Gruvetableringens konsekvenser på världsarvet Laponia är inte tillräckligt utredda

Bild tagen i Laponia under kalvmärkning. Fotograf: Jonas Vannar
9 juni, 2021
Bilden tagen i Laponia under kalvmärkning. Foto: Jonas Vannar

Den 2 juni 2021 kom svaret från UNESCO på Sveriges begäran, om hur världsarvet Laponia kommer att påverkas av en eventuell gruvetablering i Gallok.

Svaret avslöjade som väntat att en potentiell stor till mycket stor påverkan på världsarvets Outstanding Universal Values (OUV) inte kan uteslutas. UNESCO påpekar dessutom att de konsekvensanalyser som har utförts inte följer det ramverk och riktlinjer som finns gällande OUV, vidare så lyfter UNESCO att flera viktiga delar inte alls är utredda.

– Bolaget har i flera års tid hävdat att deras konsekvensbeskrivningar är tillräckliga och att bolagets underlag visar att världsarvet inte kommer att påverkas, men UNESCOS svar visar tydligt att bolaget inte ens uppfyllt minimikraven när man vill in och exploatera på samebyarnas marker, säger Jan Erik Länta, ordförande Jåhkågasska Tjiellde.

UNESCO lyfter även fram “the International Council on Mining and Metals’ (ICMM) “No-go” commitment”. Som bland annat fastslår att gruvprojekt som riskerar påverka världsarv inte skall ges tillstånd.

– Det är oerhört viktigt att Sveriges regeringen nu tar till sig vad som förts fram av UNESCO i sitt fortsatta arbete. Lika viktigt är det att Beowulf följer, ICCM:s rekommendationer och drar sig ur denna exploatering, på så sätt så visar bolaget att dom respekterar de värden som finns inom världsarvet, säger Jenny Wik Karlsson, ombud för Sirges sameby och förbundsjurist vid Svenska Samernas Riksförbund.

UNESCO pekar även på stora brister i underlagen när det gäller konsekvenser av malmtransporterna av malmen samt hur detta påverkar världsarvet.

– Transporterna av malm från en eventuell gruva i Gallok kommer utan tvivel att skada renskötseln i Sirges och det känns tryggt att UNESCO påpekar att detta är ett hot mot världsarvet, menar Mikael Kuhmunen, ordförande Sirges sameby.

Slutligen påtalar UNESCO vikten av en levande och aktiv renskötsel inom Laponiaområdet och att Sverige har ett stort ansvar för att denna urfolksnäring ges möjligheter att fortsätta sin verksamhet.

– Det som UNESCO nu fört fram är precis det som samebyarna lyft otaliga gånger både till Bolaget och till ansvariga politiker, säger Länta och Kuhmunen.

– Vår inställning är att det inte är möjligt med en gruva i Gallok, eftersom det har en så stor negativ påverkan på samebyarnas renskötsel och samebyarnas rättigheter. Utifrån vårt perspektiv borde denna fråga redan varit avgjord, utifrån Sveriges internationella åtaganden som ska skydda urfolkens traditionella näringar (renskötsel). Det är dags att regeringen nu tar sitt ansvar fullt ut, avslutar Jenny Wik Karlsson.

Print Friendly, PDF & Email