SÁMIID RIIKKAČOAHKKIN STUEHKIE/STOCKHOLBMA/STOCKHOALMMA/TJÅSSKASKULLA 2019
SAMERNAS LANDSMÖTE STOCKHOLM 2019
4 – 5 juni 2019
§ 1 Landsmötets öppnade
§ 2 Hälsningsanföranden
§ 3 Val av presidium
§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd
§ 5 Godkännande av dagordningen
§ 6 Rätten till vår kultur, mark och renskötsel utifrån SSRs perspektiv. Hur ser verkligheten ut? 100 minuter från vår vardag.
§ 7 Statens ansvar, internationell och nationell rätt
§ 7a Panelsamtal med riksdagsledamöter
§ 7b Samiska rättigheter och statens skyldigheter
§ 8 Statement
§ 9 Inledningstal och frågestund med Statssekreterare Per Callenberg
§ 10 SSR:s verksamhet
§ 11 Uppföljning av förra årets Landsmöte
§ 12 Skogspolicyn
§ 13 Verksamhetsberättelse 2018
§ 14 Bokslut 2018
§ 15 Fastställande av medlemsavgift
§ 16 Förslag till budget
§ 17 Val
§ 18 Redogörelser
§ 19 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion och Sami Duodji
§ 20 Landsmötets avslutande
§ Landsmötets öppnande
Áirasat, searvvit, čearut ja guossit.
Mus lea dat stuora gudni sávvat diidda buohkaide bures boahtima Sámiid riikkasearvvi riikkačoahkkimii dáppe Stockholmmas.
Dán jagáš riikkačoahkkimis loktet áššiid mat váikkuhit min eallimii ja boahtteáigái. Guovddážis leat min rievttit ja stáhta ovddasvástádus. Mii beassat gullat miellahtuid árgabeaivvi birra ja boahtteáiggi jurdagiid, ja maid ságastallamiid politihkalaš ovddasteddjiin ja reflekšuvnnaid got stáhta čuovvu iežas geatnegahtton ovddasvástádusa.
Mii leat bidjan riikkačoahkkima diehke čalmmustahttindihte sámiid maiddái olggobealde sámi váldeguovlluid, muhto maid danne go Stockholbma lea dat báiki gos váldi gávdno dan Ruoŧa vuogádagas masa mii leat bahkkejuvvon. Mii moaitit ahte lea ilá guhkes gaska mearrádusain mat váldojuvvojit dáppe ja min duohtavuhtii, ja dat leat hárvon heivehuvvon min miela ja dárbbuid ektui.
Olggut máilbmi bahkkii min nala juohke guovllun, ja gáržudit min eallinbirrasa. Muhtimin gal lea rievdan buorre, muhto mii fertet ieža beassat leat mielde váikkuheame jus ja got háliidit rievdadit. Mis leat iežamet višuvnnat ja ulbmilat, mis leat tradišuvnnat ja máhttu, mis lea čielga dáhttu ja máhttu ieža hálddašit iežamet eallima. Nugo Njunjuš:s, min višuvdnadokumeanttas lea čállon ge; ”Mii leat sámit ja háliidit leat sámit, eat dađe eanet, dahje unnit go máilmmi eará álbmogat. Mii leat okta álbmot, mis lea min iehčamet ássanguovllut, min iehčamet giella ja min iehčamet kultur- ja servvodatráhkadus”.
Boazu lea guovddážis sámi eallimis, sihke kultuvrralaš ja rivttiid dásin. Nu guhká go bohccui gávdno birgejupmi de leat maid buorit eavttut bistevaš boazodollui maiddái boahtteáigái. Otne gillájit čearut garra deattu vuolde iežá eanageavaheddjiid dihte nugo ruvkedoaimmat, bieggamillopárkkat, dulvaduvvon čázádagat, infrastruktuvrrat mat binnesta binnán gáržudit bohcco ealáhaga. Boazoeaiggádat oidnet oamistis šaddat biebmun meahcielliide mii ii leat dušše stuora ruđalaš vahát muhto maid boktá vaši ja mielddisbuktá psyhkalaš deattu. Jus eai livčče buot dat sierralágan deattut boazodoalu nalde de livččiimet nai buorebut nagodit duostut dálkkádatrievdamiid. Dát leat áššit maid sáhtálii čoavdit jus livččii beare dáhttu min birrasis ja stáhtas.
Searvvit, iežaset dehálaš bargun kultuvrra ovddasteaddjin, máŋgii vásihit diehtemeahttunvuođa ja ovdagáttuid sámiid vuostá. Sii rahčet garrasit seailluhandihte ja čalmmustahttit min kultuvrra stuoraservvodahkii. Dat lea dehálaš bargu man fertet nannet vai oktasaš vuimmiiguin ealihit kultuvrra boahttevaš buolvvaide.
Sámiid riikkasearvi lea nanu ja dehálaš guovddášorganisašuvdna sámi servvodagas man vuoibmi boahtá min lagas ovttasbargguin miellahtuiguin, mii leat alo áigeguovdilis áššiin siste ja gelbbolašvuohta bissu alla dasin. Dat mielddisbuktá fámu ja dahká ahte min biras ii sáhte garvit min. Munnje lea alo leamaš čielggas man dárbbašlaš Sámiid riikkasearvi lea. Mii dárbbašit nanu organisašuvnna mii goziha ja doalvu ovddosguvlui min áššiid. RSRa lea dat sajádat gos miellahtut ovttas gávdnet bistevaš čovdosiid. Min stuorimus fápmu lea ahte visot 44 čearu ja olu searvvit leat min miellahtut ja daid čađa mii gokčat olles sámi, ja dat gal illudahttá mu. RSRa lea áiggiid čađa šaddan čielga ossodat stuora luohttámušain servvodagas. Dat lea árbi man mii ovttas fertet boahtteáigái nai hálddašit.
Joatkindihte dan dehálaš barggu ja vai nagodit gokčat miellahtuid dárbbuid de dárbbaša RSRa návccaid, dan leat čielgasit dieđihan sihke ráđđehussii ja sámediggái. Otná dilin fertet vuoruhit ruđalaš návccaid ja gilvvohallat iežá sámi institušuvnnaiguin oažžundihte ruđaid doaimmahahkii ja dat ii leat dohkálaš dilli. Dat buktá eahpesihkkarvuođa ja dagaha váttisin bargat bistevaččat guhkit áigodagas. Sávvamis ráđđehus vuhtii váldá min gáibádusa sierra ruhtadeami birra, muhto maid ahte sámediggi muitá ja atná árvvu nanu sámi siviilaservvodagas ja láhčá organisašuvnnaide stuorit saji.
Ráđđehushuksen diibmá ádjánii oalle guhká nugo diehtit, dat mearkkašii ahte min áššiin ii dáhpáhuvvan mihkkege. Mis gal ii leat hoahppu gosage go eat áiggo jávkat nu ahte dat gal ii dahkan maidege. Muhto árgabeaivvis áigi jorrá dego dábálaččat ja dan dáfus gal eat šat sáhte golahit áiggi duššái. Eatnamat gáržot, sisabahkkejeaddjit borret min láidumiid, meahcieallit borret min oami ja dálkkádatrievdamat gomihit olles min eallinbirrasa. Mii gal diehtit ahte min áššit leat váddásat olggut máilbmái gieđahallat ja daid sáhttá botnjat nu olu go háliida, muhto mu mielas ii leat šat dohkálaš ahte balu dahje diehtemeahttunvuođa geažil eai ovdan min riekteáššit. Vaikko dal lea dehálaš sirret áššiid, de eanas váttisvuođaid vuođđu lea ahte stáhta ii dohkket min rivttiid, ja politihkkarat dainna dagahit min áššiid váddáseabbon go duođas leat.
Dál lea ođđa ráđđehus ja ođđa ministerat sajis. Lean deaivan goappašiid geain lea ovddasvástádus min áššiin ja sávan ahte dal álgiba minguin ovttas bargat ovddidandihte min rivttiid, danne go vaikko gokte bonjalii dan, de jearaldagat vulget das ahte mis lea riekti gávdnot. Dat riekti ii leat sihkkojuvvon eret, muhto geahččalit gal čiehkat dan.
Sámiid riikkasearvi lea gearggus álggahit barggu hábmet iežamet boahtteáiggi ovttas stáhta ovddasteddjiiguin ja leat máŋgii juo bovden stáhta searvat dasa. Háliidan oktii vel ávžžuhit ráđđehusa ovddasteddjiid boahtit min árrangáddái čoavdit dáid čuolmmaid.
Loahpalaččat háliidan beare giitit buohkaid geat lehpet vuoruhan riikkačoahkkima ja boahtán deike, eareliiggánit min miellahtuid. Dat vuoseha man dehálaš RSRa lea ja din haga ii gávdnolivčče sámiid riikkasearvi.
Daiguin sániiguin raban riikkačoahkkima.
Ärade ombud, sameföreningar samebyar och gäster.
Jag har den stora äran att hälsa er alla välkomna till SSR:s landsmöte här i Stockholm.
Årets Landsmöte kommer att lyfta frågor som påverkar vårt liv och vår framtid, där fokus är vår rätt och statens ansvar. Vi kommer att få ta del av berättelser från våra medlemmar om deras verklighet och framtidsvisioner, samtal med politiska företrädare och reflektioner kring hur staten fullföljer sina skyldigheter.
Vi har valt att förlägga landsmötet här för att synliggöra och markera den samiska närvaron även utanför det samiska kärnområdet men också för att Stockholm utgör maktcentrum i det svenska systemet vilket vi blivit intvingade i, och eftersom vi upplever att det är långt från beslut som fattas här till vår verklighet och de sällan är utformade efter vår vilja och våra behov.
Omvärlden pressar på oss från många olika håll och minskar och förändrar livsutrymmet för oss, förändring är inte av ondo men vi måste själva få vara med och påverka om och i vilken utsträckning och det är genomförbart. Vi har våra egna visioner och mål, vi har traditioner och kunskap, vi har en tydlig egen vilja och kapacitet att själva förvalta våra liv. ”Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt till självbestämmande” – ur Njunjus, SSR:s visionsdokument.
Renen är grundpelaren i det samiska samhället både som kultur- och rättighetsbärare, så länge det finns förutsättningar för renen finns också goda möjligheter för en långsiktigt hållbar renskötsel in i framtiden. Idag lever många samebyar under hård press från annan markanvändning såsom gruvnäring, vindkraft, vattenkraft, skogsbruk och infrastruktur som bit för bit minskar renens levnadsutrymme. Väldigt många renägare ser också sina renar bli rovdjursföda vilket inte enbart innebär en stor ekonomisk förlust utan också en stor frustration och psykiskt hård belastning. Om inte alla dessa lager av belastningar på renskötseln fanns skulle vi också kunna möta och anpassa oss till klimatförändringen som sker idag på ett mycket lättare sätt. Det här är frågor som går att lösa om bara viljan finns hos vår omvärld och ytterst staten.
Sameföreningarna i sin viktiga roll som ambassadörer stöter ofta på kunskapsbrist och fördomar ute i samhället, man jobbar hårt och ofta ideellt under sin fritid för att bemöta detta samtidigt som man kämpar för att bibehålla och stärka den samiska kulturen. Det arbetet måste stärkas så att vi gemensamt kan föra vidare en levande samisk kultur till kommande generationer.
SSR är en stark och central organisation i det samiska samhället med stark drivkraft genom våra medlemmar som vi verkar i en nära relation med, det medför att vi alltid måste vara på tå och insatta, den kompetensen och engagemanget ger oss vår kraft och leder också till att omvärlden inte kan förbise oss. För mig har det alltid varit en självklarhet att SSR behövs, vi behöver en stark organisation som kan lyfta och driva våra frågor framåt. SSR utgör en plattform där vi medlemmar tillsammans kan finna lösningar som är hållbara för oss, och vår största styrka är att vi genom våra medlemmar representerar hela Sápmi, samtliga 44 samebyar och många sameföreningar är våra medlemmar vilket vi är väldigt stolta och glada över. SSR har under årens lopp kommit till att bli den självklara part man vänder sig till och vi har byggt upp en stor trovärdighet i samhället. Det är ett arv som vi gemensamt måste förvalta in i framtiden.
För att SSR ska kunna fortsätta sitt arbete och möta våra medlemmars ökade behov krävs resurser vilket vi tydligt adresserat både till Sametinget och regeringen, vi lever i en verklighet där vi tvingas prioritera de ekonomiska resurserna och konkurrera om medel med andra samiska institutioner vilket är otroligt frustrerande. Det skapar en osäkerhet och gör det svårt att arbeta långsiktigt. Min förhoppning är att regeringen hörsammar vår begäran om fast finansiering, men också att sametinget både som folkvalt organ och statlig myndighet ser värdet i att ha ett starkt samiskt civilsamhälle och ger organisationerna ökat utrymme.
Regeringsbildningen efter riksdagsvalet förra hösten drog som bekant ut på tiden väldigt länge, för vår del innebar det flera månaders väntetid där ingenting hände i våra frågor. Vi har egentligen ingen brådska eftersom vi har funnits här länge och inte tänker låta oss sopas under mattan heller. Ute i verkligheten står tiden dock inte stilla, vardagen fortgår i samma takt som förut och sett ur det perspektivet har vi absolut inte tid att vänta längre. Våra marker krymper bit för bit, exploatörerna fortsätter att tugga i sig renens betesmarker, rovdjuren fortsätter att äta av renskötarens enskilda egendom och klimatförändringen hotar att kasta omkull hela vår livsmiljö som vi känner till den idag. Vi vet att våra frågor är svåra för omvärlden att hantera och går att göra hur kontroversiella som helst, men jag anser inte att det är okej längre att pga rädsla och viss okunskap inte våga driva våra rättighetsfrågor framåt. Även om det är viktigt att särskilja frågorna i sak så grundas det mesta i statens ovilja att erkänna våra rättigheter fullt ut, det är det som gör att ansvariga politiker också kan problematisera konkreta sakfrågor.
Nu har vi en ny regering och nya ministrar, jag har träffat dem bägge som ansvarar över våra frågor, och jag hoppas verkligen att de nu tillsammans med oss börjar driva våra rättighetsfrågor framåt, för hur man än vrider och vänder på det så bottnar frågeställningarna i vår rätt till existens, en rätt vi innehar men som man försöker osynliggöra.
SSR är redo att påbörja arbetet med att forma vår framtid utifrån våra villkor tillsammans med företrädare för svenska staten och har inbjudit till det flertal gånger under årens lopp, jag vill därför än en gång skicka en direkt uppmaning till ansvariga ministrar, dörren står fortfarande öppen och vi väntar på er, låt oss sätta oss ned och lösa dessa knutar tillsammans.
Avslutningsvis vill jag tacka er alla som tagit er tid att närvara vid årets landsmöte, att se så många av er här visar tydligt hur viktigt SSR är, och framförallt är det ni medlemmar som utgör SSR och vår verksamhet.
§ 2 Hälsningsanföranden
Framförs hälsningar till Landsmötet av:
Anita Jönsson Sameföreningen i Stockholm
Ellen Sara Sparrock Norske Reindriftsamers Landsforbund
Vidar Andersen Norske Samers Riksforbund
Amanda Lind Regeringen
Daniel Helldén Stockholms stad
Victoria Harnesk Tidningen Samefolket
§ 3 Val av presidium
Landsmötet beslutar att till presidium välja
Ordförande: Niila Inga
Vice ordföranden: Mattias Kristoffersson
Inge Frisk
Åsa Baer
Ol-Duommá Utsi
Sekreterare: Gudrun Kuhmunen
Vice sekreterare: Sara Unnes
Lars Stenlund
Justerande ombud: Dan Fjällman
Peter Andersson
§ 4 Upprop av ombud – Fastställande av röstlängd
Antecknas ombud för samebyarna och sameföreningarna enligt följande:
Samebyar
Könkämä Ole-Henrik Nutti
Raymond Wasara + 2 fullmakter
Lainiovuoma Aslat Simma + 4 fullmakter
Saarivuoma Per Anders Nutti + 2 fullmakt
Nils-Petter Labba + 3 fullmakt
Talma Nils Johanas Allas
Lars-Erik Svonni
Gabna Johanna Huuva
Lars-Anders Kuhmunen
Laevas Niklas Pingi
Per Henrik Blind
Girjas Mats Blind-Berg
Susanna Rikko
Nils Erik Påve
Báste Per-Gustav Nutti
Unna Tjuersj Maria Pittsa
Kjell-Åke Pittsa
Anne Maret Påve
Sirges Mikael Kuhmunen
Annund Spiik
Nils Matto Aira
Jåhkågasska –
Tuorpon Anna-Margith Påve
Isak Påve
Luokta-Mavas Nina Baer
Simmon Ailu Utsi
Semisjaur-Njarg Anders-Erling Fjällås
Dan Fjällman
Svaipa –
Vittangi –
Muonio Tomas Sevä
Gällivare skogs Lars-Thomas Persson
Magnus Alsiok
Slakka –
Udtja –
Ståkke Sara Unnes
Maskaure Peter Larsson
V:a Kikkejaur –
Ö:a Kikkejaur Patrik Lundgren
Mausjaure Erik Jonsson
Gran Tobias Jonsson
Ran Gunilla Sparrok
Göran Jonsson
Ubmeje –
Vapsten –
Vilhelmina norra Ante Baer
Neila Fjellström
Vilhelmina södra Mathias Blind
Lars-Göran Baer
Malå Marja-Lisa Rannerud
Lars Stenlund
Voernese Mathias Kristoffersson
Oredahke Pär Mikael Åhrén
Raedtievaerie Markus Åhrén
Jiingevaerie Laara Gråik
Mats Isak Sparrok
Jovnievaerie –
Njaarke Jon-Kristian Joma
Kall –
Handölsdalen Niklas Blindh
Tåssåsen Bengt-Arne Johansson
Per-Erik Jonasson
Mittådalen Anja Fjellgren Walkeapää + 1 fullmakt
Ruvhten Lars-Emil Rensberg
Sunna Rensberg
Idre Peter Andersson
Sameföreningar
Soppero Per-Anders Nutti
Pessinki –
Giron samesearvi Irene Kuhmunen + 4 fullmakter
Gällivare –
Jokkmokk –
Vaisa Jakob Nygård + 3 fullmakter
Arvidsjaur Linnea Cederstrand
Stina Larsson
Arjeplog –
Ammarnäs –
Malå Jörgen Stenberg + 1 fullmakt
Såhkie Umeå Eva Conradzon + 3 fullmakter
Frostviken/ Hotagen Mathias Kristoffersson
Noerhtenaestie –
Stockholm Inge Frisk + 2 fullmakter
Mariana Wiik + 3 fullmakter
Göteborg Erik Tuolja Jardeby + 2 fullmakter
§ 5 Godkännande av dagordning
Dagordningen godkändes.
§ 6 Rätten till vår kultur, mark och renskötsel utifrån SSRs perspektiv
Hur ser verkligheten ut? 100 minuter från vår vardag.
Niila Inga inledde med SSRs syn och utgick från SSRs visionsdokument Njunjuš. Därefter berättade Patrik Lundgren om skogsfrågor, Peter Andersson om rovdjur, Anders-Erling Fjällås om markfrågor, Janni Klemensson och Ante Baer om ungdomsfrågor och Inge Frisk om språk- och kulturfrågor.
§ 7 Statens ansvar, internationell och nationell rätt
Jenny Wik Karlsson inledde passet om statens ansvar, internationell och nationell rätt.
§ 7 a Panelsamtal med riksdagspolitiker
Jonas Eriksson, MP, Kristina Yngwe, C, Isak From, S, Jessica Wetterling, V samt Bengt Eliasson, L, deltog i ett panelsamtal lett av Annette Löf. Frågor från förmiddagen lyftes och deltagarna fick möjlighet ställa frågor.
§ 7 b Samiska rättigheter och statens skyldigheter
Marie B Hagsgård, expert på minoritets- och urfolksfrågor berättade om samiska rättigheter och statens ansvar.
Renskötselrätten ger samebyarna en juridisk bruksrätt till mark inom renskötselområdet. Staten har ansvar för att myndigheter har kunskaper om innebörden av renskötselrätten och att myndigheterna i sitt beslutsfattande respekterar renskötselrätten på samma sätt som andra juridiska rättigheter till mark.
Samer har rätt att behålla och utveckla sin kultur. Staten har ansvar för att myndigheter har kunskaper om samisk kultur med renskötsel och annan markanvändning och Staten har ansvar för att myndigheterna främjar samers möjligheter att behålla och utveckla sin kultur på traditionell samisk mark (renskötselområdet).
§ 8 Statement
Landsmötet beslutade att anta följande uttalande:
Vår Framtid, våra rättigheter – statens skyldigheter
-Vårt gemensamma ansvar, krav om ny framtida arbetsprocess
Sámiid Riikkasearvi (SSR) som företrädare för våra medlemmar inbjuder härmed företrädare för Sveriges Riksdag till en process där vi gemensamt kan arbeta med de frågor som våra medlemmar beslutat om. Vi vill genom detta arbete skapa en plattform för statens företrädare. En plattform där vi gemensamt hanterar frågor som berör oss samer, vår renskötsel och våra rättigheter.
Landsmötet konstaterar att det arbetssätt som regeringen använt och använder sig av gällande våra frågor inte längre fungerar, därför vänder vi oss nu till Riksdagen som högsta beslutande organ för staten Sverige. För att komma framåt i våra frågor måste vi aktivt leda diskussionen och arbetet med vår egen framtid– självbestämmande. SSR menar att det därför är nödvändigt med ett nytt sätt att arbeta på i alla frågor. Ett sådant arbete kräver mod och nytänkande, vilket vi tror att ni har.
Rätten till självbestämmande är den mest centrala delen av alla mänskliga rättigheter och gäller även oss som urfolk i Sverige.
Under lång tid har utredningar, förslag och beslut gällande samiska angelägenheter arbetats fram av statens företrädare utan några större resultat som gagnar vårt folk och vårt liv. Vi lever idag fortfarande i skuggan av den historiska normen där staten och dess företrädare fortsättningsvis använder samma arbetsmetoder och där vi samer får rollen som betraktare i våra egna frågor. Ett arbetssätt som inte gynnar oss som folk utan gör att vi många gånger uppfattas som nejsägare då vi framför våra egna ställningstaganden i ärendena.
Rätten som urfolk att själva bestämma över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att för egna syften själva förfoga över sina naturresurser borde vara en självklarhet i Sverige. Någonting som idag inte är verklighet gällande samerna i Sverige, trots den kritik som FN:s övervakningskommittér samt andra internationella övervakningsorgan återkommande lyfter i sin kritik.
Riksdagens ledamöter som företrädare för staten måste ta sitt ansvar i frågor om samers livsvillkor, renskötseln, samiska barn- och ungdomars framtid. Landsmötet uppmanar Riksdagen att omgående säkerställa att åtgärder vidtas genom att uppdra till regeringen att påbörja ett samarbete med samebyarna och sameföreningarna genom deras egen organisation SSR.
SSR vill tillsammans med av Riksdagen utsedda företrädare ta fram hur vår nya gemensamma arbetsprocess ska utformas och genomföras.
Utöver en ny arbetsprocess behövs skyndsamt ageras i antal frågor.
Landsmötet kräver därför att Riksdagen uppdrar till regeringen att omgående påbörja och slutföra arbetet med:
- Ändring av Naturvårdverkets beslut om vargföryngringar i renskötselområdet i enlighet med SSR:s rovdjurspolicy
- Att riksdagens uttalande om toleransnivå får genomslag, att rennäringen inte ska förorsakas mer än max 5 % förlust till rovdjur. Att detta arbetas in en förordning.
- Att Muonio skogsameby även erkänns som sameby av staten och att;
- Att Sveaskog återupptar sina samråd med Muonio Sameby
- Att skogsamebyarnas rättsliga ställning likställs med fjällrenskötseln
- Att Skogsbruket efterlever de krav som ställs i SSR:s skogspolicy
-
- Att ekonomiska resurser tilldelas SSR
- Att respektera samebyarnas egendomsrätter fullt ut
- Säkerställa att samer får tillgång till sitt språk såväl innanför som utanför det samiska kärnområdet.
- Att funktionella samband för renskötseln skyddas och att myndigheterna verkställer att så sker
- Att örn oavsett art omfattas av ersättningsystemen
Ovanstående måste säkerställas för att våra unga idag och framtida renskötare ska kunna bedriva en livskraftig och hållbar naturbetesbaserad renskötsel.
§ 9 Inledningstal och frågestund med Statssekreterare Per Callenberg
Näringsminister Jennie Nilssons Statssekreterare Per Callenberg inledningstalade och därefter hölls en frågestund.
§ 10 SSR:s verksamhet
SSR:s styrelse och kansli presenterade verksamheten.
Matti Blind Berg informerade om Girjasmålet, jakt och fiskemålet, som tas upp i Högsta Domstolen med start 2 september 2019.
§ 11 Uppföljning av förra årens Landsmöte
Miljöpolicy för Sámiid Riikkasearvi
Sámiid Riikkasearvi (SSR) arbetar för samiskt självbestämmande, en hållbar förvaltning av naturen samt en bibehållen naturbetesbaserad renskötsel med utgångspunkt från samisk traditionell kunskap (Njunjuš). En av våra stora utmaningar är att skapa en livskraftig och hållbar naturbetesbaserad renskötsel utifrån ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Vi har lovat våra förfäder att förvalta naturen på ett hållbart och respektfullt sätt. Det löftet avser vi hålla. Sápmi är vårt hem. Om vi eller någon annan förstör naturen skadas också vår kultur.
Naturen, renen och urfolket samerna är en helhet och vi vill förvalta renens betesland med respekt och försiktighet. I kontraktet till renen har vi åtagit oss ett ansvar att förvalta naturen på ett hållbart sätt. Ett respektfullt förhållande till naturen är en förutsättning för renens fortlevnad. En frisk, välmående och levande natur är en förutsättning för vårt traditionella levnadssätt, där den naturbetesbaserad renskötseln är central.
Forskare över hela världen är tydliga med att vi står inför ett växande globalt klimathot, klimatförändringarna påverkar hela världen. Inom renskötseln märker vi främst av dessa klimatförändringar genom extremväder. Nedisade och låsta marklavsbeten, massiva snödjup, förskjutna barmarksperioder med omfattande nederbörd är bara några exempel på den påverkan på vädret vi redan idag märker.
SSR: s Miljöpolicy ska ta hänsyn till hela den samiska livsmiljön och arbeta så att renskötsel, kultur, sociala villkor, natur och andra dimensioner av det samiska vägs in i den dagliga verksamheten. Miljöpolicyn är ett komplement till Njunjuš som klargör hur vi vill att omvärlden ska betrakta oss och det arbete som vi gör. SSR ska beakta miljöpåverkan i varje enskild situation med en ambition om att hitta långsiktigt hållbara lösningar. Det handlar om att i alla delar i verksamheten ha ett hållbarhetsperspektiv med minsta möjliga miljö- och klimatavtryck både lokalt och globalt.
SSR:s miljöarbete ska fokusera på att där det är möjligt välja de alternativ som har minst belastning på renskötseln, på andra urfolk och på jordklotet som helhet.
Inom SSR ska vi verka för att:
- Minska vårt klimatavtryck i alla delar av verksamheten genom att följa och kontinuerligt uppdatera vår handlingsplan.
- Öka kunskapen och höja medvetenheten kring miljö och hållbarhetsfrågor hos anställda, styrelse, arbetsgrupper samt hos organisationens medlemmar.
- Ställa miljökrav på de som organisationen samverkar med t.ex. företag, myndigheter och organisationer.
- Minimera negativa effekter på miljön från våra resor genom effektivare mötesplanering och val av transportmedel. Vi ska öka möjligheten att kunna delta via länk vid möten, kurser etc.
- Minska vår resursförbrukning och vid nyinvesteringar välja bäst miljöanpassad och/eller miljömärkt teknik och långsiktigt hållbara material som fungerar för ändamålen.
- Minska behovet av engångsartiklar och välja förbrukningsvaror med så låg miljöpåverkan som möjligt.
- Minska mängden avfall, öka återvinningen och verka för en ansvarsfull avfallshantering inom organisationen. Det som vi inte kan återvinna ska omhändertas på ett ansvarsfullt sätt.
- Alla våra inköp görs med ett långsiktigt miljöklokt hållbarhetstänk. Vi ska välja miljömärkta eller motsvarande alternativ där sådana finns samt gynna samiska företag och/eller lokala företag vid inköp av varor och tjänster.
- Minska vår totala energiförbrukning.
Miljöpolicyn och handlingsplanen omfattar personal, styrelse, arbetsgrupper, projekt och aktiviteter inom SSR:s verksamhet. Åtgärder i organisationens miljöarbete får inte strida mot gällande lagar, såsom arbetsmiljölagen, och inte påverka de anställdas arbetsmiljö negativt.
Motion från Könkämä sameby avseende rösträtt i SSR
Könkämä sameby inkom med en motion avseende rösträtt vid landsmötet 2017. Landsmötet i Östersund 2018 beslutade följande:
”Landsmötet uppdrar till styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som till nästa års landsmöte ska:
- Ta fram ett konkret förslag till landsmötet om fortsatt hantering
- Ta fram förslag till eventuell stadgeändring avseende rösträtt m
Arbetsgruppen ska i sitt arbete förankra/inhämta synpunkter från medlemmarna. Arbetet skall presenteras vid regionala möten samt möte med sameföreningarna.”
Styrelsens har arbetat med frågan i enlighet med landsmötets beslut. Frågan har lyfts vid regionala möten vintern 2019 för diskussion. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 8 april 2019. Utifrån synpunkter från medlemmarna och de diskussioner som förts vid de regionala mötena så är styrelsens förslag till beslut följande:
Mot bakgrund av vad som framkommit vid de regionala mötena samt de svårigheter som finns med en förändring av stadgarna i den riktning som motionären önskar är styrelsen förslag att ej bifalla motionen. I ett fortsatt arbete anser styrelsen att det kan finnas ett behov att ta fram riktlinjer för att på så sätt finna andra lösningar än stadgeändringar.
Styrelsen har under arbetet kommit fram till att översyn av stadgarna på ett övergripande plan bör ske. Styrelsen föreslår till landsmötet att styrelsen ges i uppdrag att påbörja en sådan översyn.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.
Inrättande av etiskt råd
- Bakgrund
Malå sameby inkom med en motion till landsmötet gällande inrättande av ett etiskt råd rörande interna organisatoriska frågor kopplade till renskötseln. Behovet av ett etiskt råd har ökat i takt med allt högre ohälsa och ökad arbetsbelastning.
Landsmötet antog motionen och gav SSR:s styrelse i uppdrag att inrätta ett etiskt råd under kommande år (2017–2018)
- Inrättande av etiskt råd
Landsmötet gav SSR i uppdrag att till landsmötet 2018 inrätta ett etiskt råd. Under arbetet med att se över förutsättningarna för att skapa ett sådant råd har ett antal frågeställningar aktualiserats som måste klargöras innan arbetet kan fortskrida. Det är av stor betydelse att bringa klarhet i flera centrala delar innan ett råd inrättas, detta för att både medlemmarna och ett eventuellt råd ska ges bästa förutsättningar att lyckas.
SSR har under 2017–19 arbetat med frågan och identifierat flertal frågeställningar som måste tydliggöras samt utredas innan arbetet kan fortskrida.
Styrelsens förslag till fortsatt arbetsprocess
Styrelsen har analyserat de olika scenarierna gällande ett etiskt råd och frågan har lyfts på de regionala mötena. Slutsatsen är att ett råd såsom motionen är utformad inte är genomförbart, dock är frågeställningarna vilka påverkar vardagen i renskötseln väldigt många, stora och svåra att lösa samebyinternt och dessa måste arbetas med.
Ombudsförsamlingen uppdrar till styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med en representant från varje region. Gruppen ska till att börja med möjliggöra utbildningar inom exempelvis konflikthantering, ledarskapsutbildning och ohälsa.
§ 12 Skogspolicyn
Landsmötet beslutar att anta den reviderade Skogspolicyn. (Bilaga A)
§ 13 Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2018. (Bilaga B)
Landsmötet beslutar
att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.
§ 14 Bokslut 2018
Jenny Wik Karlsson föredrog SSRs ekonomi.
Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2018. (Bilaga C)
Landsmötet beslutar
att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning
att lägga revisionsberättelsen till handlingarna
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar
§ 15 Fastställande av medlemsavgift
Landsmötet beslutar
att fastställa medlemsavgiften för samebyarna till 10 000 kr
att fastställa medlemsavgiften för sameföreningarna till 1000 kr
att fastställa serviceavgiften till 2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantal.
§ 16 Förslag till budget
Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2019. (Bilaga D)
Landsmötet beslutar
att anta lagd budget för 2019.
att uppdra till styrelsen att ta fram förslag till budget för 2020 som presenteras på Landsmötet 2020.
§ 17 Val
Ordförande
Åsa Larsson Blind
Del av styrelsen
Ledamot
Ordinarie Suppleant
Norrbotten norra
Raymond Wasara (2 år) Anne-Maret Påve, fyllnadsval (1 år)
Norrbotten södra
Anders-Erling Fjällås (2 år)
Skogsbyarna
Lars-Tomas Persson (2 år)
Västerbotten
Lars-Olov Baer (2 år)
Jämtland
Fransiska Rensberg (2 år)
Sameföreningarna
Åsa Skum (2 år)
Revisorer mandattid 1 år
Ledamot Lekmannarevisor
Deloitte Lars-Anders Baer
Valberedningen
Fyllnadsval då Maria Pittja och Kristina Rensberg avsagt sig sitt uppdrag
Ordinarie Suppleant
Norrbotten norra
Lars-Göran Marainen (1 år) Susanna Rikko (3 år)
Sameföreningarna
Helen Svonni, fyllnadsval 1 år
§ 18 Redogörelser
Ingegerd Vannar Den samiska minnesfonden
– Samernas Utbildningscentrum
Victoria Harnesk Samefolket
Birgitta Ricklund Stiftelsen Sámi Duodji
Åsa Larsson Blind Samerådet svenska sektionen
§19 Bokslut m m för Stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion och Sami Duodji
Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs. (Bilaga D) Samerådets svenska sektion)
Landsmötet beslutar
att godkänna Samerådets verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse samt lägga verksamhetsberättelse och bokslut för de andra organen till handlingarna.
§ 20 Landsmötets avslutande
Riksförbundets ordförande Niila Inga avslutade Landsmötet och framförde tack till Sameföreningen i Stockholm och Stockholms stad varmt välkomnande och middag, ombud och gäster för stort engagemang, Föreläsarna, Sensus för inspelningar, alla utställare, tolkar, tolktekniker, Sabina Consulting, Elite Palace hotell, SSRs personal och alla andra som gjorde Landsmötet möjligt att genomföra.
Niila Inga
Stuehkie 5 juni 2019
Niila Inga Gudrun Kuhmunen
ordförande sekreterare
Dan Fjällman Peter Andersson
justerande ombud justerande ombud
