Tŝilhqot’in och samebyar samlas för historiskt kulturellt utbyte

30 augusti, 2023

Pressmeddelande

August 22, 2023
Tŝilhqot’in och samebyar samlas för historiskt kulturellt utbyte.

Tŝilhqot’in Nation och representanter från samiska folk har samlats för historiskt kulturellt utbyte i Williams Lake, Brittish Columbia, Kanada.

Tŝilhqot’in och samebyarna höll mellan den 14 och17 augusti, 2023, ett historiskt kulturellt utbyte i Tŝilhqot’in-territoriet, efter att Tŝilhqot’in besökte Sápmi i juni 2022. De två folken fortsatte sitt pågående kulturutbyte och lärande om sin kamp och ansträngningar för att skydda sina, territorier, vatten, kulturer och försörjning.

Tŝilhqot’in Nation välkomnade samebyarna Duorpun och Gällivare Skogssameby samt medlemmar från Sirges samebyar, kommunalrådet i Jokkmokks kommun, representanter från Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk, Sametingets tidigare styrelseordförande på svensk sida, professorer från University of Northern British Columbia, och en representant från den kanadensiska kommissionen för UNESCO.

De två folken hittade många gemensamma utgångpunkter och möjligheter att lära av varandra. Tŝilhqot’in delade med sig av sin historia och heliga platser, sin framgång att som de enda och första urfolket få sina landrättigheter erkända av Kanadas Högsta Domstol (Tsilhqot’in Nation v. British Columbia), samt sin framgångsrika kamp för att skydda Teztan Biny (Fish Lake) från försöket att öppna gruvan New Prosperity och effekterna av Gibraltargruvan – Kanadas näst största koppargruva.

Samerna delade med sig av sin kultur, duodji och jojk, berättade om effekterna av Aitik – Europas största koppargruva, samt sin kamp för att skydda sina renbetesmarker från en föreslagen gruvetablering i Gállok. Dessutom delade den samiska delegationen med sig av de lärdomar de har dragit av att driva ett samiskt museum i över tre decennier.

Utbytet uppmärksammade även FN:s pågående årtionde för ursprungsspråk. En röd tråd under veckan handlade om hur urfolkens värderingar uttrycks i Tŝilhqot’in och de samiska språken och kulturen, samt de lärdomar om hållbar utveckling som kan hämtas från språk och kultur.

Tŝilhqot’in och samerna har förbundit sig att fortsätta att utveckla samarbete, lärande och utbyte. De kommer att utarbeta en avsiktsförklaring för att formellt befästa sin relation, utveckla möjligheter till framtida ungdomsutbyten, samt uttrycka Tŝilhqot’in Nations stöd till samebyarna Jåhkågasska, Duorpun och Sirges i deras kamp mot det destruktiva förslaget om att öppna en gruva i Gállok.

Citat:

Chief Joe Alphonse, Tŝilhqot’ins folkets regering

”Tŝilhqot’in har blivit beryktade runt om i världen för att vi som enda urfolk i Kanada fått våra landrättigheter erkända och därmed framgångsrikt skyddat våra marker och vårt territorium. Vi är hedrade och glada över att urfolk från hela världen vill lära av oss och utveckla samarbeten med vårt folk. Under det här besöket har samerna och Tŝilhqot’in befäst sin starka vänskap och sitt partnerskap. Vi ser fram emot att fortsätta det arbetet i framtiden. Båda folken delar gemensamma intressen och har utkämpat, eller utkämpar nu, liknande strider. I decennier kämpade Tŝilhqot’in mot ett gruvprojekt som skulle ha orsakat förödelse för våra marker, vatten, heliga platser och människor på vårt territorium. Idag möter våra allierade, samerna, en liknande strid hemma i och med förslaget om att utan deras samtycke etablera en gruva på deras territorium. Det finns inget berättigande för gruvprojekt som har så skadliga effekter för urfolk och deras kulturer. Vi står tillsammans med våra vänner och uppmanar den svenska regeringen att återkalla tillståndet för en bearbetningskoncession i Gállok .”

Jon-Mikko Länta, , ordförande i Jåhkågasska

”Efter den svenska regeringens beslut att godkänna ett gruvtillstånd för att exploatera järnmalmsfyndigheten Gállok har konflikten nått ett kritiskt skede. Beslutet togs utan vårt samtycke. Vi förbereder nu, tillsammans med våra grann-samebyar inför den kommande miljöprövningen. Vi är beredda att stoppa projektet med alla medel, och vi är inspirerade av Tŝilhqot’in nationens kamp för att stoppa förslaget om New Prosperity-gruvan vid Teztan Biny (Fisksjön), strax norr om Vancouver i Kanada.”

Chief Roger William, Xeni Gwet’in

”Det har varit en stor ära att vara värd för samerna på de marker som av Kanada nu erkänts som våra. Tŝilhqot’in och samerna har mycket gemensamt: en förståelse för hur viktig vår ungdom är för att bevara och skydda våra folks, kultur, traditioner och sätt att leva, idag och i framtiden. Tillsammans planerar vi att organisera ett ungdomsutbyte för att öka medvetenheten om urfolken historia, legender och lagstiftning, och vikten av att upprätthålla banden till markerna.

Vi kommer att fortsätta att ta alla tillfällen vi kan för att lära, dela och utvecklas av varandra och fortsätta denna vänskap. Vi erbjuder samerna vårt uppriktiga stöd mot gruv-planerna som föreslås på deras renbetes marker.”

Hanna Persson, styrelseledamot i Gällivare Skogssameby

” Aitik är den största koppargruvan i Europa och ligger på Gällivare Skogssameby marker. Flera andra gruvor är i drift eller håller på att etableras i regionen. Aitikgruvan öppnades utan vårt medgivande. Vi upplever just nu negativa konsekvenserna av den så kallade gröna omställningen. Den pågående industriella omställningen till icke-fossil produktion kräver stora mängder energi och har resulterat i en massiv utbyggnad av vindkraftsparker. De kumulativa markanvändningseffekterna av gruvdrift, storskaligt skogsbruk och energiproduktion på våra betesland hotar vår samebys existens.”

Per Jonas Parffa, ordförande i för Tuorpon sameby.

”Samebyarna har kommit överens med Tribal Tŝilhqot’ins regering om att fortsätta vårt samarbete för att skydda våra marker och territorier och för att vitalisera och främja våra språk, traditionella kunskaper och kulturarv. Det finns ett akut behov av att skydda, återuppliva och främja urfolks språk runt om i världen, och vi har kommit överens om att inleda ett långsiktigt ungdoms- och kulturutbyte. Att skydda urfolkens kultur och försörjning kräver fredsbyggande, effektiv styrning ( governance), miljöskydd och skydd av urfolkens rättigheter. Vi är också tacksamma mot den kanadensiska UNESCO-kommittén som deltog i vårt besök och bidrog till att göra detta kulturutbyte genomförbart.

Tŝilhqot’in Contact:
Jacey Warne
Communications Manager
Tŝilhqot’in National Government
(403) 998-7581
jwarne@tsilhqotin.ca

Sámi Contact:
Per-Jonas Parffa
Duorpon Sámi Reindeer Herding Community
E-mail: parffa@gmail.com/ Tel. 070-554 58 78 eller tuorpon.sameby@gmail.com / Tel: +46703954403