§ 5 Motion från Malå sameby angående införande av renkonto

Motion ang. införande av renkonto likställt med skogskonto

Idag saknas möjligheten för de flesta renskötare/renägare att fördela eventuell vinst över flera år.

Malå sameby har fått minskade betesmarker och därmed även minskat renatal. Renägarna måste då göra ett större slaktuttag än normalt och får då ökade vinster som beskattas årligen, vilket gör att färre vill/kan minska renantalet i den snabba takten som krävs. Vi har då sett ett behov av att möjliggöra för renägare att fördela vinsten över flera år i samband med att man minskar renatalet genom t.ex. generationsväxlingar eller vid avveckling. En avveckling eller generationsväxling försvåras då den som säljer eller slaktar renarna riskerar en hög beskattning vilket kan göra att renägarna väljer att vänta med att slakta ner tills de uppnått en högre ålder.

För skogsägare finns möjligheten till skogskonto där beskattningen på en del av vinsten kan fördelas över flera år.

Malå sameby föreslår därför att Landsmötet ger SSR:s styrelse i uppdrag att arbeta för ett införande av ett renkonto motsvarade det befintliga skogskontot för skogsägare.

Ulrika Renström

Ordförande Malå Sameby

Styrelsens förslag till beslut

 Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende införande av renkonto.

Utdrag ut motionen:

”Vi har då sett ett behov av att möjliggöra för renägare att fördela vinsten över flera år i samband med att man minskar renantalet genom t ex generationsväxling eller vid avveckling.”

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 28 april 2020.

Styrelsen anser att de frågeställningar som belyses i motionen är viktiga, och stödjer motionärens intentioner.

Styrelsen anser att detta är ett långsiktigt arbete som bör lyfts in i arbetet för en långsiktigt hållbar och bärkraftig renskötsel som är ett av SSR:s grundläggande målsättningar. Styrelsen anser att de frågeställningar som måste belysas är större än enbart möjligheter till generationsväxlingar och avveckling. Framtida arbete bör även lyfta in fler aspekter som exempelvis ungdomars möjlighet starta upp sitt företagande.

SSR styrelse föreslår ändring i lydelsen av motionens beslutsformulering

SSR:s styrelse föreslår till Landsmötet att besluta följande:

Landsmötet ger styrelsen i uppdrag att i arbetet med en långsiktig, hållbar och bärkraftig renskötsel särskilt utreda förutsättningarna för särskilt anpassade skatteregler som stärker näringen och därmed skapa förutsättningar för generationsväxling, avveckling, unga renskötare samt därtill knutna frågor.

 Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Motion; Renhälsa

Omsorg för renen och dess välmående är grunden i vår näring och känslan är att vi idag lägger allt större fokus på det vi benämner ”Renhälsa” runt om i Sápmi. När vi pratar klimatförändringar, renar blir sjuka, det kommer in en smittsam sjukdom i renhjorden eller svar på frågor söks kring renens hälsa, är känslan allt för ofta att renägaren står ensam. Frågorna är många och svaren är få.

Att satsa på att säkerställa en god renhälsa är även att satsa på en hållbar rennäring i framtiden. I denna aspekt efterfrågas en fungerande organisation för att ta ett samlat grepp kring dessa frågor med fokus på att leda utvecklingen med rennäringen i fokus. I ett sådant här arbete efterfrågas långsiktig satsning både internt och externt för att stärka rennäringens status.

Önskan med denna motion och förslag till beslut är att:

”Svenska Samernas Riksförbund, som samebyarnas gemensamma organisation, ska titta på möjligheterna att knyta veterinär kompetens till organisationen och ta ett samlat grepp kring frågorna i begreppet ”Renhälsa” med syftet att styra denna utveckling med fokus på rennäringen.”

Rans sameby

Styrelsens förslag till beslut

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende insatser inom renhälsa.

Utdrag ut motionen:

”Svenska Samernas Riksförbund, som samebyarnas gemensamma organisation, ska titta på möjligheterna att knyta veterinär kompetens till organisationen och ta ett samlat grepp kring frågorna i begreppet ”Renhälsa” med syftet att styra denna utveckling med fokus på rennäringen.”

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 14-15 april 2020.

Det som motionären beskriver är en angelägen fråga. SSR ser att det pågår mycket inom området Renhälsa i dagsläget och har i sitt arbete med Renhälsa uppmärksammat att det inte i dagsläget finns någon som har uppdraget för en sammanhållande bild vad gäller området.

SSRs styrelse föreslår därför till Landsmötet att tillstyrka motionen.

Landsmötet beslutar enligt med styrelsens beslut.

Rättsutredning skog

Vill att landsmötet tar upp och beslutar om att påbörja en rättsutredning liknande Girjasmålet hur förvaltningen sker av våra betesmarker. Vem bär ansvar för minskad lav förekomst. Hur det fragmenteras varje år av skogsindustrin och svenska staten.

Magnus Andersson

Styrelsens förslag till beslut

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende en rättsutredning skog.

Utdrag ut motionen:

”Vill att landsmötet tar upp och beslutar om att påbörja en rättsutredning liknande Girjasmålet hur förvaltningen sker av våra betesmarker. Vem bär ansvar för minskad lav förekomst. Hur det fragmenteras varje år av skogsindustrin och svenska staten”

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 21-22 april 2020.

Att det finns goda betesresurser i skogarna är avgörande för renen och renskötselns överlevnad. Därför behöver dagens skogsbruk förändras till ett renskötselanpassat bruk av skogarna. samers sedvanerättsliga nyttjande av skogsmarken har idag inget reellt inflytandet över dessa marker eller dagens skogsbruk.

Skogen är en resurs som ska räcka till många olika intressen, rättigheter och behov. För att ett hållbart skogsbruk ska vara just hållbart behöver det anpassas till allas intressen. Den svenska staten har därmed en skyldighet att skapa förutsättningar för att den samiska kulturen ska kunna leva vidare och stärkas. I detta ligger att samerna måste få inflytande över hur naturresurserna används. Detta gäller också i förhållande till skogsbruket.

Styrelsen har uppfattat att motionärens intention är att utreda förutsättningarna för en eventuell rättslig process. Det som motionären beskriver är en angelägen fråga och anser i likhet med motionären att det är av stort värde att påbörja en sådan utredning. Resultatet av en rättsutredning presenteras sedan för landsmötet för beslut om fortsatt inriktning.

SSRs styrelse föreslår till Landsmötet att besluta följande:

Landsmötet beslutar att en rättsutredning ska genomföras för att belysa förutsättningarna för en juridisk prövning.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

SSR:s medlemmar känner av klimatförändringarna i stor omfattning, och därför bör organisationen och dess medlemmar jobba för att minska sitt klimatavtryck. Det här bygger på två delar, dels medlemmarnas dagliga verksamhet men också organisationens verksamhet.

Medlemmarna måste internt fundera över sin egna verksamhet, hur jobbar vi för att minska våra utsläpp och minska vårt klimatavtryck, och ta fram en intern policy. Åtminstone i de delar vi själva kan påverka, behöver vi t.ex. ta bilen/skotern/fyrhjulingen överallt, oaktat det vi alla vet nämligen att markerna är fragmenterade. Kan vi ställa hårdare krav på vår omgivning, t. ex. skoterförsäljare, helikopterföretag, exploatörer som vi samråder med och eventuellt har exploaterat våra marker etc?

Att arbeta för en långsiktig naturbetebaserad renskötsel ligger i medlemmarnas intresse. SSR skall i den dagliga verksamheten kontinuerligt arbeta med att minska miljöpåverkan med fokus på energi, dokument, transporter och förbrukningsvaror. SSR bör beakta miljöpåverkan i varje enskild situation med en ambition om att kontinuerligt hitta lösningar med minskad eller ingen miljöpåverkan. SSR:s handlingsplan bör bygga på följande nyckelkomponenter:

• Öka kunskapen och höja medvetenheten kring miljöfrågor inom organisationen och dess medlemmar
• Ta hänsyn till miljöaspekter i vår arbetsplanering
• Ställa krav på andra företag, myndigheter somorganisationen samarbetar med, och/eller kommer att samarbeta med att ta hänsyn till miljön
• Minimera de negativa effekterna på miljön från våra transporter genom effektivisering och val avtransportmedel, hyrbil och samåkning
• Använda förbrukningsvaror som har så låg miljöpåverkan som möjligt
• Att minimera alternativt helt utesluta användandet av engångsartiklar
• Se till att de som vill och kan ha elektroniska fakturor får det
• Minska användningen av utskrifter och i möjligaste mån använda elektroniska dokument
• Källsortera avfall i enlighet med kommunens källsorteringsprogram
• Ökad möjligheten att delta vid möten, kurser etc. via länk.

Landsmötet tillstyrker motionen med följande ändring:

SSR skall till nästa landsmöte skapa en intern miljöpolicy, ett miljödokument som inte bara är en policy utan ett dokument som implementeras i det dagliga arbetet både i organisationens dagliga verksamhet, men också i medlemmarnas vardag.

Handölsdalens sameby är kanske den sameby som idag har stört tryck från turismen sett till samebyns storlek, särskilt på åretruntmarken, något som vållar stora problem för renskötseln inom samebyn.

Den största aktören är STF som har fyra fjällstationer, flera stugor mellan dessa, och som är sammanknutna av ett stort lednät. Även andra exploatörer bedriver verksamhet i form av tävlingar, evenemang och organiserade turer samtidigt som det är stort tryck från det rörliga friluftslivet i övrigt med allt från hundspannskörning, ridning, cykling och toppturer både till fots och med skidor.

Området är lättillgängligt från alla väderstreck, men särskilt genom den allmänna vägen upp till Storulvåns fjällstation. Där ifrån ligger ytterligare två fjällstationer inom en radie av 1,5 mil, Blåhammaren- och Sylarna fjällstation. Dessa tre fjällstationer bildar Syltriangeln som ligger mitt i samebyns bästa betesområden och i direkt anslutning till kalvningsområdena.

Trycket har ökat avsevärt under de senaste 20 åren och är idag ohållbart anser samebyn eftersom renarna inte kan beta och få betesro i stora delar av åretruntmarken, kalva i lugn och ro och de blir avstängda från att komma till vissa betesområden på grund utav det stora antalet turister, vilket också innebär ökade problem med lösspringande hundar som jagar renar.

Problemen börjar på våren när vi flyttat upp till åretruntmarken och kvarstår till slutet av oktober, med andra ord i stort sätt hela den period vi använder åretruntmarkerna. En ytterligare konsekvens av den stora turistexploateringen är att helikopterflygning sker nästan dagligen från Storulvån, Vålådalen och Ljungdalen för att serva fjällstationerna och en del stugor med allt från mat till att flyga bort sopor, och när det inte är öppet på stationerna bedrivs det underhåll och förberedelser inför nästa säsong. Det är aktivitet i stort sätt hela året.

Enligt lag har renskötseln en stark rättslig ställning, särskilt på åretruntmarken, men samebyn upplever att turismen och det rörliga friluftslivet hela tiden får företräde och bedöms viktigare/ starkare än renskötseln i området. Vi kan inte anpassa oss mera, och anser att det är dags att något görs åt situationen. Det har gått så långt att vi funderar på om en rättslig prövning i domstol är enda lösningen för att hävda vår rätt och få förutsättningar att kunna bedriva vår näring.

Mot denna bakgrund vill Handölsdalens sameby att SSR tittar på möjliga lösningar för hur man kan förbättra situationen, och stävja turismens och det rörliga friluftslivets framfart. Turismen är en växande näring och vi befarar att det inom kort kommer vara likadant i fler samebyar om man inte får bukt med problematiken.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende turism och det rörliga friluftslivet. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars samt den 10 april 2017.

Turismen och det rörliga friluftslivet har under de senaste åren ökat i allt större omfattning, såväl vinter som sommar. Det ökade intresset för turism och friluftsliv inom Sápmi har lyfts av flera medlemmar under det gånga året. SSR:s styrelse anser att det finne ett stort behov av att aktivt börja arbeta mer med denna fråga.

Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen föreslår att motionen tillstyrkes av Landsmötet

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Enligt Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd ”kan bidrag lämnas till en sameby för att till viss del täcka sådana kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden”. (§ 1)

I § 2 (STFS 2016:1) förklaras att synnerligen svåra betesförhållanden råder ”när lavtäcket är så isbelagt (låst) att renarna omöjligt kan gräva efter föda”.

I samma paragraf stadgas följande: ”ett djupt snödjup utan isbeläggning utgör dock inte att betet anses som låst”.

Könkämä sameby anser att ett djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö utan isbeläggning också ska betraktas som förhållanden då betes ska anses vara låst.

Könkämä sameby föreslår därför att Landsmötet ger SSRs styrelse i uppdrag att arbeta för en ändring av § 2 i Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd så att även djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö ska anses utgöra förhållanden då betet ska anses vara låst, och att sådana betesförhållanden också ska ges möjlighet till katastrofskadeskydd.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende att arbeta för en ändring av § 2 i Sametingets föreskrifter (STFS 2016:1) om katastrofskadeskydd så att även djupt snödjup utan isbeläggning samt skare och hårt packad snö ska an-ses utgöra förhållanden då betet ska anses vara låst, och att sådana betesför-hållanden också ska ges möjlighet till katastrofskadeskydd.

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen tillstyrks av Landsmötet

Rans sameby föreslår att motionen tillstyrks av Landsmötet med tillägg

• Att landsmötet uppdrar till styrelsen att genomföra en översyn av Sametingets föreskrifter gällande katastrofskadeskydd i sin helhet.
• Att landsmötet uppdrar till styrelsen att lyfta frågan om katastrofskadeskydd med regeringen.
  Att särskilt för fram att föreskrifterna måste ta sin utgångspunkt att skydda renen och undvika att renskötselns förutsättningar för fortsatt existens undergrävs.

Landsmötet beslutar att tillstyrka motionen med Rans samebys tillägg.

Rans skrivelse Landsmötesärende 2017 angående katastrofskadeskyddet läggs som bilaga till protokollet.

Gabna ansökte 2017-02-21 om tillfälligt skoterförbud hos Kiruna kommun inom samebyns kalvningsland öster om Abiskodalen i huvudsak omfattande markerna kring Pessisdalen. Kiruna kommun beslutade bifalla samebyns ansökan under tiderna 2017-03-22 fram till 2017-04-07 och från 2017-04-18 fram till barmarkperioden. Kiruna kommun beslutade dock att dels avslå samebyns ansökan om skoterförbud i själva huvudkalvningslandet bl a i Pessisdalen samt dels öppnade ett nytt färdstråk genom Lapporten rakt in i Pessidalen, mao det är fritt att färdas med snöskoter i hela området mellan 7 – 18 april (påskperioden) bla i Pessisdalen. Området kring Pessisdalen utgör nyckelområde av riksintresse för Gabnas renskötsel.
Samebyn har överklagat beslutet till Regeringen.

Gabna är av den bestämda meningen att frågor om tillfälliga skoterförbud måste föras tillbaka till länsstyrelsena. Länsstyrelsens tjänstemän är väl skickade att objektivt handlägga dessa frågor. För Gabnas del råder stor oro om politiken fortsättningsvis skall handha dessa så viktiga frågor för rennäringen.

Gabna föreslår att SSR påbörjar arbetet med en översyn av regelverket i hithörande frågor för att återföra denna specifika fråga till länsstyrelserna.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende beslut om tillfälliga skoterförbud. Samebyn anser att beslut om tillfälliga skoterförbud bör handläggas av länsstyrelserna.

Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt den10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen tillstyrks av Landsmötet.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Vilhelmina norra, Vilhelmina södra och Malå samebyar vill lämna en motion om att Landsmötet ska arbeta för att renen ska behandlas som ett eget djurslag för att få ett djurskydd som är anpassat för renen och inte behandlas som vilt, tamboskap osv.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyarna har tillsänt Landsmötet en motion avseende kategorisering av djurslag där motionärerna önskar att renen skall kategoriseras som ett eget djurslag. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14-15 mars april samt den10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas med tillägg av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen och uppdrar till styrelsen att påbörja en utredning samt medföljande konsekvensanalys gällande införande av en egen kategorisering av djurslaget ren. Utredningen skall presenteras för landsmötet 2018 för beslut.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Malå sameby motionerar härmed om inrättande av ett etiskt råd som får till uppdrag att aktivt arbeta med renskötselns interna etiska frågor.

Arbetssituationen för renskötare inom hela renskötselområdet är i dagsläget satt under stor press. Rovdjur, klimatförändringar, exploateringar och en allt mer utbredd rasism kombinerat med ett ökat hat mot renen, är utmaningar och en verklighet som den enskilde renägaren tvingas möta och ta itu med dagligen. Detta sätter sina spår i måendet hos många renskötare. I undersökning efter undersökning konstateras att renskötare är överrepresenterade i statistik som rör psykisk ohälsa och självmord. Detta är allvarliga signaler och tydliga tecken på att renskötselns situation inom många områden är ohållbar och vars hela existens därigenom i förlängningen långsiktigt hotas.

Yttre negativ påverkan kan ofta endast påverkas genom ett medvetandegörande om situationen till allmänhet, politiker och det internationella samfundet, och tydligt ställa krav på förändring. SSR har genom åren arbetat bra med denna fråga, men en aspekt som har hamnat lite på sidan om och inte lyfts i diskussionerna inom organisationen, är de etiska frågorna.ur ett inre perspektiv.

Härskartekniker, mobbning och till och med renstölder förekommer även inom renskötseln, mellan renskötare och mellan samebyar. Inte överallt, inte alltid så mycket, men det förekommer. Det som sker inom gruppen går ofta djupare känslomässigt för den utsatte och blir därför svårare att lyfta i ett offentligt forum. Att denna problematik överhuvudtaget existerar har därför stundtals ett tabu över sig. SSR är en samlande kraft för landets samebyar och har därigenom ett ansvar för att även ta sig an de svåra gemensamma frågorna. Malå sameby vill därför med denna motion att ett fokus kring dessa frågor lyfts, och att arbetet, genom det föreslagna rådet, framgent prioriteras inom SSR. De ovan nämnda exemplen på destruktiva interna företeelser är just exempel. Eventuella avgränsningar kring vilka etiska frågor som ska arbetas med och prioriteras, överlämnar vi till landsmötet att diskutera och besluta.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende inrättande av etiskt råd. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.
Under SSR landsmöte i Jokkmokk 2012 antogs SSR:s positionsdokument avseende ny Samepolitik. I detta dokument framgår att en etiskt nämnd skall inrättas. Styrelsen anser i likhet med motionären att de frågeställningar som lyfts är av stor vikt och måste prioriteras.

Styrelsen föreslår att motionen tillstryks med följande ändringar.

SSR Landsmöte uppdrar till styrelsen att utreda förutsättningar för inrättande av ett etiskt råd. Resultatet skall presenteras vid nästkommande Landsmöte.

Landsmötet uppdrar åt styrelsen att prioritera och belysa de frågor motionären lyft under kommande verksamhetsår.

Ett förslag lades om att byta ut ordet utreda mot skapa.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

I Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är både samebyar och sameföreningar medlemmar. De avgifter som dessa två typer av medlemsorganisationer betalar in till SSR skiljer sig åt. Sameföreningarna betalar in mindre till SSR än vad samebyarna gör. Samebyarna betalar in en del av sin avgift till SSR utifrån renantal, men när omröstningar genomförs på SSRs landsmöten så är det i stället medlemsantalet som är avgörande.

SSR genomför minst ett Landsmöte varje år och regionala möten. På de regionala mötena är rennäringsfrågorna centrala, men frågan är vilken beslutsmakt de regionala mötena har. Landsmötet beslutar ju om resolutioner och skrivelser, men vad beslutar de regionala mötena om? Utifrån den organisation som de regionala mötena har så är de att betrakta som dialogmöten mellan medlemsorganisationerna och styrelsen/kansliet. Kanske kan det vara en väg framåt i stärkandet av SSR som rennäringens huvudorganisation att även ge de regionala mötena direkt beslutsmakt.

Könkämä sameby föreslår Landsmötet att ge SSRs styrelse i uppdrag att utarbeta en plan över hur samebyarnas och sameföreningarnas roller ska vara i SSR.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende samebyars och sameföreningars roller i SSR. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14–15 mars april samt den 10 april 2017. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Under SSR landsmöte i 2011 inkom en motion med samma innehåll. Landsmötet beslutade då att uppdra till styrelsen att lyfta och arbeta med frågan utifrån ansatsen att frågeställningen skulle lyftas till samtliga medlemmar inom organisationen. Frågan är av stor ideologisk karaktär och behöver arbetas med utifrån detta. Styrelsen har mot bakgrund av bland annat den ekonomiska situationen som krävt stort engagemang inte haft möjlighet att lägga ned den tid som frågeställningen kräver. Styrelsens ambition är dock att detta arbete påbörjas under kommande år, och redovisa på landsmötet 2018 hur arbetet fortskrider. Styrelsen anser således motionen besvarad.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

I Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är både sameföreningar och samebyar medlemmar. På Landsmötet deltar således ombud från både sameföreningar och samebyar. Så som vi förstått reglerna så får inte ett ombud representera två samebyar samtidigt på ett Landsmöte. Däremot har det varit möjligt för ett ombud att representera en sameby och en sameförening samtidigt på ett Landsmöte. Detta är enligt Könkämä sameby inte en bra lösning. Därför yrkar Könkämä sameby att Landsmötet beslutar att SSRs stadgar ändras så att ett ombud endast ska kunna representera en medlemsorganisation (sameby eller sameförening) på SSRs Landsmöten.

Styrelsens yttrande över motionen

Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende möjligheten att vara ombud för både sameby och sameförening. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 14-15 mars april samt den 10 april 2017. Av SSR:s stadgar framgår i § 11 framgår att ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma medlem. Det är dock inte klarlagt om det är möjligt att representera fler medlemmar än en. Styrelsen anser att detta borde tydliggöras i stadgarna. En stadgeändring kräver två landmötesbeslut för att träda ikraft.

Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen föreslår att motionen tillstyrkes av Landsmötet med följande tillägg och innebörd: landsmötet ger styrelsen i uppdrag att ta fram förslag på stadgeändring till landsmötet 2018.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Rättsläget mellan samebyarna i Sverige är idag till vissa delar helt olika. Den renskötsel som bedrivs nedanför odlingsgränsen har ett sämre rättsläge och skydd jämfört med renskötseln som bedrivs ovan odlingsgränsen.

Att rätten till att hävda betesron genom avlysningar av jakt, rätten att ta del av ersättningar för jaktupplåtelser samt att skadeersättningskrav vid renbetning är olika beroende å om betesmarken är beväxt med fjällbjörk eller stora tallar, är att beteckna som direkt diskriminerande. Detta grundar sig i den raspolitik som förts genom historien där grupper inom det samiska uppdelats i bättre och sämre sorters samer, med varierande rättsläge som följd.

Malå sameby motionerar härmed att SSR aktivt för upp skogssamers rättigheter på agendan, med mål att skogs och fjällrenskötseln jämställs rättsligt.

Styrelsens förslag till beslut

Malå sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende skogssamebyarnas rättsliga ställning. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen med tillägg att SSR aktivt skall arbeta för att stärka den samiska renskötseln vilken utgör grunden för den samiska bruksrätten. Landsmötet uppdrar åt styrelsen att aktivt arbeta för att synliggöra och arbeta för att den samiska renskötseln skall ges möjlighet att utvecklas utifrån SSR:s värdegrund.

Landsmöte beslutar enligt styrelsens förslag.

Maskaure sameby vill att SSR ska arbeta fram ett förslag till en hundförsäkring som kan ligga tillsammans med SSR:s övriga försäkringspaket.

Bakgrund
Hundar som skall användas i renskogen tar lång tid att träna och det försäkringsläge som finns på marknaden idag är inte anpassat för en vallhund inom renskötseln. Renskötaren har för få år som de kan ha sin hund fullt försäkrad.
Förslag till försäkring
En hund inom renskötseln tar lång tid att träna upp. Hunden bör inte arbeta fullt ut förrän den är fullvuxen, ca 1,5 år sedan arbetar den till upp emot tolv års ålder.

Vi vill att det övre taket på sju år ska höjas till tolv år för helförsäkrad hund inom renskötseln.

Styrelsens yttrande över motionen

Maskaure sameby föreslår SSR att arbeta med frågan under nästkommande år för att få till en hundförsäkring för vallhund inom renskötsel.

Maskaure sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende hundförsäkring. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas i vissa delar. Styrelsen anser att frågan i sig bör belysas och utredas innan ett fullständigt förslag på försäkringslösning föreslås. Styrelsen är dock inte av någon annan uppfattning än motionären gällande det övre taket, men menar att försäkringsfrågan behöver belysas i sin helhet. Styrelsen föreslår därför att Landsmötet fattar följande beslut.

Landsmötet uppdrar till styrelsen att utreda och belysa förutsättningarna gällande försäkring av renhundar.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Rans sameby ställer frågan till SSRs styrelse om de kan utreda frågan om transportstöd till rennäringsföretag. Att gå in i frågan och se om det kan vara ett ärende för Landsmötet för vidare behandling inför en motion till riksdagen.

Ett argument kan vara att klimatförändringarna gjort det svårare med markflytt då det inte blir isar och riktigt vinterföre under höstvintermånaderna då flytten ska göras.

Styrelsens yttrande över motionen

Rans sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende transportstöd. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 och 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen belyser en viktig fråga ur många aspekter. Styrelsen anser att frågan bör utredas och behandlas tillsammans med det arbete som redan pågår inom SSR gällande klimatförändringar och omställningsarbete. SSR:s Landsmöte 2014 fattade ett beslut att SSR skall påbörja arbetet med att se över hur klimatförändringarna påverkar renskötseln samt möjligheterna till inrättande av en klimatfond. Styrelsen anser att möjligheterna till transportstöd bör lyftas in i redan pågående arbete och inte ses som en enskild fråga. Styrelsen anser därför att motionen redan är besvarad. Styrelsen avser att ta med sig motionärens skrivelse och synpunkter i det pågående arbetet.

Styrelsen finner att motionen är besvarad och att arbetet med frågan redan är påbörjad.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Udtja sameby vill att SSR tar sig an arbetet med att arbeta fram ett förslag till nytt ersättningssystem gällande björn. 2016 avslutades den andra perioden av björnpredationprojektet i GEV och Udtja samebyar. Så det får absolut inte bli en långbänk med ersättningen för björnskador tillika slås ihop med framtida örnpredationsprojekt.

Styrelsens yttrande över motionen

Udtja sameby har tillsänt Landsmötet en motion avseende rovdjursersättning för björn. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 12-13 april samt 24 april 2016. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Styrelsen anser att motionen bör tillstyrkas av Landsmötet och att Landsmötet fattar beslut enligt följande.

Landsmötet tillstyrker motionen och uppdrar till styrelsen att påbörja arbetet med en egen översyn av ersättningssystemet för björn samt att styrelsen arbetar med att driva frågan gentemot beslutsfattarna.

Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.

Laevas sameby tillsammans med deltagande ungdomar i SSR:s ungdomssatsning Aktavuohta efterfrågar en arena där renskötande ungdomars synpunkter tas tillvara. Ett ungdomsråd där ungdomar kan samlas för att diskutera frågor som rör specifikt renskötsel. För oss är det en självklarhet att unga ges utrymme och delaktighet tidigare i processen än vad som är fallet idag. Vi tror att ett ungdomsråd kan öka delaktigheten bland unga i aktuella frågor och vara en viktig resurs i SSR:s styrelse.

Förutom att ungdomsrådets medlemmar kan vara lämpliga kandidater till framtida styrelseposter anser vi att en ordinarie plats i SSR:s styrelse avsätts till ungdomsrådet.

Förslag till Landsmötesbeslut

Att SSR arbetar för att tillsätta ett ungdomsråd vars former arbetas fram av Aktavuohta Att ett sådant ungdomsråd skall inrättas under 2016 Att en representant från ungdomsrådet bereds plats i

SSR:s styrelse Styrelsen har behandlat motion ställd av Laevas sameby till SSR avseende inrättande av ungdomsråd vid SSR:s styrelsemöte den 28 april 2015.
Styrelsen anser i likhet med motionären att frågeställningen är av stor vikt samt att det är viktigt att stärka våra ungdomar samt att de bereds tillfålle att framföra sina synpunkter och tankar. SSR skall sträva efter att alla våra medlemmar känner sig inkluderade.

Styrelsens förslag till beslut

Att landsmötet beslutar i enlighet med motionen med följande ändringar:
Att SSR arbetar för att tillsätta ett ungdomsråd vars former arbetas fram av Aktavuohta och representant från styrelsen, med stöd av kansliet
Att ett sådant ungdomsråd skall inrättas under 2016
Att arbeta för att en representant från ungdomsrådet bereds plats i SSR:s styrelse, till dess frågan utretts bereds ungdomsrådet en adjungerad plats i SSR:s styrelse.

Landsmötet beslutar enligt styrelsen förslag.

Könkämä sameby har ett permanent skoterförbudsområde, oc under två år har samebyn beviljats ett tillfälligt skoterförbudsområde. För att obehöriga inte ska kunna köra inom förbudsområden sker bevakning från Polismyndigetens sida. För att underlätta för Polisen att snabbt avgöra vem som har behöriget att köra i förbudsområdet behövs ett ”renskötaridentitetskort” som visar att man är behörig att köra inne i förbudsområdet.

Förslag till Landsmötesbeslut:

Att uppdra till styrelsen att jobba vidare med målet att ett renskötaridentitetskort införs.

Styrelsens yttrande över motionen

SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.

Styrelsen har utrett frågan och finner att samebyarna främst bör söka interna lösningar inom samebyarna. Exempelvis kan frågan lösas genom att ordförande och styrelseledamot styrker medlemskap i sameby, vilken uppvisas tillsammans med ID – kort.

För övriga, anställda och medhjälpare inom samebyarna finns idag fungerade system. Inom AC-län finns system med förtryckta blanketter där det anges; vem, hur, när och var personen får färdas med motorfordon inom förbudsområden. Blanketten undertecknas av ordförande.

Styrelsen föreslår mot bakgrund av detta att motionen avslås.

Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.

Medlemmar i Svenska Samernas Riksförbund (SSR) är sameföreningar och samebyar. Medlemsavgiften för sameföreningar är SEK 1 000,- och för samebyar är medlemsavgiften SEK 10 000,- + SEK 2,50 per ren. Könkämä sameby ställer sig frågan om det är demokratiskt eller ekonomiskt rättvist att en sameförening har samma rösträtt som en sameby i rennäringsfrågor.

Könkämä sameby anser att SSR står inför ett vägval när det gäller rennäringsfrågorna. Skall SSR vara en näringsorganisation så måste något göras åt frågan om sameföreningarnas rösträtt i rennäringsfrågor på Landsmöten.

Förslag till Landsmötesbeslut: Att endast samebyar får rösta i rennäringsfrågor.

Styrelsens yttrande över motionen

SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.

Styrelsen finner att frågan berör förändringar av organisationens stadgar, således kan landsmötet 2014 ej fatta beslut i frågan.

Vidare finner styrelsen att frågan till sin karaktär är så viktig för samtliga våra medlemmar vilket innebär att frågan måste diskuteras regionalt innan en eventuell stadgeändring.

Styrelsens förslag till beslut:

Landsmötet uppdrar till styrelsen att arbeta med frågan under 2014.

Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.

Motion om avbildning av renmärken i märkesregistret
Inom ramen för projektet Faamoe togs 2011 fram en ny renmärkesbok för följande samebyar: Idre Nya, Ruvhten Sijte, Mittådalen, Handölsdalen och Tåssåsen. Syftet med boken var bl a att långsiktigt säkerställa att märkeskunskapen är fortsatt god samt att synliggöra oc bevara de traditionella märkena.

Det visade sig då att underlaget, som kommer från Sametingets register, många gånger inte riktigt stämmer överens med hur märkena de facto utföres av ägaren. Det finns snitt som har använts i flera generationer men som nu inte överensstämmer med hur de avbildas i Sametingets märkesregister. I vissa fall misstänker vi att ritningsprogrammet inte kan hantera alla snitt etc.

Förslag till Landsmötesbeslut

Att Landsmötet beslutar att SSR kontaktar Sametinget för en översyn av diskrepansen mellan märkesregistret och den faktiska användningen.

Styrelsens yttrande över motionen

SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.

Landsmötet uppdrag till styrelsen att kontakta Sametinget.

Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.

Motion om renmärkesinnehav

Idag finns en regel i renmärkesförordningen som säger att innehavaren kan mista sitt renmärke om det inte används på 10 år.

Idag kan en person endast inneha ett registrerat renmärke för märkning av ren. Om en person dessutom ärver/får eller förvärvar ytterligare renmärken utöver sitt redan registrerade märke kan personen välja att registrera tillkommande märken som vilande på sig själv under en tid av 10 år. En period om 10 år är en för kort tid med tanke på att det kanske inte finns någon fysisk person inom en familj att registrera vilande märken på. Detta kan medföra att vilande familjemärken avregistreras och därmed möjliggör för annan utom familjen att registrera märket, och därmed sprids familjemärken utanför innehavarens kontroll. Det borde vara möjligt att inneha renmärken registrerat som vilande under en period om 50 år just för att motverka följderna som nämnts ovan.

Förslag till Landsmötesbeslut

Att SSR kontaktar Sametinget för en översyn av renmärkesförordningen med syfte att möjliggöra registrering av renmärken vilande under en längre period än 10 år.

Styrelsens yttrande över motionen

SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.

Landsmötet uppdrag till styrelsen att kontakta Sametinget.

Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.

Samebyarna i Västerbotten föreslår att följande uttalande från Landsmötet 2014 utformas som resolution tillsändes riksdag/regering och övriga berörda myndigeter:

SSRs medlemmar ar vid flera landsmöten uttalat att SSR är den organisation som är renskötselns företrädare samt att de myndighetsrelaterade rennäringsfrågorna skall lyftas från Sametinget. Regeringen har dock ej besvarat denna begäran.

Svenska Samernas Riksförbund (SSR) kräver att organisationen i frågor som berör renskötseln och dess binäringar betraktas som den part som företräder renskötseln i Sverige istället för som nu Sametinget.

I avvaktan på regeringens ställningstagande kräver landsmötet

Att SSR betraktas som den part som företräder renskötseln och dess utövare

Att SSR i frågor som berör renskötseln konsulteras fullt ut

Att riksdag och regeringen säkerställer att SSR garanteras ekonomiska medel för att aktivt kunna delta i sådana konsultationer

Att riksdag och regering aktivt verkar för att organisationen skall utgöra en stödfunktion för landets samebyar i frågor som berör renskötseln

Att riksdag och regering säkerställer att SSR garanteras ekonomiskt stöd för att kunna utgöra en sådan stödfunktion

Styrelsens yttrande över motionen

SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.

Att tillstyrka motionen.

Landsmötet beslutar att motionen anses besvarad med resolutionen som tagits fram.

Samebyarna i Västerbotten föreslår att följande uttalande från Landsmötet 2014 utformas som resolution tillsändes riksdag/regering, Sametinget och övriga berörda myndigeter:

Renskötseln står inför flera utmaningar varav klimatförändringarna är en av de största och som kommer att påverka renskötseln på lång sikt. Förutsättningarna för renskötseln styrs av naturen, och det är troligt att vi kommer att få fler svåra vintrar med låsta beten. För att renskötseln skall kunna möta dessa förändringar kommer det troligtvis att kräva olika typer av åtgärder. Landets samebyar är i dag hårt trängda och när situationer såsom låsta beten uppstår är det nödvändigt att medel finns att tillgå samt att dessa medel utbetalas direkt. Idag får landets samebyar på grund av långa handläggningstider själva stå för kostnaden under lång tid. Det är idag också en mängd osäkerhetsfaktorer kring katastrofstödet som administreras av sametinget vilket innebär att landets samebyar allt för ofta få sväva i stor ovisshet gällande vilka belopp som kommer betalas ut.

Mot bakgrund av ovanstående kräver landsmötet;

Att det inrättas en klimatfond för renskötseln

Att klimatfonden förvaltas av SSR

Att riksdag och regering säkerställer att det årligen avsätts medel till denna fond

Att fondens medel uteslutande skall användas för åtgärder kopplade till renskötseln

Styrelsens yttrande över motionen

SSRs styrelse har vid styrelsemöte 19 -20 maj behandlat frågan och lämnar följande förslag till beslut.

Styrelsen finner att förslaget är viktigt och berör många frågeställningar som är högt aktuella. Styrelsen anser att frågan bör utredas ytterligare och att ett konkret förslag utarbetas fram till nästa landsmöte.

Styrelsens förslag till beslut:

Landsmötet uppdrar till styrelsen att arbeta med frågan under 2014.

Landsmötet antar styrelsens förslag till beslut.