Sámiid Riikkasearvi (SSR) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ovan angivna utredning. Med anledning härav lämnar SSR följande yttrande.
SSR:s inställning
SSR vill inledningsvis lyfta fram att det är positivt Svenska Kyrkan bland annat genom denna utredning aktivt påbörjat ett arbete för att säkerställa att de samiska rättigheterna, vilket även innefattar renskötselrätten, respekteras fullt ut.
SSR ser positivt på de förslag som utredningen lagt, men vill peka på att det är av yttersta vikt att implementeringen säkerställer att de krav som den internationella rätten ställer i fråga om samebyarnas rättigheter efterlevs fullt ut.
SSR har granskat betänkandet utifrån vår vision Njunjuš, vår värdegrund, och våra samepolitiska ställningstaganden samt utifrån den av landsmötet antagna skogspolicyn, bilägges yttrandet.
SSR har grundat sin bedömning i de internationella åtaganden Sverige har gentemot samerna som urfolk, samt hur förslaget påverkar och beaktar samebyns egendomsrätt och därmed dess rätt till inflytande och rätt att fatta beslut om marken och åtgärder som berör dem.
SSR:s medlemmar har genom förbundets högsta beslutande organ, Landsmötet, vid ett flertal tillfällen uttalat att i områden som bebos och brukas av samer ska delaktighet och rätt till reellt inflytande i frågor som påverkar och berör ska vara rådande. Därav anser SSR att det behöver säkerställas att så sker, då beslut om åtgärder som påverkar samebyarna ska fattas.
SSR anser att det är av vikt att de två nordliga stiften, Härnösand och Luleå stift anslutit sig till Forest Stewardship Council (FSC), men vill här tydligt lyfta fram att det krävs ytterligare insatser för att Svenska Kyrkan och stiften ska leva upp till de internationella krav som ställs inom urfolksrätten.
SSR uppmanar Svenska kyrkan att gå vidare med de förslag som utredningen tagit fram, samt att dessa förslag implementeras fullt ut inom samtliga stift som verkar inom renskötselområdet.
Principiella utgångspunkter
Samerna erkänns i Sverige som urfolk och som en nationell minoritet. För urfolk har marken där de levt och verkat under lång tid stor betydelse för deras identitet, deras kultur och deras ekonomiska försörjning och för möjligheten att föra sitt arv vidare till kommande generationer.
Renskötselrätten utgör en särskilt rätt till fast egendom (bruksrätt). Genom rättspraxis (Girjasmålet, Skattefjällsmålet och Nordmalingsmålet) har det fastslagits att renskötselrätten grundas i ett långvarigt bruk genom urminneshävd och sedvana. Det är även klarlagt att det rör sig om en rättighet av civilrättslig karaktär och att renskötselrätten omfattas av egendomsskyddet enligt 2 kap 15 § regeringsformen på samma sätt som äganderätten.
Sverige har fått upprepad kritik av flera internationella granskningsorgan hur Sverige hanterar olika frågor och rättigheter som berör samerna och samebyarna. Kritiken och rekommendationerna från granskningsorganen har bland annat gällt otillräckliga samråd med samerna/samebyarna och rätten att på förhand lämna ett frivilligt och informerat samtycke (FPIC). [1]
Inom internationell rätt har det skett en utveckling av förståelsen av FPIC. Särskilt vad gäller beslut som har en negativ påverkan på urfolks egendomsrätt. Internationell rätt ställer numera krav på stater och staters skyldighet att nå konsensuslösningar. När beslut exempelvis påverkar samebys egendomsrätt krävs inte endast en formaliserad rätt att delta i beslutsprocesser. I vissa fall/ärenden måste stater få urfolks samtycke innan beslut fattas i ärendet.[2]
SSR vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamhet på den rättsutveckling som skett avseende tillämpningen av internationell rätt i frågor som berör samerna som urfolk, vilket innefattar samebyarnas rätt att bedriva sin traditionella näring, renskötsel. Högsta domstolen har i sin dom i Girjasmålet (NJA 2020 s 3) uttalat sig om skyldigheten att tolka och tillämpa svensk rätt fördragskonformt (p 93-94). HD har i anslutning uttalat sig om artiklar i FN:s urfolksdeklaration och ILO-konventionen 169 som utgör för Sverige bindande folkrättsliga principer och därför ska, som HD tydliggör, ges betydelse vid tolkningen av gällande rätt (jfr p 93, 130-132, 162-163).
I Girjasmålet (NJA 2020 s 3, p 92-93) har Högsta domstolen klargjort att vid rättstillämpning där det är fråga om att väga olika faktorer mot varandra ska samernas intresse av att kunna vidmakthålla sin kultur, däribland renskötseln, tillmätas särskild vikt. Högsta domstolen hänvisar både till grundlagen (1 kap 2 § 6 st RF) och Sveriges internationella åtaganden i detta sammanhang (bl a artikel 5.1 i ramkonventionen). Högsta domstolens resonemang i dessa delar speglar tydligt att det vid bedömningar av olika intressen varav renskötseln är ett, måste samebyarnas rättigheter att utöva sin näring tillmätas betydelse. Dessa principer får idag anses utgöra vägledande praxis.
SSR anser att Svenska Kyrkan även måste beakta detta vid implementering av de förslag som utredningen lagt.
Övergripande synpunkter på utredningen
Ur utredningsdirektivet till Svenska kyrkans skogsutredning:
Urfolksfrågor
Utredningen måste beakta och bearbeta urfolksfrågor och urfolksrätt, och för Svenska kyrkan är det av vikt att inkludera samers rätt som urfolk.
Som en del av Svenska kyrkans officiella ursäkt till det samiska folket, har Svenska kyrkan åtagit sig åtta åtaganden som ska förverkligas under perioden 2022–2031. I åtagandena återfinns bland annat att synliggöra samisk andlighet, öka kunskapen och respekten för urfolksrättens principer inom Svenska kyrkan och i samhället samt att öka samers inflytande och delaktighet i Svenska kyrkan.
Utredningen ska bidra i arbetet med den officiella ursäkten till samerna och de åtaganden som är gjorda inom ramen för ursäkten.
Utredaren har till stora delar utgått från den internationella rätten och urfolksrätten, vilket återspeglas till stora delar i utredningens förslag. SSR anser dock att det finns behov av vissa förtydliganden, för att säkerställa att de samiska rättigheterna till fullo respekteras.
SSR lämnar enbart synpunkter på de delar av utredningen som bedömts ha särskild betydelse i de frågor som berör samiska rättigheter.
Särskilda kommentarer på utredningen
SSR vill inledningsvis lyfta fram att utredningens förslag att införa av Free, prior and informed consent (FPIC) har stor principiell betydelse. Det är ett viktigt ställningstagande inte minst i förhållande till Svenska kyrkans försoningsprocess. Det måste dock poängteras att de ställningstaganden och utfästelser som görs måste efterföljas av handling.
Tillämpningen av FPIC kan inte reduceras till någonting som man enbart eftersträvar, därav är det centralt att tolkningen av principen och den praktiska tillämpningen blir så tydlig som möjligt. Enligt SSR:s uppfattning så skulle förslaget i vissa delar kunna förtydligas.
Utredningen föreslår följande;
12.2.8 Urfolksrättslig princip införs (s. 325)
”Utredningens förslag: Principen om fritt och informerat förhandssamtycke införs i kyrkoordningen. Åtgärder som innebär en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande, får inte påbörjas eller genomföras innan ett sådant samtycke lämnats av den berörda samebyn. Överenskommelser som ingås med berörd sameby ska dokumenteras.”
Ny paragraf: 46 kap. 3 a §
Föreslagen lydelse
”En åtgärd i förvaltningen av en prästlönefastighet som innebär en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande, får inte påbörjas eller genomföras innan ett fritt och informerat samtycke lämnats av den berörda samebyn. Överenskommelse som ingås med en berörd sameby ska dokumenteras.”
Såsom tidigare nämnts är efterlevnaden av FPIC central för att säkerställa att samebyarna får ett reellt inflytande. Det krävs att berörda samebyar bereds möjlighet till inflytande och delaktighet tidigt och under hela processen.
Vidare förutsätts att de berörda samebyarna kan delta på jämlika villkor som förvaltarna av markerna, Prästlönetillgångarna (PLT). För att ett jämlikt förhållande ska råda så krävs att samebyarna tillförs resurser, att detta saknas i utredningen är en brist.
SSR ser en viss problematik med begreppen ”direkt och betydande ” i utredningens förslag. Dessa begrepp ger ett visst tolkningsutrymme om vilka situationer som avses. För att undvika att det uppstår olika tolkningar föreslår SSR att begreppen tas bort. För de fall så inte sker så bör PLT och berörd sameby tillsammans inför varje åtgärd vara ense om åtgärden är att betrakta som direkt och betydande för samebyn.
12.3 Mål och inriktning för skogsförvaltningen (s. 329)
Förslag markerade med * förutsätts beslutas av kyrkostyrelsen.
Utredningens förslag*: Målet för förvaltningen av skog som ingår i prästlönetillgångarna och av kyrkan ägd skog ska vara:
Svenska kyrkans skogsbruk ska bidra till att skapa ett varierande och multifunktionellt landskap med en mångfald av brukningsmetoder där fler värden kan levereras samtidigt, såsom andliga och existentiella värden, ekonomisk avkastning, biologisk mångfald, klimatnytta, ekosystemtjänster i övrigt och social välfärd.
SSR ser positivt på utredningens förslag men anser att det även ska finnas med ett tydligt mål om att Svenska kyrkan ska främja renskötseln, samisk kultur och andlighet i sin förvaltning. De definitioner och kriterier som ofta uppställs av majoritetssamhället är inte baserade på en samisk kulturuppfattning, vilket kan innebära intressekonflikter när exempelvis målbilder ska arbetas fram.
Att även renskötseln och samiska rättigheter ska omfattas av en målbild är centralt för att Svenska kyrkan i sin förvaltning aktivt ska kunna främja samiska rättigheter. SSR vill här också lyfta renens betydelse för upprätthållande av biologisk mångfald. I sammanhanget kan också nämnas att konventionen om biologisk mångfald lyfter särskilt fram vikten av kulturella sedvänjor.
12.3.4 Preciseringar rörande områden för naturnära skogsbruk (s.335)
Utredningens förslag: Målet avser mager tallskog i renskötselområdet. Dessa områden renskötsel anpassas genom en hårdare röjning och gallring och ingen eller mycket skonsam markberedning. Den generella hänsynsnivån inom dessa områden är 10%.
SSR anser att detta förslag till vissa delar strider mot urfolksrätten och FPIC då förslaget sätter en generell hänsynsnivå om 10%.
12.4 Rennäringen och markförvaltningen (s. 337)
Utredningens förslag:
– Fritt och informerat förhandssamtycke, FPIC, införs som princip i kyrkoordningen, se också 12.2.8
– Skogsbruket anpassas till renskötselns behov, se vidare 12.3.3 och 12.3.4
– Möjligheten skapas att genom avtal för organisationer med anknytning till det samiska folket utnyttja Svenska kyrkans skog för att hämta slöjdämnen.
– Heliga platser undantas i förekommande fall helt från skogsbruk. Dessa platser förvaltas gemensamt av samerna och kyrkan.
– Dialog på strategisk nivå etableras mellan företrädare för de nationella samiska organisationerna och Svenska kyrkan
– Samiska företrädare ges möjlighet till ersättning vid deltagande i samråd.
SSR ställer sig positiv till de förslag som lämnas, det måste dock säkerställas att Svenska kyrkan aktivt arbetar för att främja renskötseln och de samiska rättigheterna. I frågan om vad som kan anses utgöra renskötselanpassat skogsbruk hänvisar SSR till den skogspolicy som antagits av förbundets landsmöte.
Avslutande kommentarer
Den samiska delaktigheten och därmed inflytandet kommer att stärkas genom att förslagen i utredningen implementeras. SSR uppmuntrar Svenska Kyrkan att arbeta vidare med ytterligare förslag exempelvis samförvaltning. En samförvaltning kan ske på olika sätt men skulle klargöra mer för behoven på lång sikt för att skapa mer resilienta skogar med en större biologisk mångfald där renen mår bra. Detta skulle kunna ses som nästa steg i Svenska kyrkans försoningsprocess.
Som nämnts i detta yttrande ställer sig SSR positiv till att de två nordligaste stiften valt att certifiera sig i enlighet med FSC, Det måste dock förtydligas att FSC är ett marknadsbaserat ramverk, därför är det av största betydelse hur PLT faktisk fyller sin certifiering med. Implementering av FPIC sker först när innebörden av FPIC genuint respekteras.
Sámiid Riikkasearvi
Matti Blind Berg
Förbundsordförande
Jenny Wik Karlsson
Förbundsjurist
[1] Kritiken har bland annat framförts i granskningar av Sveriges efterlevnad av FN:s konvention om avskaffade av alla former av rasdiskriminering (2013 och 2018), Europarådets granskning av Sverige gällande Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (2003 och följande granskningar) samt i den allmänna lädergranskningen under FN:s råd för mänskliga rättigheter (UPR).
[2] Se bl.a. Länsman I och II, Poma Poma v. Peru, ILA Resolution No 5/2012, Rights of Indigenous Peoples, Report on the Expert Mechanismon the Right of the Indigenous peoples, 23 Aug 2010, A/HRC/15/35, Progress report on the stydy on indigenous peoples and the right to participate in decision-making
