SSRs Landsmöte 2026 Västerbotten

Flik_2_Medlemsförteckning

Samebyar
Könkämä sameby
Lainiovuoma sameby
Sárevuopmi
Talma sameby
Gabna sameby
Laevas sameby
Girjas sameby
Báste čearru
Unna Tjerusj
Sirges sameby
Jåhkågasska tjiellde
Tuorpon sameby
Luokta-Mávas sameby
Semisjaur-Njarg sameby
Svaipa sameby
Vittangi sameby
Muonio sameby
Gällivare skogssameby
Slakka sameby
Udtja sameby
Ståkke sameby
Maskaure sameby
Västra Kikkejaure sameby
Östra Kikkejaure sameby
Mausjaure sameby
Grans sameby
Rans sameby
Ubmeje Tjeälddie
Vapsten sameby
Vilhelmina norra sameby
Vilhelmina södra sameby
Malå sameby
Voernese sameby
Oredahke sameby
Raedtievaerie sameby
Jiingevaerie sameby
Jovnievaerie sameby
Njaarke sameby
Kall sameby
Handölsdalen sameby
Tåssåsen sameby
Mittådalen sameby
Ruvhten Sijte
Idre sameby

Sameföreningar
Ammarnäs sameförening
Arjeplogs sameförening
Àrviesjávrien sámienseäbrrie
Daastan Siebrie
Duoddaras sameförening
Girona sámesearvi
Gällivare sameförening
Jokkmokks sameförening
Máláge Sámienseäbrrie/Malå sameförening
Noerhtenaestie
Pessinki sameförening
Sameföreningen i Göteborg
Sameföreningen i Stockholm
Samiska föreningen i Uppsala
Sápmi i Östergötland
Sohppar Sámisearvi
Staaren siebrie
Syöldaten Sámienseäbrrie
Såhkie Umeå sameförening
Vaisa sameförening
Åangkheren Saemiensiebrie
Lule-Boden sameförening

SSRs medlem Sápmi i Östergötland har lagt ned på grund av medlemsbrist.
Styrelsens föreslår Landsmötet att besluta att föreningen stryks som medlem i Svenska Samernas Riksförbund.
Vi tycker det är tråkigt att Sápmi i Östergötland lagt ner men tackar för det engagemang föreningen lagt ner i SSR.

Samer i Linköping med omnejd har ansökt om medlemskap i SSR. Ansökan: Ansökan om medlemskap från Samer i Linköping
SSR styrelse kommer att hantera ansökan vid kommande styrelsemöte.

Vi som lämnar denna motion undrar om det finns möjligheter för andra medlemsformer inom SSR för att skapa större möjligheter och positiva effekter för dess nuvarande medlemmar? Vad skulle det generera om exempelvis IKEA-NESTLE-VOLVO gick in som stödjande medlemmar? Som ekonomisk styrka eller genom att kunna visa att SSR har deras stöd i ryggen och att de ser organisationen som så viktig att de aktivt väljer att bidra till den.

Som medlemmar tänker vi samiska företagare eller enskilda (företagsmedlem, enskild medlem, stödjandemedlem) och icke samisk näring som vill vara stödjande både som företagsmedlem samt som enskild medlem. Detta för att stärka organisationen ekonomiskt och medlemsmässigt.

Samiska företagare kan genom sitt medlemskap erbjudas stöd med vissa delar i sitt företagande liknande LRF:s företagsstöd i frågor gällande juridik och ekonomisk planering.

Med anledning av ovanstående föreslår Ruvhten Sijte:

att landsmötet fattar beslut om att ge styrelsen i uppdrag att se över möjligheten att öppna upp SSR för andra medlemskapsformer i likhet med LRF, NRL och andra organisationer.

Förslag om att reformera röstningssystemet

Det nuvarande röstningssystemet inom SSR bygger på antalet medlemmar i varje sameförening och sameby, där en röst tilldelas per påbörjat 50-tal medlemmar. Detta innebär att röststyrkan avgörs av medlemsantal, utan koppling till den ekonomiska insats som varje organisation bidrar med genom medlemsavgifter

Sameföreningar och samebyar bidrar i dag ekonomiskt enligt två olika principer:

• Sameföreningar: 1 000 kr i medlemsavgift.
• Samebyar: 10 000 kr i medlemsavgift

Detta leder till obalanser i röstfördelningen. Exempelvis har en sameby med 95 medlemmar två röster, medan en sameby med 155 medlemmar har fyra röster – trots att båda betalar samma medlemsavgift. På motsvarande sätt har en sameförening med 110 medlemmar tre röster, medan en sameby med 95 medlemmar endast har två röster, trots att samebyn bidrar med en betydligt högre medlemsavgift.

Denna ordning innebär att röststyrkan inte står i proportion till det ekonomiska ansvar som respektive medlemsorganisation tar.

SSR bör därför sträva efter ett mer demokratiskt och transparent röstningssystem där varje medlemsorganisations röststyrka i rimlig grad speglar dess ekonomiska bidrag.

Förslag att utarbeta ett nytt röstningssystem

Vi föreslår att SSR styrelse utreder och utarbetar ett nytt röstningssystem som helt eller delvis baseras på medlemsavgiftens storlek. Alternativt bör ett justerat röstningsförfarande införas som väger samman både medlemsantal och medlemsavgift, i syfte att jämka nuvarande ordning och skapa en mer balanserad och rättvis röstfördelning

Flik 7_Verksamhetsberättelse_2025

Fastställande av medlems- och serviceavgift

Medlems- och serviceavgift

Styrelsens förslag till beslut
Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2,50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

Eftersom dokumentet blev för stort så är det uppdelat i 2 delar, ni ser på numret i botten på dokumentet att signeringarna tillhör årsredovisningen. Revisionsberättelse
Årsredovisning SSR 2025
Årsredovisning SSR 2025_digital signering

Revisionsberättelse
Signerad Revisionsberättelse 2025

Budget 2026

Valberedningens förslag till val av del av SSRs styrelse

• Norrbotten Norra suppleant 2 år Ingemar Blind
• Norrbotten södra, ordinarie 2 år Anders-Erling Fjällås
• Skogsbyarna, ordinarie 2 år Kjell Larsson
• Västerbotten suppleant 2 år Ola Emanuelsson
• Jämtland, ordinarie 2 år, Anja Fjellgren Valkeapää
• Sameföreningarna suppleant 2 år, Linn Larsson

Val av revisorer, mandattid 1 år

Ledamot Cedra
Lekmannarevisor Lars-Anders Baer

Val till Valberedningen (förbereds av ombuden)

• Norrbotten norra ordinarie 3 år nuvarande Lars-Göran Marainen
• Norrbotten norra, suppleant 3 år nuvarande Susanna Rikko
• Skogssamebyarna ordinarie 3 år nuvarande Carl-Gustav Johansson
• Skogssamebyarna suppleant 3 år nuvarande Patrik Lundgren
• Sameföreningarna ordinarie 3 år nuvarande Carina Sarri
• Sameföreningarna suppleant 3 år nuvarande Åsa Päiviö

Flik 12 Samerådets svenska sektion

Idre sameby och NINA har nu publicerat NINA-rapport 2717 – Forvaltning av bjørn i reinkalvingsområder i Sverige. Rapporten kan laddas ner här: https://hdl.handle.net/11250/5484116.

Studien är i sin helhet finansierad av Sametinget i Sverige efter ansökan från Idre sameby och har genomförts som ett samarbetsprojekt mellan Idre sameby och NINA. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om lämplig storlek på förvaltningsområden runt kalvningsområdena samt vilka effekter olika uttag av björn i dessa områden kan ha på björnstammen. Sådan kunskap är viktig för att säkerställa en hållbar björnförvaltning inom de fastställda toleransnivåerna för rennäringen i Sverige.

Vi hoppas att rapporten är av intresse och den får gärna spridas vidare till andra som kan ha nytta av den.

För Idre sameby,
Peter Andersson

Under det senaste året har flertalet olika riksdagspartier i olika forum lyft frågan om samiska rättigheter, och särskilt jakt och fiskerättigheter. Frågan debatteras flitigt av många, men allt för ofta i forum där rättighetsbärarana, samebyarna, inte finns med vare sig som åhörare eller medverkande.  SSR har under många år arbetat med frågan om jakt och fiske, bland annat genom Girjasmålet, ett arbete som påbörjade 2006 och som fortfarande pågår.

Till panelsamtalet har följande partier anmält deltagande, vilket vi tackar för (listan kompletteras vartefter vi får svar)

Peter Eriksson, Sverigedemokraterna
Richard Herrey, Kristdemokraterna
Liberalerna

Här kan du läsa Helena Ommas avhandling: https://samas.no/se/dahpahusat/nakkahallan-ma-helena-omma

Samiskt språkcentrum är en del av Sametinget och arbetar för att främja och stärka de fem samiska språken syd-, ume-, pite-, lule- och nordsamiska. Samiskt språkcentrum arbetar för de samiska språkens revitalisering och för att stärka samiskans position i samhället.
Samiskt språkcentrum är lokaliserat till Staare/Östersund, Dearna/Tärnaby, Jåhkåmåhkke/Jokkmokk och Giron/Kiruna där Sametinget har sina lokalkontor.

Sylvia Sparrock och Ingegerd Vannar från Samiskt språkcentrum berättar.

SSRs Hederspris kommer att delas ut vid ett fysiskt landsmöte och nomineras av medlemmar, styrelse eller annan person. Priset vänder sig till en person som gjort förtjänstfulla insatser för att sprida inspiration och kunskaper av betydelse för utvecklingen av samiskt näringsliv och samiskt samhällsliv. Pristagaren kan vara same eller inte same, man eller kvinna, ung som gammal.

Forskargruppen Lávvuo-Forskning och utbildning för samisk hälsa från Umeå universitet deltar med information om möjligheten att delta i den samiska folkhälsoenkäten under våren 2026, bland annat med särskilda frågor om arbetsrelaterad hälsa i renskötseln. Lávvuo informerar också om olika rapporter om samisk hälsa som resultat av den förra undersökningen (2021) samt om det pågående projektet Birgehallan boazodoalus: Hälso- och säkerhetsrisker inom renskötseln.

Tidningen Samefolket
Tidningen Samefolket speglar aktuella, kulturella och politiska händelser i det samiska samhället och bland världens urfolk. Den är världens äldsta ännu existerande urfolkstidning. Tidningen har varit samernas egen röst sedan det samiska landsmötet i Staare, Östersund, 1918. Numera finns dessutom alla utgivna nummer i vårt digitala arkiv.

Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen är den statliga myndighet som hanterar frågor kring skogen. Vår vision är skog till nytta för alla och vi berättar om vilka underlag vi har tillgång till för vår handläggning av avverkningsärenden inom renskötselområdet samt om hur lavindikatorkartan kommer att användas och varför vi ser den som viktig för vår handläggning. Jag, Cecilia Persson och Vanja Strand kommer att finnas vid vårt ståbord vid pauser under dagen.

Samiskt språkcentrum är en del av Sametinget och arbetar för att främja och stärka de fem samiska språken syd-, ume-, pite-, lule- och nordsamiska. Samiskt språkcentrum arbetar för de samiska språkens revitalisering och för att stärka samiskans position i samhället. Samiskt språkcentrum är lokaliserat till Staare/Östersund, Dearna/Tärnaby, Jåhkåmåhkke/Jokkmokk och Giron/Kiruna där Sametinget har sina lokalkontor.

Niejda, en förening för samiska tjejer, kvinnor och icke-binära. Syftet med vårt arbete är att erbjuda våra medlemmar ett forum där de kan känna gemenskap och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vårt mål är att samiska tjejer och kvinnor oavsett hur och var de lever skall känna att de har makten att styra sina liv. Utifrån våra medlemmars behov erbjuder vi både fysiska och digitala medlemsträffar, deltar i samråd och referensgrupper och bedriver projekt.

Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

Ex

Samebyn/sameföreningen som har fullmakter ska lämna:

Protokoll eller protokollsutdrag där man ser vilka personer som är utsedda.

Ex på formulering är:

§ X Val av ombud till SSRs Landsmöte

Styrelsen beslutar att välja NN, NN, NN och NN som ombud till SSRs Landsmöte 2026.

Fullmakt från det valda ombudet till den medlem som är på Landsmötet.

Ex på formulering är:

Fullmakt

Jag NN ger härmed fullmakt till NN att föra min talan och utöva min rösträtt vid SSRs Landsmöte 2026.

Underskrift av den som lämnar fullmakt