Samebyar
Könkämä sameby
Lainiovuoma sameby
Sárevuopmi sameby
Talma sameby
Gabna sameby
Laevas sameby
Girjas sameby
Báste čearru
Unna Tjuersj
Sirges sameby
Jåhkågasska tjiellde
Tuorpon sameby
Luokta-Mávas sameby
Semisjaur-Njarg sameby
Svaipa sameby
Vittangi sameby
Muonio sameby
Gällivare skogssameby
Slakka sameby
Udtja sameby
Ståkke sameby
Maskaure sameby
Västra Kikkejaure sameby
Östra Kikkejaure sameby
Mausjaure sameby
Grans sameby
Rans sameby
Ubmeje Tjeälddie
Vapsten sameby
Vilhelmina norra sameby
Vilhelmina södra sameby
Malå sameby
Oredahke sameby
Raedtievaerie sameby
Jiingevaerie sameby
Jovnievaerie sameby
Njaarke sameby
Kall sameby
Handölsdalen sameby
Tåssåsen sameby
Mittådalen sameby
Ruvhten Sijte
Idre sameby

Sameföreningar
Ammarnäs sameförening
Arjeplogs sameförening
Àrviesjávrien sámienseäbrrie
Daastan Siebrie
Duoddaras sameförening
Girona sámesearvi
Gällivare sameförening
Jokkmokks sameförening
Máláge Sámienseäbrrie/Malå sameförening
Noerhtenaestie
Pessinki sameförening
Sameföreningen i Göteborg
Sameföreningen i Stockholm
Samiska föreningen i Uppsala
Sápmi i Östergötland
Sohppar Sámisearvi
Staaren siebrie
Syöldaten Sámienseäbrrie
Såhkie Umeå sameförening
Vaisa sameförening
Åangkheren Saemiensiebrie

Lule-Bonden sameförening har sökt medlemskap i SSR.

Flik_3_Medlemsansökan_Lule-Boden sameförening

Sohppar_Saarivuooma_motion_ angående språkanvändning vid SSR Landsmöte och verksamhet

Sohppar Samisearvi och Saarivuoma sameby har sett att språkutvecklingen i allmänhet i Sápmi och inom renskötseln i synnerhet inte har en positiv utveckling.
En översyn behövs därför av den samiska språkanvändningen inom SSR;s organisation och språk­utvecklingsinsatser som behövs för medlemmarna både inom samebyarna och sameföreningarna. Samiska är ju de facto fackspråket för renskötseln och en av de viktigaste delarna som upprätthåller den samiska kulturen.

Landsmötet är ett mycket viktigt tillfälle att manifestera den politik och verksamhet som förbundet bedriver, vilket påverkar både medlemmar och andra. Det samiska språket har idag inte den status i SSR;s verksamhet och vid SSR;s landsmöte som borde vara självklart. Den som använder samiska
t.ex. vid landsmötet ska få uppleva att det har ett speciellt värde och att det ska uppmuntras, inte det motsatta. Det är därför positivt om förbundet aktivt uppmuntrar användningen av samiska vid alla tillfällen. Det måste vara ett krav att alla ombud som deltar också nyttjar tolkmöjligheten för att effektivt kunna medverka vid mötet och att relevant tekniskt bistånd ges så att tekniken inte blir den bromsande faktorn.

Sohppar Såmisearvi och Saarivuoma sameby föreslår
Att SSR påbörjar samiska språkutvecklingsinsatser inom SSR:s organisation och för medlemmarna både inom samebyarna och sameföreningarna.
Att det samiska språket ska ges en hög status vid SSR;s landsmöte! Detta kan t.ex. göras genom att SSR;s ledning visar detta genom en positiv presentation och egen användning av språket så långt möjligt, samt en aktiv uppmuntran som visar att det samiskan har ett stort värde.

Saarivuoma_motion angående transport av vapen till jaktområde

Samebyarnas medlemmar har på många håll upplevt att det under älgjakten bedrivs bevakning från jaktbevakare och polisens sida av terrängkörning och därmed transport av jaktvapen på ATV på väg till och från älgjaktsområde.

Enligt lag och förordning är det möjligt att transportera vapen på fordon på väg, skogsbilväg eller traktorväg till jaktområde. Bestämmelsen är utformad för markägare med skog där dessa godkända transportleder redan finns. Denna möjlighet är mycket begränsad för de flesta av samebyarnas jägare då jakt kan bedrivas i områden utan officiella vägar och traktorvägar långt ifrån huvudbostaden, ibland flera mil från allmän väg. Enligt bestämmelserna kan ATV endast användas för att hämta älg efter att den skjutits.

Dessa bestämmelser är inte anpassade för den natur och den jakt som många samer normalt bedriver. Detta är en orättvisa som finns i bestämmelserna som sedan medför att myndigheterna utför bevakning utifrån de lagar och förordningar som finns, utan att behöva ta hänsyn till samernas förutsättningar.

Det som skulle behövas är att alla samiska jägare som har ett jaktområde långt ifrån allmän väg kan få möjlighet att transportera jaktvapen på ATV eller motsvarande fordon till och från det jaktområde där respektive jägare har sin jakt.

Saarivuoma sameby föreslår
Att SSR påbörjar en utredning och en process kring förändring av lag och förordning där samiska jägare får laglig möjlighet att transportera jaktvapen på ATV eller motsvarande till sitt jaktområde.

Girjas_Motion om granskning av DNA

Bakgrund
DNA-testning används som en metod för att kartlägga järvstammen och fastställa populationens storlek. Dessa resultat påverkar beslut om skyddsjakt, ersättningar för rovdjursangrepp och den övergripande förvaltningen av järv.

Det har dock uppstått tvivel kring hur dessa tester hanteras av den ansvariga myndigheten, särskilt av den myndighet som har det övergripande ansvaret för DNA-baserade tester. För att bevara förtroendet för rovdjursförvaltningen är det nödvändigt att granska arbetsmetoderna och säkerställa att prover hanteras korrekt och opartiskt.

Vidare har det framkommit att det finns skillnader i provrörens färgkodning beroende på om proverna samlas in av samebyar, Länsstyrelsen eller andra aktörer. Dessa skillnader väcker frågor om varför insamlingsrutinerna inte är enhetliga och huruvida detta påverkar provhanteringen och analysresultaten.

Problemformulering
1. Bristande förtroende för den ansvariga myndigheten – Det saknas transparens kring hur DNA-tester hanteras, och det finns misstankar om att arbetsmetoderna inte är objektiva eller konsekventa.
2. Oklara skillnader i provrörskorkarnas färger – Det är oklart varför samebyar, Länsstyrelsen och andra insamlare har olika färg på korkarna till DNA-proverna, vilket kan leda till skillnader i hantering och analys.

Förslag
För att säkerställa en rättvis och transparent hantering av DNA-baserade tester av järv föreslår vi att:
1. En oberoende granskning genomförs av hanteringen av DNA-tester för att säkerställa att analysmetoderna är vetenskapligt korrekta och att alla prover behandlas lika.
2. Den ansvariga myndighetens arbete utvärderas för att säkerställa att uppdraget sköts objektivt och enligt gällande riktlinjer.
3. Standardiserade provrör och färgkodning införs för att eliminera eventuella skillnader mellan samebyars prover och prover insamlade av Länsstyrelsen eller andra aktörer.
4. Ökad transparens i insamlings- och analysprocessen genom regelbunden rapportering och samverkan med samebyar, så att förtroendet för DNA-inventeringen stärks.

Motivering
• En rättvis och vetenskapligt korrekt DNA-inventering är avgörande för en hållbar rovdjursförvaltning.
• Skillnader i hantering och färgkodning av prover kan påverka resultatens tillförlitlighet och måste därför förklaras och standardiseras.
• En oberoende granskning kan öka förtroendet för DNA-analyser och säkerställa att de används på ett objektivt sätt.

Vi yrkar därför att en granskning av SSR vad gällande DNA-testernas hantering genomförs samt att standardiserade rutiner införs för provtagning och färgkodning av provrör.
Samebyn vill även genom denna motion ställa frågan till Landsmötet :

-Då dessa DNA-insamlingar ser ut att vara en norm i fortsättningen, ska/kan SSR börja kräva förekomst av järvhannar som vi förstår inte har ersättning för i dagsläget ?

Flik_7_Verksamhetsberättelse_2024

Medlems- och serviceavgift

Styrelsens förslag till beslut
Styrelsen föreslår Landsmötet att besluta
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2,50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.

SSR-årsredovisning-2024-signed

Revisionsberättelse 2024 (Svenska Samernas Riksförbund) signed

Flik_10_Förslag Budget 2025

Valberedningens förslag 2025

Val till SSR Landsmöte 2025

• Ordförande 2 år Matti Blind Berg
• Norrbotten Norra ordinarie 2 år Raymond Wasara
• Norrbotten södra, suppleant 2 år Mikael Kuhmunen
• Skogsbyarna, suppleant 2 år Rasmus Stenlund
• Västerbotten ordinarie 2 år Inger-Ann Omma
• Västerbotten fyllnadsval suppleant 1 år Ola Emanuelsson
• Jämtland, suppleant 2 år Fransiska Rensberg
• Sameföreningarna ordinarie 2 år, Susanne Pingi Avander

Flik 12 898500-3527 ÅRSBOKSLUT Nordiska Samerådet för 2024

898500-3527 ÅRSBOKSLUT Nordiska Samerådet för 20240101-20241231

Revisionsberättelse Samerådets svenska sektion 2024

SSR-Landsmotesprotokoll-240529-30-signed-7834856

Årets tema på landsmötet är Osynliggörandet av samiska rättigheter. Temat behandlar hur samiska markrättigheter historiskt och i nutid konsekvent osynliggör rättigheterna framför allt markrättigheter och vilka konsekvenser För anmälan till LM 25 kontakta Sabina 070-375 80 09, sabina@sabinaconsulting.com. Bokning tas emot i mån av plats.”

För anmälan till LM 25 kontakta Sabina 070-375 80 09, sabina@sabinaconsulting.com. Bokning tas emot i mån av plats.

Landsmötet tolkas på plats till/från nordsamiska och sydsamiska. Sydsamisk tolk: Pia Persson, Nordsamiska tolkar: Miliana Baer och John Erling Utsi.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa, Läs mer här >

Várdduo - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.
Várdduo är en unik forskningsenhet med fokus på samisk och annan urfolksforskning. Vid årets landsmöte presenterar vi vår verksamhet med ett bokbord där vi säljer några av våra publikationer.

Niejda
En feministisk förening för samiska kvinnor, tjejer och ickebinära. Läs mer här:  https://niejda.com/

Allmän information om ombud/fullmakter

Varje sameby och sameförening har en röst för varje påbörjat 50-tal medlemmar.

Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma sameby/sameförening. Det är alltså inte möjligt för ett utsett ombud i en sameby att ge fullmakt till ett ombud i en annan sameby.

Av samebyn/sameföreningen utsedda ombud ska ge fullmakt till ett det ombud som deltar i Landsmötet att föra dess talan. Detta styrks genom protokollsutdrag från samebyns eller sameföreningens styrelsemöte där det visas vilka ombud som samebyn eller sameföreningen utsett att representera vid Landsmötet. Dessutom skriver det ombudet en fullmakt till det ombud som ska föra dess talan.

Den sameby eller sameförening som deltar utan fullmakter behöver inte skicka in fullmakter eller protokoll.

Uttalande organisationsstöd_uttalande

Respekten för de mänskliga rättigheterna och kunskapen om rättigheterna är beroende av att olika organisationer, grupper och intressen inom civilsamhället kan komma till tals, detta gäller även för det samiska civilsamhället. Det handlar också om att värna den samiska demokratin.

Vi lever i en tid med ökad polarisering med hat och hot mot samiska aktörer. Den nuvarande regeringen medverkar dessutom till en samepolitik som tagit flera steg tillbaka i skyddet av de samiska rättigheterna. I det sammanhanget blir betydelsen av icke-statliga, samiska organisationer vid sidan av det statliga Sametinget än viktigare.

Inom urfolksrätten är det tydligt uttryckt att de egna institutionerna, organisationerna och de berörda skall ges möjlighet till effektivt deltagande. Inom detta ryms bland annat resursförstärkning av såväl ekonomisk som personell karaktär.

Landsmötet är djupt oroade över utvecklingen där vi ser en stor risk att samiska organisationer, däribland SSR, riskerar minskade anslag.  Att till exempel sänka anslagen för organisationer för att på så sätt kunna öka anslagen till andra, vilket sametingets styrelseordförande gett utryck för, är inte rätt väg att gå. Ett sådant scenario skulle innebära stora negativa konsekvenser för oss som organisationer och för det samiska civilsamhället i stor. SSR exempelvis är en stor arbets- och uppdragsgivare i det samiska samhället, landsmötet har också tydligt uttryckt att SSR är den organisation som företräder oss i våra frågor.

Sametinget ska inom ramen för kulturanslaget verka för att staten lever upp till detta genom bland annat stödet till organisationerna. Vi behöver ett sameting som är förutsägbart, rättssäkert och demokratiskt, och som aktivt arbetar för att stärka det samiska civilsamhället och oss samiska organisationer.

Landsmötet riktar därav följande uttalande till sametingets politiska ledning

Att sametinget aktivt ska verka för att samiska organisationer ska få höjda och långsiktigt säkerställda verksamhetsstöd.

Att en förändring av nuvarande ordning avseende verksamhetsstöd för organisationer inte medför att samiska organisationer får minskade anslag.

Att aktivt synliggöra betydelsen av det arbete som samiska organisationer gör.

Att synliggöra betydelsen av samiska organisationer i det samiska civilsamhället.