tar avstånd från att vissa partier, särskilt efter Girjasdomen, inte erkänner samebyarnas rättigheter och därmed inte heller rättsstatens principer. Staten har under lång tid försökt begränsa och marginalisera det samiska folket. Staten följer inte sina internationella förpliktelser gentemot urfolket samerna vilket Sverige får återkommande kritik för. Det är hög tid att staten tar ansvar. Rättsstatens principer och demokratiska grundläggande värderingar omfattar självklart även urfolket samerna.
Landsmötet kräver av staten och ledande politiker att:
- Ta ansvar för sin roll i samhällsdebatten och motverka polarisering. En ursäkt och en mera nyanserad och saklig debatt är nödvändig.
- Föra en ansvarsfull politik som bygger på, fakta, dialog och respekt för mänskliga rättigheter.
- Respektera samebyarnas rättigheter och de egendomsrätter som samebyarna har upparbetat till land och vatten.
- Upprätthålla rättsstatens principer och demokratiska grundläggande värderingar.
|
|
|
|
Peter Andersson
Förvaltning av björn i renkalvningsområdena i Sverige
Peter Andersson från Idre berättade om rapporten som Idre sameby och NINA producerat.
Studien är i sin helhet finansierad av Sametinget i Sverige efter ansökan från Idre sameby och har genomförts som ett samarbetsprojekt mellan Idre sameby och NINA. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om lämplig storlek på förvaltningsområden runt kalvningsområdena samt vilka effekter olika uttag av björn i dessa områden kan ha på björnstammen. Sådan kunskap är viktig för att säkerställa en hållbar björnförvaltning inom de fastställda toleransnivåerna för rennäringen i Sverige.
Rapporten kan laddas ner här >
|
|
|
|
Peter Danowsky
Jakt- och fiskeprocesserna
Peter Danowsky berättade om bakgrunden till Girjasdomen i Högsta domstolen i januari 2020 och de stämningsansökningar som har lämnats in av samebyar till tingsrätt samt läget i processerna.
Detta inledde passet om samiska rättigheter.
|
|
|
Panelsamtal om samiska rättigheter
Under det senaste året har flertalet olika riksdagspartier i olika forum lyft frågan om samiska rättigheter, och särskilt jakt och fiskerättigheter. Frågan debatteras flitigt av många, men allt för ofta i forum där rättighetsbärarana, samebyarna, inte finns med vare sig som åhörare eller medverkande. SSR har under många år arbetat med frågan om jakt och fiske, bland annat genom Girjasmålet, ett arbete som påbörjade 2006 och som fortfarande pågår.
SSR bjöd därför in representanter från samtliga riksdagspartier för ett samtal kring dessa frågor för att lyfta frågan vad partierna ser som viktigt efter Renmarkskommittén nedläggning och vilka lösningar man ser framåt.
På grund av problem med kvittningsregeln i Riksdagen avbokade några riksdagspolitker, Liberalerna och Miljöpartiet ersatte med representant som inte sitter i Riksdagen nu, andra deltog digitalt.Socialdemokraterna och Moderaterna avböjde att närvara.
I panelsamtalet deltog
Muharrem Demirok, Centerpartiet (digitalt)
Richard Herrey, Kristdemokraterna
Peter Eriksson, Sverigedemokraterna
Frida Cederback, Miljöpartiet
Urban Wikman, Liberalerna
Jessica Wetterling, Vänsterpartiet (digitalt)
Moderator för panelsamtalet är Malin von Essen.
|
|
|
Helena Omma
Den samiska landskapsterminologin inom renskötseln
Helena Ommas avhandling behandlar renskötande samers terminologi om markerna. Syftet är att undersöka vissa samiska landskapstermers betydelse och de erfarenheter och kunskaper som de bär.
Läs Helena Ommas avhandling här >
|
|
|
|
Ingegerd Vannar och Sylvia Sparrock, Samiskt språkcentrum
Att återta de samiska språken
Språkcentrum har Giällavuassa – Språkmaterial på Sametingets hemsida på fem samiska språk; Åarjelsaemiengïele, Ubmejesámiengiälla, Bisumsámegiella, Julevsámegiella, Davvisámegiella. Där finns bl a böcker, parlörer och spel. Materialet hittar du här >
Ingegerd och Sylvia berättade också att Språkcentrum har tagit fram handböcker i språkutvecklingsmetoder. Läs mer om det här >
Språkcentrum har också tagit fram ett språkspel – På annat vis – Iežá ládje – Ietjá láhkáj – Ietjáláhkáj – Jiätjáláhkáje – Jeatjahlaakan. De har distribuerat över 500 spel på 5 månader och spelet finns att beställa här >
De berättade också om Studiematerial om renmärken , Renräkningsblankett, Styckningsschema m m.
|
|
|
|
Foto: Lars Mattsson
Landsmötesmiddagen
Sara-Helen Persson jojkade
Landsmötesmiddagen startade med att styrelseledamot Inger-Ann Omma tackade Liksjuon Kommuvdna som stod värd för middagen. Kommundirektör Christer Normark hälsade välkommen.
Sara-Helen Persson jojkade Umeälven och två jojkar till.
Västerbottensbyarna höll en frågesport om Västerbotten, visade bilder och berättade.
Lars Mattsson berättade till kaffet om Likssjuo.
|
|
|
Motion från Ruvhten Sijte
Utökade medlemsformer inom SSR
Vi som lämnar denna motion undrar om det finns möjligheter för andra medlemsformer inom SSR för att skapa större möjligheter och positiva effekter för dess nuvarande medlemmar? Vad skulle det generera om exempelvis IKEA-NESTLE-VOLVO gick in som stödjande medlemmar? Som ekonomisk styrka eller genom att kunna visa att SSR har deras stöd i ryggen och att de ser organisationen som så viktig att de aktivt väljer att bidra till den.
Som medlemmar tänker vi samiska företagare eller enskilda (företagsmedlem, enskild medlem, stödjandemedlem) och icke samisk näring som vill vara stödjande både som företagsmedlem samt som enskild medlem. Detta för att stärka organisationen ekonomiskt och medlemsmässigt.
Samiska företagare kan genom sitt medlemskap erbjudas stöd med vissa delar i sitt företagande liknande LRF:s företagsstöd i frågor gällande juridik och ekonomisk planering.
Landsmötet beslutar
att tillstyrka motionen.
Styrelsen ser mot bakgrund av vad motionären framfört samt den förändring som skett/sker i omvärlden att frågeställningen bör utredas och belysas.
att det utredningen kring medlemsformer ska vara tidsbestämt och förslag ska presenteras innan landsmötet 2027 så att vi kan diskutera det.
|
|
|
Motion från Vilhelmina norra
Ett nytt röstningssystem
Förslag om att reformera röstningssystemet.
Det nuvarande röstningssystemet inom SSR bygger på antalet medlemmar i varje sameförening och sameby, där en röst tilldelas per påbörjat 50-tal medlemmar. Detta innebär att röststyrkan avgörs av medlemsantal, utan koppling till den ekonomiska insats som varje organisation bidrar med genom medlemsavgifter
Sameföreningar och samebyar bidrar i dag ekonomiskt enligt två olika principer:
• Sameföreningar: 1 000 kr i medlemsavgift.
• Samebyar: 10 000 kr i medlemsavgift
Detta leder till obalanser i röstfördelningen. Exempelvis har en sameby med 95 medlemmar två röster, medan en sameby med 155 medlemmar har fyra röster – trots att båda betalar samma medlemsavgift. På motsvarande sätt har en sameförening med 110 medlemmar tre röster, medan en sameby med 95 medlemmar endast har två röster, trots att samebyn bidrar med en betydligt högre medlemsavgift.
Denna ordning innebär att röststyrkan inte står i proportion till det ekonomiska ansvar som respektive medlemsorganisation tar.
SSR bör därför sträva efter ett mer demokratiskt och transparent röstningssystem där varje medlemsorganisations röststyrka i rimlig grad speglar dess ekonomiska bidrag.
Förslag att utarbeta ett nytt röstningssystem
Vi föreslår att SSR styrelse utreder och utarbetar ett nytt röstningssystem som helt eller delvis baseras på medlemsavgiftens storlek. Alternativt bör ett justerat röstningsförfarande införas som väger samman både medlemsantal och medlemsavgift, i syfte att jämka nuvarande ordning och skapa en mer balanserad och rättvis röstfördelning.
Landsmötet beslutar
att tillstyrka motionen.
Landsmötet ser mot bakgrund av vad motionären framför samt att nuvarande röstningsförfarande inte utvärderats sedan det infördes att det finns skäl
att utvärdera det gamla systemet samt
att genomföra en utredning i enlighet med motionen och presentera ett förslag till landsmötet år 2027.
|
|
|
SSR verksamhet, bokslut, revision
SSRs Verksamhetsberättelse 2025 kan du läsa här >
SSRs årsredovisning 2025 kan du läsa här >
Revisionsberättelse 2025 kan du läsa här >
Landsmötet beslutar
att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning,
att lägga revisionsberättelsen till handlingarna och
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för tiden revisionen omfattar.
|
|
|
Val till SSRs styrelse
Landsmötet valdes:
Norrbotten Norra suppleant 2 år Ingemar Blind
Norrbotten södra, ordinarie 2 år Anders-Erling Fjällås
Skogsbyarna, ordinarie 2 år Kjell Larsson
Västerbotten suppleant 2 år Ola Emanuelsson
Jämtland, ordinarie 2 år Anja Fjellgren Walkeapää
Sameföreningarna supplaent 2 år, Linn Larsson
I SSRs styrelse 2025/2026 sitter:
Matti Blind Berg, ordförande
Norrbotten norra
Raymond Wasara, ordinarie
Ingemar Blind, suppleant
Norrbotten södra
Anders-Erling Fjällås, ordinarie
Mikael Kuhmunen, suppleant
Skogssamebyarna
Kjell Larsson, ordinarie
Rasmus Stenlund, suppleant
Västerbotten
Inger-Ann Omma, ordinarie
Ola Emanuelsson, suppleant
Jämtland
Anja Fjellgren Walkeapää, ordinarie
Franciska Rensberg, suppleant
Sameföreningarna
Susanne Pingi Avander, ordinarie
Linn Larsson, suppleant
|
|
|
|
Sámiid Riikkasearvi/SSR styrelse och personal;
Längst bak: Kaisa Huuva, Raymond Wasara, Rasmus Stenlund, Susanne Pingi Avander, Anna-Karin Svensson, Britten Barruk och Thea Karlsson Wik
Mellanraden: Klara Lundgren, Maria Boström, Ante Ryder Blind, Hanna Nutti, Anna-Marja Kaddik Ida Åhrén
Längst fram: Jenny Wik Karlsson, Anders Nenzén, Anja Fjellgren Walkeapää, Matti Blind Berg, Inger-Ann Omma, Anders-Erling Fjällås
|
|
|
Redogörelse och information om bokslut och verksamhet
Dessa organisationer redogjorde vid Landsmötet
- Samernas Utbildningscentrum, Mariana Wik
- Tidningen Samefolket, Victoria Harnesk
- Stiftelsen Den samiska minnesfonden, Ingegerd Vannar
- Samerådets svenska sektion, Per-Olof Nutti
|
|
|
Samerådet, svenska sektionen
Landsmötet beslutat
att godkänna Samerådets svenska sektions verksamhetsberättelse och bokslut.
|
|
|
Ombudsdagen
Krisberedskap
Under ombudsdagen hölls ett föredrag om krisberedskap. Det är ett SSR projekt, finansierat av Sametinget, med syfte beredskap i samebyarna vid kris och ytterst krig. Projektledare är Anna-Marja Kaddik och medarbetare i projektet är Ida Åhrén och Maria Boström. Ombuden fick även diskutera hur de skulle hantera olika scenarion som kan uppstå när/om olika insatsvaror kan minska eller inte finnas tillgängligt.
|
|
|
|
Om Nalika Tjärnberg, Robert Lundmark, Ellacarin Blind, Åsa Jannok, Jon Petter Stoor
Ombudsdagen
Fysisk arbetsmiljö inom renskötseln
Forskargruppen Lávvuo presenterade sitt arbete med att kartlägga och utveckla arbetsmiljö, hälsa och säkerhet inom renskötseln.
|
|
|
|
Ombudsdagen
Internationella principer och praxis
Under ombudsdagen deltog Cecilia Mattea från organisationen IRMA (Initiative For Responsible Mining) och berättade om deras arbete gentemot gruvindustrin. IRMA arbetar för att gruvindustrin ska ta ett ökat ansvar för den påverkan de har på urfolk och miljö. Bland annat har IRMA tagit fram en standard som flertalet internationella bolag anslutit sig till. IRMA för nu dialog med flertalet aktörer i Sápmi.
Styrelseledamot Inger-Ann Omma och Förbundsjurist Jenny Wik Karlsson berättade om internationella principer i olika förhandlingar
|
|
|
Utflykter
Norrlandsvilt och Skogs- och samemuseet
Kvällen innan Landsmötet bjöds vi in till två utflykter:
Norrlandsvilt, www.norrlandsvilt.se , där Fredrik Eklund visade runt
Skogs- och samemuseet på Gammplatsen, skogsochsamemuseet.se , där Mikkel Jakobsson och Lars Mattsson visade runt och berättade.
Tack till Norrlandsvilt och Skogs- och samemuseet!
|
|
|
Utställare under Landsmötet
Vi hade fem utställare:
- Forskargruppen Lávvu – Forskning och utbildning för samisk hälsa från Umeå Universitet
- Tidningen Samefolket
- Skogsstyrelsen
- Samiskt språkcentrum
- Niejda
|
|
|
|
Niejda
Niejda är en förening för samiska tjejer, kvinnor och icke-binära. Syftet med Niejdas arbete är att erbjuda sina medlemmar ett forum där de kan känna gemenskap och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Målet är att samiska tjejer och kvinnor oavsett hur och var de lever skall känna att de har makten att styra sina liv. Utifrån medlemmarnas behov erbjuds både fysiska och digitala medlemsträffar, deltar i samråd och referensgrupper och bedriver projekt. Läs mer här: niejda.com
|
|
|
|
Samefolket erbjuder
Samefolket kom med ett kampanjerbjudande om prenumeration på Samefolket från 227 kr/år. Läs mer och prenumerera här >
|
|
|
|
|
Norrbotten norra
|
|
|
|
|
Norrbotten södra
|
|
|
|
|
Skogsbyarna
|
|
|
|
|
Västerbottensbyarna
|
|
|
|
|
Jämtlandsbyarna
|
|
|
|
|
Sameföreningarna
|
|
|
|
|
Anders-Erling Fjällås, Matti Blind Berg
|
|
|
|
|
|
|
|
|
