[:sv]Klimatförändringens påverkan på renskötseln[:]

23 november, 2016

[:sv]Under försommaren 2016 genomförde SSR en enkätstudie i samebyarna. Enkäten gav övergripande information om hur samebyarna upplever klimatförändringen och effekterna av den i renskötseln. Det förändrade klimatet är en stor utmaning och med stor sannolikhet kommer en omställning av dagens renskötsel bli nödvändig. SSR gör bedömningen att det krävs stora insatser såväl internt som externt för att påbörja detta arbete. Det interna arbetet måste initialt fokusera på olika scenarion och möjligheter till omställning.

Samebyarna upplever att effekterna av klimatförändringen påverkar renskötseln påtagligt. Enkätsvaren visar en tydlig brytpunkt efter 2005 då renskötarna upplever att effekterna av klimatförändringen medför konsekvenser som är negativa och reella, dvs något som påverkar dem i deras vardag idag. De mest framträdande förändringarna listas nedan;

  • Renens årsbundna beteende- och vandringsmönster har och förväntas fortsätta förändras i takt med det upplevda varmare och blötare klimatet och att årstiderna förskjuts, sena höst/vintrar och tidiga vårvintrar. Renens sätt att nyttja markerna påverkas och vissa områden upplevs få ett hårdare betestryck.
  • Höstarna är varmare och det regnar långt in i december på frusen mark vilket leder till isbildning på marklaven och låsta beten i stort sett varje år. Fler och fler tvingas till åtgärder för att få renen att överleva. Renen får svårare att gräva och är beroende av hänglavsbete nästan hela vintern. Det resulterar i att renarna behöver spridas ut över större arealer och använda s sig av större vinterbetesområde än tidigare och det medför att det blir det mer arbetsintensivt för renskötarna.
  • Svaga och osäkra isar innebär längre flyttvägar på land eller på lastbil till ökade och oväntade kostnader.
  • Snön kommer inte i så stor mängd förrän efter årsskiftet och längre perioder med blida orsakar skarbildning redan i februari.
  • Skogssamebyarna upplever ett ökat inslag av lövträd i barrskogarna och att arealen marklav minskar i skogarna.
  • Trädgränsen klättrar högre upp mot kalfjället.

Inte bara renen påverkas av klimatförändringarna utan även jakten och fisket, vilka utgör viktiga kompletterande utkomster för samebyarnas medlemmar.. Renskötarna upplever att:

  • Älgens vandring förskjuts genom att de brunstar senare och vandrar inte mot fjällen på grund av sen vår där snön till fjälls ligger kvar till midsommar. Älgarna väljer att kalva längre österut där det är snöfritt och grönt.
  • De varma höstarna upplevs försvåra hanteringen av nedlagt vilt. Kötthanteringen blir ett stort problem i och med ett varmare klimat. För att klara köttets kvalitet måste skjutna djur hanteras genast, något som påverkar lönsamheten.
  • Rödingarna söker sig till djupare vatten där temperaturen är kallare och de upplevs minska i antal medan öringen ökar i antal.
  • De varmare vattnen medför att man upplever rovfiskarna abborre och gädda vandrar högre upp i fjällsjöarna på bekostnad av ett minskat bestånd av sik.
  • Det upplevda oförutsägbara vädret, bland annat kraftiga stormar under vår och sommar gör tillfällena till fiske färre.
  • Vattenståndet varierar stort idag jämfört med för 20 år sedan.
  • I Västerbotten upplever samebyarna att sjöarna håller på att växa igen.

Samebyarna efterfrågar en klimatfond som kan möta förväntade kommande kostnader för det omställningsarbete som krävs i och med anpassningar till klimatförändringarna, tex för nödutfodring nya anläggningar, uppsamlingshagar, ökad mängd helikopter vid samlingar och lastbilstransporter för flytt mellan betesområden. Samebyarna upplever ett behov av att finna medel till deras anpassning mot det nya klimatet. Det finns också ett uttalat behov av insatser mot att restaurera betesmarkerna, återställa och gynna marklavbetet samt spara mer av hänglavsskogarna som i flera samebyar behövs under nästan hela vintern.

Enkätstudien kommer att följas upp med djupintervjuer under våren 2017 och kommer sammanställas i en rapport som finns tillgänglig efter SSR:s landsmöte i maj 2017. Sammanställning från enkäten är bilagd detta PM.

Jenny Wik Karlsson[:]

Print Friendly, PDF & Email