§ 5 Godkännande av dagordning
Dagordningen godkändes.
§ 6 Ansökan om medlemskap
Tärendö sameby har ansökt om medlemskap i SSR (bilaga A). Styrelsen föreslår att ansökan ej beviljas. Enligt SSR:s stadgar är medlem i SSR sameföreningar och samebyar där huvudparten av renarna ägs av renskötselberättigade. I Tärendös ansökan framgår inte att huvudparten av renarna ägs av renskötselberättigade.
Orrestaare saemien sibrie har ansökt om utträde ur SSR (bilaga B)
Åarjelraedtien siebrie, Piteå sameförening och Karesuando sameförening har inte betalat medlemsavgift 2012 och 2013 trots påminnelse.
Landsmötet beslutade
att avslå Tärendös ansökan om medlemskap i SSR
att bevilja Orrestaare saemien sibrie utträde ur SSR.
att utesluta Åarjelraedtien siebrie, Piteå sameförening och Karesuando sameförening.
§ 7 Jakt- och fiskeprocessen och renskötselkonventionen, information
Mattias Åhren informerade om Jakt- och fiskeprocessen och renskötselkonventionen.
§ 8 Inspiration; Girjas och Sirges
Matti Berg, Girjas och Jonas Vannar, Sirges berättade om sitt arbete mot gruvorna och inspirerade landsmötesdeltagarna. De berättade även om politikerveckan i Almedalen.
SSR:s ungdomsprojekt Aktavuohta presenterade sig.
§ 9 Ett livskraftigt, hållbart samiskt samhälle
Anders Baer höll ett föredrag om varför han har valt att arbeta med renskötsel. Renskötseln är inte bara ett levebröd utan en livsstil, var hans budskap.
Efter Anders föredrag hölls en paneldebatt i ämnet. I paneldebatten deltog Anders Baer, Katarina Daerga, Jörgen Jonsson och Karin Baer.
§ 10 Rönnbäcken- Vapsten om FN
Inger-Ann Omma berättade hur samebyn arbetat med Nickelgruvan i Rönnbäcken. Mattias Åhren berättade om anmälan till FN.
§ 11 Den svenska gruvboomens baksidor
Författare och journalist Arne Miiller berättade om den svenska gruvboomens baksidor. Boken som han har skrivit heter Smutsiga miljarder: den svenska grovboomens baksida.
§ 12 Toleransnivåer och rovdjursfrågor
Jenny Wik Karlsson berättade om läget i rovdjursfrågan och informerade om vad som nu sker när toleransnivån för rovdjur är fastställt till max 10%.
§ 13 Modeller/markanvändning
Per Sandström, SLU och Rasmus Kloeker Larsen presenterade en tidigare projektskiss Kartläggningsdialog om markanvändning ”då, nu och i framtiden”.
§ 14 Sápmi i framtiden
Jörgen Jonsson redogjorde för SSR:s arbete med framtidsfrågor.
§ 15 Resolution avseende förvaltningen av inbetalda medel förrättsskydd
Styrelsen har för medlemmarna i samband med regionala möten redogjort för den rättsfondering som samebyarna har hos förbundet. Frågan lyftes även under det extra landsmötet i fjol och styrelsen lovade att till detta landsmöte komma tillbaka med ett förslag. Styrelsen har fått in en rad olika kloka synpunkter och förslag från samebyarna när et gäller rättsfondsmedlenas framtida förvaltning. Styrelsen är mycket angelägen om att hitta en långsiktig bra lösning som samebyarna kan känna sig trygga med och föreslår därför följande.
- Styrelsens förslag till beslut:
- Att samebyarna upphör med inbetalningarna till rättsskyddsfonden i nuvarande form.
- Att samebyarna ger SSR rätt att i 5 år låna av redan inbetalda medel för att säkra upp checkkrediten
- Att SSR utreder möjligheter till att upprätta en fond/konto/juridisk person friställd SSR till vilken framtida inbetalningar avseende rättsskydd kan ställas
- Att inbetalda medel så snart det är möjligt överförs till ett av landsmötet beslutat nytt konto/form/juridisk person
- Att landsmötet uppdrar till styrelsen att inför ordförandekonferensen ta fram ett förslag till avtal samt förslag till riktlinjer avseende framtida förvaltning av rättsskyddsmedel.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.
§ 16 Resolution avseende årligt fast anslag till SSR
Samebyarna företräds idag på nationell, regional och lokal nivå av olika intresseorganisationer och myndigheter. SSR är den organisation som företräder samtliga samebyar samt flertalet sameföreningar i Sverige idag. SSR:s primära uppgift är att bevaka samebyarnas och rennäringens intressen. Genom sitt medlemskap visar samebyn att den vill att SSR företräder dem på den nationella arenan. Också i internationella sammanhang har SSR en viktig funktion som företrädare för rennäringen.
Landsmötet har tidigare riktat krav till regeringen att det behöver säkerställas att SSR
garanteras ett årligt anslag
Riksdag och regering kan genom riktade anslag garantera att årliga medel avsätts för specifika ändamål. Därav kräver landsmötet att SSR tilldelas riktade medel årligen.
Landsmötet kräver att
Riksdag och regering säkerställer att SSR tilldelas ett riktat årligt anslag som säkerställer organisation verksamhet i sin nuvarande form.
Landsmötet beslutar att anta resolutionen.
§ 17 Resolution angående begäran om ändring i Rennäringsförordningen avseende Samefonden
SSR:s landsmöte har vid flertalet tillfällen behandlat frågeställningar kopplade till intrångsersättningar som idag regleras bland annat genom samefonden.
Rennäringspolitiska kommittén föreslog redan i sitt slutbetänkande SOU 2001:101 vissa förändringar när det gäller Samefonden. Bland annat föreslogs att samtliga intrångsersättningar bör tillfalla berörd sameby och inte som nu delas mellan samebyn och Samefonden. Vidare föreslogs att ansvaret för de särredovisade fonder som avser användning i en enskild sameby om möjligt bör föras över till berörda samebyar. De s.k. 4.13 medlen skulle enligt kommittén föras över till de samebyar för vilka medel är avsatta under en tioårsperiod.
De medel som utgör intrångsersättningar utgör samebyarnas enskilda egendom. Det rör sig om ersättningar som är direkt kopplade till intrång i samebyarnas rättigheter och deras markanvändning. Denna typ av medel ska inte förvaltas av andra organ än samebyn. Därför är det nödvändigt att ändra 34 § rennäringslagen så att dessa medel går direkt till berörd sameby. Såsom förfarande är uppbyggt idag, då medlen fördelas mellan samefonden och den skadelidande samebyn, strider det mot egendomsskyddet i Sveriges grundlag och Europakonventionen. Det resonemang som tidigare varit grunden till denna reglering om att denna ersättning skulle kompensera samerna som kollektiv är inte hållbar eftersom det rör sig om samebyarnas egendom.
SSR:s grundinställning är att de nu aktuella intrångsersättningarna i framtiden ska gå direkt till samebyarna. Till dess en ändring av RNL kräver SSR att en ändring i RNF omedelbart genomförs. Det är mycket angeläget att komma till rätta med problemet att samebyarnas medel idag kan gå till helt andra ändamål än de som gynnar samebyarnas verksamhet. Det bör därför tydliggöras i rennäringsförordningen att dessa medel ska gå till ändamål som gynnar samebyarna och deras medlemmar.
Samebyarna företräds idag på nationell, regional och lokal nivå av olika intresseorganisationer. SSR är den organisation som företräder alla samebyar och flertalet sameföreningar. Denna typ av organisationer finns till för att bevaka samebyarnas och rennäringens intressen. Genom sitt medlemskap visar samebyn att den vill att SSR företräder den i denna typ av angelägenheter.
Också i internationella sammanhang har NGO:s en viktig funktion som företrädare för olika intressegrupper.
Landsmötet anser att en ändring av förordningen kan komma till stånd genom ett relativt snabbt förfarande och att regeringen efter genomförd ändring fortsätter arbeta med en förändring av RNL.
Landsmötet begär att
En ändring omgående görs av 16 § och 19 § 3 p rennäringsförordningen så att de intrångsersättningar som nu till hälften går till samefonden ska användas till främjande av rennäringens organisationer. Vi föreslår följande lydelse:
16 §
Ur samefonden lämnas i mån av tillgång på medel bidrag för att främja och stödja rennäringen och rennäringens organisationer.
19 §
Ur samefonden kan i mån av tillgång på medel bidrag lämnas till
- inköp eller arrende av mark för renskötsel
- rennäringens rationalisering och andra åtgärder till främjande av rennäringen, och
- främjande av rennäringens organisationer.
SSR kräver att en förändringen av rennäringsförordningen genomförs omgående för att komma till rätta med problemet att enskild egendom genom lagstiftning används till helt andra ändamål än dem som samebyarna anser riktiga. Denna fråga har vid ett flertal tillfällen behandlats under Samernas landsmöte och samebyarna har tydligt gett uttryck för att dessa medel ska gå direkt till samebyarna, att rennäringen ska ha större inflytande över hur medlen används samt att medlen ska gå till angelägenheter som direkt gynnar samebyarna. Frågan behandlades senast under landsmötet i Arjeplog i juni 2009.
SSR anser att en ändring av förordningen kan komma till stånd genom ett relativt snabbt förfarande och att regeringen efter genomförd ändring fortsätter arbeta med en förändring av RNL.
Landsmötet ger SSRs styrelse i uppdrag att ta fram en studie om möjligheterna för eventuell framtida rättsprocess om Samefondens medel och framtida intrångsersättningar.
Landsmötet beslutar att anta resolutionen.
§ 18 Resolution angående företrädare för renskötseln
Samebyarna företräds idag på nationell, regional och lokal nivå av olika intresseorganisationer. SSR är den organisation som företräder samtliga samebyar i Sverige och flertalet sameföreningar. SSR:s primära uppgift är att bevaka samebyarnas och rennäringens intressen. Genom sitt medlemskap visar samebyn att den vill att SSR företräder dem på den nationella arenan. Också i internationella sammanhang har SSR en viktig funktion som företrädare för rennäringen.
Svenska Samernas Riksförbund (SSR) kräver att organisationen i frågor som beror renskötseln och dess binäringar betraktas som den part som företräder renskötseln i Sverige.
SSRs medlemmar har vid flera landsmöten uttalat att SSR är den organisation som är rennäringen företrädare samt att de myndighetsrelaterade rennäringsfrågorna skall lyftas från Sametinget. Regeringen har dock ej besvarat denna begäran.
Landsmötet konstaterar att
SSR och samebyarna är den part som företräder rennäringen i alla frågor som rör renskötseln, rättigheter till land, vatten och naturresurser i de samiska områdena.
I avvaktan på regeringens ställningstagande kräver landsmötet
- Att SSR betraktas som den part som företräder rennäringen och dess utövare,
- Att samebyarnas egendomsrätter respekteras
- Att SSR i frågor som berör renskötseln konsulteras fullt ut av regering och riksdag samt myndigheter
- Att riksdag och regering säkerställer att SSR garanters medel för att aktivt kunna delta i sådana konsultationer.
- Att riksdag och regering aktivt verkar för att organisationen skall utgöra en stödfunktion för landets samebyar i frågor som berör renskötseln.
Landsmötet beslutar att anta resolutionen.
§ 19 Motion från Könkämä angående renskötaridentitetskort
Könkämä sameby har ett permanent skoterförbudsområde, oc under två år har samebyn beviljats ett tillfälligt skoterförbudsområde. För att obehöriga inte ska kunna köra inom förbudsområden sker bevakning från Polismyndigetens sida. För att underlätta för Polisen att snabbt avgöra vem som har behöriget att köra i förbudsområdet behövs ett ”renskötaridentitetskort” som visar att man är behörig att köra inne i förbudsområdet.
Förslag till Landsmötesbeslut:
Att uppdra till styrelsen att jobba vidare med målet att ett renskötaridentitetskort införs.
Styrelsens yttrande över motionen
SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.
Styrelsen har utrett frågan och finner att samebyarna främst bör söka interna lösningar inom samebyarna. Exempelvis kan frågan lösas genom att ordförande och styrelseledamot styrker medlemskap i sameby, vilken uppvisas tillsammans med ID – kort.
För övriga, anställda och medhjälpare inom samebyarna finns idag fungerade system. Inom AC-län finns system med förtryckta blanketter där det anges; vem, hur, när och var personen får färdas med motorfordon inom förbudsområden. Blanketten undertecknas av ordförande.
Styrelsen föreslår mot bakgrund av detta att motionen avslås.
Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.
§ 20 Motion från Könkämä angående sameföreningarnas rösträtt i rennäringsfrågor
Medlemmar i Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är sameföreningar och samebyar. Medlemsavgiften för sameföreningar är SEK 1 000,- och för samebyar är medlemsavgiften SEK 10 000,- + SEK 2,50 per ren. Könkämä sameby ställer sig frågan om det är demokratiskt eller ekonomiskt rättvist att en sameförening har samma rösträtt som en sameby i rennäringsfrågor.
Könkämä sameby anser att SSR står inför ett vägval när det gäller rennäringsfrågorna. Skall SSR vara en näringsorganisation så måste något göras åt frågan om sameföreningarnas rösträtt i rennäringsfrågor på Landsmöten.
Förslag till Landsmötesbeslut: Att endast samebyar får rösta i rennäringsfrågor.
Styrelsens yttrande över motionen
SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.
Styrelsen finner att frågan berör förändringar av organisationens stadgar, således kan landsmötet 2014 ej fatta beslut i frågan.
Vidare finner styrelsen att frågan till sin karaktär är så viktig för samtliga våra medlemmar vilket innebär att frågan måste diskuteras regionalt innan en eventuell stadgeändring.
Styrelsens förslag till beslut:
Landsmötet uppdrar till styrelsen att arbeta med frågan under 2014.
Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.
§ 21 Motion från Ruvhten Sijte om avbildning av renmärken i Märkesregistret och om renmärkesinnehav
Motion om avbildning av renmärken i märkesregistret
Inom ramen för projektet Faamoe togs 2011 fram en ny renmärkesbok för följande samebyar: Idre Nya, Ruvhten Sijte, Mittådalen, Handölsdalen och Tåssåsen. Syftet med boken var bl a att långsiktigt säkerställa att märkeskunskapen är fortsatt god samt att synliggöra oc bevara de traditionella märkena.
Det visade sig då att underlaget, som kommer från Sametingets register, många gånger inte riktigt stämmer överens med hur märkena de facto utföres av ägaren. Det finns snitt som har använts i flera generationer men som nu inte överensstämmer med hur de avbildas i Sametingets märkesregister. I vissa fall misstänker vi att ritningsprogrammet inte kan hantera alla snitt etc.
Förslag till Landsmötesbeslut
Att Landsmötet beslutar att SSR kontaktar Sametinget för en översyn av diskrepansen mellan märkesregistret och den faktiska användningen.
Styrelsens yttrande över motionen
SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.
Landsmötet uppdrag till styrelsen att kontakta Sametinget.
Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.
Motion om renmärkesinnehav
Idag finns en regel i renmärkesförordningen som säger att innehavaren kan mista sitt renmärke om det inte används på 10 år.
Idag kan en person endast inneha ett registrerat renmärke för märkning av ren. Om en person dessutom ärver/får eller förvärvar ytterligare renmärken utöver sitt redan registrerade märke kan personen välja att registrera tillkommande märken som vilande på sig själv under en tid av 10 år. En period om 10 år är en för kort tid med tanke på att det kanske inte finns någon fysisk person inom en familj att registrera vilande märken på. Detta kan medföra att vilande familjemärken avregistreras och därmed möjliggör för annan utom familjen att registrera märket, och därmed sprids familjemärken utanför innehavarens kontroll. Det borde vara möjligt att inneha renmärken registrerat som vilande under en period om 50 år just för att motverka följderna som nämnts ovan.
Förslag till Landsmötesbeslut
Att SSR kontaktar Sametinget för en översyn av renmärkesförordningen med syfte att möjliggöra registrering av renmärken vilande under en längre period än 10 år.
Styrelsens yttrande över motionen
SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.
Landsmötet uppdrag till styrelsen att kontakta Sametinget.
Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.
§ 22 Motion från samebyarna i Västerbotten angående part som företräder renskötseln
Samebyarna i Västerbotten föreslår att följande uttalande från Landsmötet 2014 utformas som resolution tillsändes riksdag/regering och övriga berörda myndigeter:
SSRs medlemmar ar vid flera landsmöten uttalat att SSR är den organisation som är renskötselns företrädare samt att de myndighetsrelaterade rennäringsfrågorna skall lyftas från Sametinget. Regeringen har dock ej besvarat denna begäran.
Svenska Samernas Riksförbund (SSR) kräver att organisationen i frågor som berör renskötseln och dess binäringar betraktas som den part som företräder renskötseln i Sverige istället för som nu Sametinget.
I avvaktan på regeringens ställningstagande kräver landsmötet
Att SSR betraktas som den part som företräder renskötseln och dess utövare
Att SSR i frågor som berör renskötseln konsulteras fullt ut
Att riksdag och regeringen säkerställer att SSR garanteras ekonomiska medel för att aktivt kunna delta i sådana konsultationer
Att riksdag och regering aktivt verkar för att organisationen skall utgöra en stödfunktion för landets samebyar i frågor som berör renskötseln
Att riksdag och regering säkerställer att SSR garanteras ekonomiskt stöd för att kunna utgöra en sådan stödfunktion
Styrelsens yttrande över motionen
SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.
Att tillstyrka motionen.
§ 23 Motion från samebyarna i Västerbotten angående klimatförändringar
Samebyarna i Västerbotten föreslår att följande uttalande från Landsmötet 2014 utformas som resolution tillsändes riksdag/regering, Sametinget och övriga berörda myndigeter:
Renskötseln står inför flera utmaningar varav klimatförändringarna är en av de största och som kommer att påverka renskötseln på lång sikt. Förutsättningarna för renskötseln styrs av naturen, och det är troligt att vi kommer att få fler svåra vintrar med låsta beten. För att renskötseln skall kunna möta dessa förändringar kommer det troligtvis att kräva olika typer av åtgärder. Landets samebyar är i dag hårt trängda och när situationer såsom låsta beten uppstår är det nödvändigt att medel finns att tillgå samt att dessa medel utbetalas direkt. Idag får landets samebyar på grund av långa handläggningstider själva stå för kostnaden under lång tid. Det är idag också en mängd osäkerhetsfaktorer kring katastrofstödet som administreras av sametinget vilket innebär att landets samebyar allt för ofta få sväva i stor ovisshet gällande vilka belopp som kommer betalas ut.
Mot bakgrund av ovanstående kräver landsmötet;
Att det inrättas en klimatfond för renskötseln
Att klimatfonden förvaltas av SSR
Att riksdag och regering säkerställer att det årligen avsätts medel till denna fond
Att fondens medel uteslutande skall användas för åtgärder kopplade till renskötseln
Styrelsens yttrande över motionen
SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.
Styrelsen finner att förslaget är viktigt och berör många frågeställningar som är högt aktuella. Styrelsen anser att frågan bör utredas ytterligare och att ett konkret förslag utarbetas fram till nästa landsmöte.
Styrelsens förslag till beslut:
Landsmötet uppdrar till styrelsen att arbeta med frågan under 2014.
Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.
§ 24 SSR begär mer forskning om kungs-, och havsörnens predation på ren
De flesta samebyar i Sverige är nu klara med årets kalvmärkningar. Många samebyar uppvisar fortsatt stora kalvförluster. En förklaring kan vara predationen från örn. Samebyarna upplever att kunskapen hos ansvariga myndigheter om örnens predation på ren är alldeles för låg. Renskötarna själva har god kunskap om örnens jaktbeteende när det gäller ren men ingen vet hur stor predationen är i totalt i hela landet. För att få ett bättre kunskapsunderlag och möjliggöra förändringar i regelverket krävs att regeringen anslår pengar direkt till forskning om örnens predation på ren.
För renskötarna har det faktum att både kungsörnen och havsörnen frekvent tar renkalv, framförallt i maj och juni, varit känt sedan länge. Som nyfödd är renkalven mycket utsatt för olika rovdjur. Örnen har i sin predation den fördelen att den kan jaga över vida områden och renen har svårt att freda sig på kalfjället. Kungsörnen har ofta sitt häckningsområde i renens kalvningsland medan havsörnen närvaro verkar öka drastiskt just i samband med renens kalvningsperiod. Trots att detta påtalats för myndigheter i många år lyser okunskapen om problematiken ofta igenom när samebyarna har kontakt med berörda myndigheter i ärenden som rör örn. Även i utredningar och informationsmaterial om örnen märks att kunskapen om speciellt havsörnens predation på ren är mycket dålig. Det finns ingen tillfredställande forskning på området och ingen offentlig statistik över hur stora renskötselns förluster till örnen är. Ersättningssystemet för örnens predation är förlegat och kriterierna för skyddsjakt är så krånglig att det i praktiken är omöjligt för en sameby att få skyddsjakt på örn i Sverige. När det nya förvaltningsverktyget med toleransnivåer och rovdjursplaner ska sjösättas blir det mycket tydligt att den undermåliga kunskapen om örnens predation kraftigt försvårar arbetet.
En liknande problematik när det gäller björn gjorde att regeringen anslog särskilda medel till projektet Björnpredation på ren. Projektet har ökat kunskapsnivån hos forskarna och allmänheten när det gäller björnens predation på ren. . Ett liknande förfaringssätt vore eftersträvansvärt för örn. Det är av yttersta vikt att forskningen sker i nära samarbete med berörda samebyar då de besitter traditionell kunskap inom området.
Landsmötet begär nu att Naturvårdsverket, Sametinget och Länsstyrelsen gemensamt yrkar på att regeringen tillskjuter medel för forskning om kungs-, och havsörns predation på ren. Detta måste ske skyndsamt och samebyarna förväntar sig nu att berörda myndigheter genast börjar arbeta med frågan.
§ 25 Verksamhetsberättelse 2013
Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2013. (Bilaga C)
Landsmötet beslutar
att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.
§ 26 Bokslut 2013
Jenny Wik Karlsson och Gudrun Kuhmunen föredrog SSRs ekonomi.
Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2013. (Bilaga D)
Landsmötet beslutar
att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning
att lägga revisionsberättelsen till handlingarna
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar
§ 27 Fastställande av medlemsavgift
Vid extra landsmötet i Stockholm i augusti 2013 bordlades styrelsens förslag att höja serviceavgiften till 5 kr/ren.
Styrelsen drar tillbaka förslaget om höjning till 5 kr/ren och föreslår oförändrade medlems- och serviceavgifter
Landsmötet beslutar
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastsälla medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.
§ 28 Förslag till budget
Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2015. (Bilaga E)
Landsmötet beslutar
att uppdra till styrelsen att lagd budget för 2015 ska ligga på ett plusresultat på 200 000 kr.
§ 29 Val
Antaris Persson drog själv tillbaka sin kandidatur till Jämtlandsmandatet på grund av att det visat sig att han inte hade stöd i regionen och att regionen hade kommit fram med ett eget namn som presenterades under landsmötet. På grund av det korta varslet kan inte Jiingevaerie ta ställning i frågan och avstår från att rösta.
Landsmötet beslutar
Del av styrelsen för 2014-2016
Ledamot (mandattid 2 år)
Norrbotten södra
Ordinarie
Suppleant
Skogssamebyarna
Ordinarie
Suppleant
Jämtland
Ordinarie
Suppleant
Revisorer mandattid 1 år
Ledamot
Suppleanter
Olof Tomas Utsi
Samuel Walkeapää
Lennart Stenberg
Lars-Thomas Persson
Lena Kroik
Rickard Åström
Viola Engström
Peter Larsson
Valberedning 2014 – 2017
Norrbotten norra
Ordinarie
Suppleant
Skogssamebyarna
Ordinarie
Suppleant
Sameföreningarna
Ordinarie
Suppleant
Jämtland fyllnadsval på 1 år
Maria Pittja
Lars-Göran Marainen
Karl-Gustav Johansson
Anna-Karin Svensson
Inge Frisk
Eva Conradzon
Mattias Kristoffersson
§ 30 Redogörelser
Per-Gustav Idivuoma, Samernas Utbildningscentrum
Brita-Stina Sjaggo, Samefolket
Mari-Ann Nutti och Jeanette Kråik, Stiftelsen Sámi Duodji
Åsa Larsson, Samerådet svenska sektionen
§ 31 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion och Sami
Duodji
Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs. (Bilaga F, G, H och I)
Landsmötet beslutar
att lägga verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ till hand¬lingarna.
§ 32 Landsmötets avslutande
Riksförbundets ordförande Jörgen Jonsson avslutade Landsmötet och framförde tack till Rans sameby, Såhkie Umeå sameförening och Umeå kommun för varmt välkomnande och en fantastisk middag, ombud och gäster för stort engagemang, tolkar, tolktekniker, ljudtekniker, Bocamic, Umeå Folkets hus, Comfort Hotel Winn, Rex Festvåningar, SSRs personal och alla andra som gjorde Samernas Landsmöte möjligt att genomföra.
Umeå 16 augusti 2014
Jörgen Jonsson ordförande
Gudrun Kuhmunen sekreterare
Oleg Omma, justerande ombud
Klemet Klemensson, § 1 – § 17, justerande ombud
Marita Stinnerbom, Justerande ombud, § 18 – § 32
OM SSR
