SSR träffar idag landsbygdsminister Peter Cullengrens statssekreterare, Dan Ericsson, för att lyfta frågor kopplade till främjandeanslaget och rovdjursersättningen.
Regeringen aviserade en höjning av främjandeanslaget med 10 miljoner SEK för budgetåret 2024 för att möjliggöra höjd rovdjursersättning för rennäringen.
Bakgrunden till mötet är den kritik som landets samebyar riktat mot Sametinget gällande omfördelningen av medel från främjandeanslaget, se bilagd skrivelse.
– Våra medlemmar, samebyarna, har tydligt uttryckt ett missnöje och oro för hur främjandeanslaget används, framför allt den omfördelning som skett och sker från rennäringens anslag till myndighetens administrativa förvaltning. Vi vill därför säkerställa att regeringen nu öronmärker det ökade anslaget om 10 miljoner till höjd rovdjursersättning, säger Matti Blind Berg förbundsordförande SSR.
– Naturligtvis är vi inte nöjda med nuvarande rovdjursersättning eller förvaltningen av stora rovdjur, vilket vi kommer att påtala. En viktig fråga som våra medlemmar lyft flertalet gånger är kravet på höjd ersättning för björn och örn, här behöver regeringen agera, säger Matti Blind Berg.
– Främjandeanslaget ska gynna renen, samebyarna och rennäringens företrädare, helt klart är att landets samebyar inte är nöjd med hur Sametinget hantera anslaget idag, avslutar Blind Berg.
Skrivelsen
Till
Sametingets styrelse
Rennäringsnämnden
Kopia till
Landsbygdsminister Peter Cullengren
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Skrivelse angående omfördelning av medel
Sametinget har under 2022 omfördelat 3,2 miljoner SEK samt under 2023 omfördelat ytterligare ca 9 miljoner SEK i budget från främjandeanslaget för rennäring till Sametingets administrativa förvaltning.
Detta verkar inte ha varit ett konsensusbeslut inom Sametinget, men framför allt, så har ingen förankring/konsultation inför beslut skett, vare sig med samebyarna eller SSR.
Att Sametinget har fått ett godkännande för omfördelningen av regeringen är i detta fall oväsentligt. Främjandeanslaget är till för rennäringen och dess utövare och företrädare, och således ska omfördelningar av nu aktuellt slag förankras hos rennäringen och dess företrädare, och inte enbart hos politiken och myndigheten.
Såvitt vi förstår grundar sig omfördelningen på att förvaltningen har/haft för lite medel, och att främjandeanslaget haft för mycket kvarvarande medel, som inte skulle kunna användas inom rätt budgetår.
Vi finner detta resonemang mycket märkligt, då överblivna medel i första hand enligt vår uppfattning ska fördelas inom rennäringen och dess företrädare.
Renägare och samebyar är idag under stor press där klimatförändringar, rovdjur, markintrång och andra omvärldsfaktorer påverkar möjligheterna att bedriva en naturbetesbaserad renskötsel. Vi menar att extra fördelning av medel kunna göra nytta.
Idag är det stora svårigheter för samebyarna och renskötarna med de alltmer ökade kostnaderna att få en hållbar ekonomi. Utvecklingen med ökade kostnader kommer inte avstanna utan mest troligt öka ytterligare, det är således viktigt att insatser görs.
Vi vet inte om Sametinget genom dess styrelse är omedveten om denna verklighet? Men genom att omfördela medel från rennäringen till myndighetens administrativa delar, utan att det genererat en ökad nytta för samebyarna, förefaller det kunna vara så.
Om främjandeanslagets medel inte kan förbrukas inom rätt tid så hade Sametinget i stället kunnat ta beslut att fördela medel till samebyarna eller företrädare för rennäringen, för att stötta och förbättra förutsättningarna för deras fortsatta arbete för renens möjligheter till naturbete.
Med denna skrivelse begär vi att medel nu återförs till främjandeanslaget för rennäring.
Vi begär i tillägg till detta en förklaring på hur Sametinget kan anse det vara rätt att ta medel från renen till myndighetens förvaltning.
Denna skrivelse har tagits fram och beslutats av SSR tillsammans med undertecknade samebyar i samband med SSR:s ordförandekonferens, förteckning nedan.
Enligt uppdrag
Matti Blind Berg Jenny Wik Karlsson
Förbundsordförande Förbundsjurist
Samebyar som deltagit vid framtagande av skrivelse samt beslutat om densamma;
Saarivuoma
Lainiovouma
Könkämä
Muonio
Gabna
Laevas
Girjas
Baste čearru
Unna Tjerusj
Gällivare skogsameby
Sirges
Jåhkågaska
Tuorpon
Luokta-Mávas
Semisjaur- Njarg
Svaipa
Vittangi
Udtja
Ståkke
Maskaure
Västra Kikkejaure
Östra Kikkejaure
Mausjaure
Malå
Gran
Ran
Ubmeje Tjälddie
Vapsten
Vilhelmina norra
Vilhelmina södra
Voernese
Ohredahke
Jinjevaerie
Jovnevaerie
Njaarke
Kall
Handölsdalen
Tåssåsen
Mittådalen
Ruvhten Sijte
Idre
Eller läs skrivelsen här >
