§ 5 Godkännande av dagordning
Dagordningen godkändes.
§ 6 Ansökan om medlemskap
Inga medlemsansökningar.
§ 7 Jakt- och fiskeprocessen
Under Landsmötet pågick huvudförhandling i Tingsrätten i Gällivare. Landsmötet besökte förhandlingarna.
Landsmötet beslutade att anta följande uttalande:
Landsmötet upprepar att vi samer är ett folk i Såpmi med eget språk, egen kultur och egna marker. Vi är också ett urfolk. Statens uttalande den 3 juni 2015 i Gällivare tingsrätt att ”Sverige inte har några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna, vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte” tolkar vi som ett förnekande av oss som urfolk i Sverige, ett förnekande som vi samer som samlats vid SSRs landsmöte uppfattar som en förnekelse av vår existens, en av de grövsta formerna av rasdiskriminering.
Vi samer vet vilka vi är, vet vilka våra marker är och vet vilka våra rättigheter är. Vi har vår bild av vår framtid och vi kommer själva att fortsätta forma vår framtid utifrån vår kultur och vår historia oavsett vad andra anser.
Uttalandet från svenska staten väcker en stor ilska.
Landsmötet ställer därför frågan till svenska statens företrädare:
-Är Sveriges officiella syn på oss samer som urfolk den som Era företrädare gav uttryck för i Gällivare tingsrätt?
Vi samer här i dag tar starkt avstånd ifrån ifrågasättandet av samer som urfolk.
Vi förväntar oss ett ansvarsfullt svar från er som högsta politiska företrädare för landet Sverige.
Vi vill också ställa frågan hur ni tror att ett sådant budskap kommer tas emot från våra grannländer, FN-systemet och världen i övrigt.
Vi samer kommer fortsätta att forma våra liv som ett folk; på våra marker, på vårt språk och utifrån vår kultur. Och detta i samverkan med våra systrar och bröder ute i världen.
Bakgrund
Ar 1993 öppnade staten upp småviltsjakten i fjällområdet för alla, trots starka samiska protester. Frågan om samemas jakt- och fiskerätt utreddes genom Jakt- och fiskerättsutredningen som kom med sitt slutbetänkande 2005. Samiska representanter protesterade mot utredningens förslag eftersom det inte beaktade den starka samiska rätten till jakt och fiske. Därför beslutade SSR:s landsmöte 2006 att organisationen skulle utreda förutsättningarna för en rättslig prövning mot staten när det gäller jakt- och fiskerätten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen på den mark som staten förvaltar. Landsmötet 2008 beslutade enigt att ställa sig bakom en stämning mot staten för att få jakt och fiskerätten slutligt prövad. Girjas sameby lämnade därför in en stämningsansökan mot staten i maj 2009. I maj 2015 inleddes huvudförhandlingen.
§ 8 Renskötseln i Sápmi
Förbundsordförande Jörgen Jonsson var moderator för Renskötseln i Såpmi. Magnus Alsiok berättade om hur renskötseln fungerar i Gällivare skogssameby. Lars-Jon Allas berättade från Talrna sameby. NRL hade fått förhinder men Annele Gaup från Reinbeitedistrikt 36 – Cohkolat & Biertavapri, AkSomuotki Siida som arbetar i renskötseln berättade kort och visade en film om hennes liv som renskötare. Pekka Aikio från Suoma Boazosåmiid searvi berättade om renskötseln i Finland.
Jon Mathis Turifrån World Reindee Herders gav en översikt över rensköteln från ett globalt perspektiv.
En paneldebatt följde och möjligheter gavs även till frågor.
Diskuterades om samarbete över landsgränsen. Jörgen Jonsson tog på sig att bjuda in till en arbetsgrupp.
§ 9 Strategier kring klimat och klimatförändringar
Ninis Rosqvist från Stockholms universitet berättade omstrategier kring klimat och klimatförändringar.
§ 10 Kartmodell -verktyg för konkurrerande markanvändning
Per Sandström från SLU, Rasmus Kloeker Larsen från Stockholms miljöinstitut, Rebecca Lawrence frän Stockholms universitet, Marita Stinnerbom från Viihelmina norra sameby och Kaisa Raitio frän SLU redovisade om SSRs projekt Kumulativa effekter
§ 11 Information från kansliet
Jenny Wik Karlsson och kansliet informerade om aktuella ärenden och projekt.
§ 12 Motion från Laevas sameby angående skapandet av ungdomsråd samt representation i SSR:s styrelse
Laevas sameby tillsammans med deltagande ungdomar i SSR:s ungdomssatsning Aktavuohta efterfrågar en arena där renskötande ungdomars synpunkter tas tillvara. Ett ungdomsråd där ungdomar kan samlas för att diskutera frågor som rör specifikt renskötsel. För oss är det en självklarhet att unga ges utrymme och delaktighet tidigare i processen än vad som är fallet idag. Vi tror att ett ungdomsråd kan öka delaktigheten bland unga i aktuella frågor och vara en viktig resurs i SSR:s styrelse.
Förutom att ungdomsrådets medlemmar kan vara lämpliga kandidater till framtida styrelseposter anser vi att en ordinarie plats i SSR:s styrelse avsätts till ungdomsrådet.
Förslag till Landsmötesbeslut:
Att SSR arbetar för att tillsätta ett ungdomsråd vars former arbetas fram av Aktavuohta
Att ett sådant ungdomsråd skall inrättas under 2016
Att en representant från ungdomsrådet bereds plats i SSR:s styrelse
Styrelsen har behandlat motion ställdavLaevas sameby till SSR avseende inrättande av ungdomsråd vid SSR:s styrelsemöte den 28 april 2015.
Styrelsen anser i likhet med motionären att frågeställningen är av stor vikt samt att det är viktigt att stärka våra ungdomar samt att de bereds tillfålle att framföra sina synpunkter och tankar. SSR skall sträva efter att alla våra medlemmar känner sig inkluderade.
Styrelsens förslag till beslut:
Att landsmötet beslutar i enlighet med motionen med följande ändringar:
Att SSR arbetar för att tillsätta ett ungdomsråd vars former arbetas fram av Aktavuohta och representant från styrelsen, med stöd av kansliet
Att ett sådant ungdomsråd skall inrättas under 2016
Att arbeta för att en representant från ungdomsrådet bereds plats i SSR:s styrelse, till dess frågan utretts bereds ungdomsrådet en adjungerad plats i SSR:s styrelse.
Landsmötet beslutar enligt styrelsen förslag.
§ 13 Framtida förvaltning av en rättsfond
Styrelsen har under året arbetat med frågan. Kansliet har fatt i uppdrag att undersöka möjliga former för upprättande av en rättsfond fristående från SSR. Följande alternativ har diskuterats.
• Klientmedelskonton
• Stiftelse
• Ekonomisk/ideell förening
Dessa alternativ har presenterat vid regionala möten under våren. Styrelsen har i sitt beslut utgått från att ambitionen från landsmötet beslut har varit att upprätta en solidarisk fond och har grundat sitt beslut utifrån detta. Avseende landsmötets beslut om riktlinjer för framtida förvaltning så har dessa ej redovisats på ordförandekonferensen då det inte genomförts någon under året som gått.
Styrelsen har berett ärendet vid styrelsemötet den 28 april2015. styrelsens förslag till beslut Att uppdra till styrelsen att ta fram ett underlag till inrättande av en ideell förening vilken skall förvalta en eventuell framtida fondering av medel.
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.
§ 14 Resolution om inrättande av samisk djurskyddsenhet
Den traditionella samiska renskötseln baseras på tillgången till naturbete. Det vill säga att renen året om har tillgång till växter på marken och/eller på träden dock har renens förutsättningar till bete har förändrats under 1900- och 2000-talet. Exploateringar i Sapmi har inneburit att betesområden minskat, betesmarkerna styckats upp och att de nödvändiga hänglavsskogarna minskat drastiskt. Detta har sammantaget tillsammans med ostadigare väderförhållanden {s.k.
klimatförändringarna) gjort att det blivit allt vanligare att använda sig av ersättningsfoder och utfodring i hägn.
Renskötselområdet är vidsträckt och renskötselanläggningarna är ofta beläget i extrem glesbygd samt att tillgången till veterinärer är begränsad. Inom veterinärutbildningarna saknas det i princip utbildning om renen som djur samt att ansvariga myndigheter uppvisar kompetensbrister. Behovet av kompetens om renen och tillgänglighet för renskötseln ökar i takt med förutsättningarna för renen/renskötseln förändras.
Renskötsel är en av hörnstenarna i den samiska kulturen och renen den enskilt största resursen i det samiska samhället. En del i strävan mot ett samiskt självbestämmande och bevarande av samisk traditionell kunskap är att ansvaret för djurskyddet över renen, renskötsel och annan samisk djurhållning är under samisk förvaltning.
Landsmötet uttalar att:
Att en djurskyddsenhet inrättas som ansvarar för djurskyddskontrollen kopplad till rennäringen och annan samisk djurhållning inom Såpmi.
Att veterinärtjänst inrättas och tillsätts med inriktning på djurhälsa kopplad till rennäringen och annan samisk djurhållning.
Landsmötet beslutar att anta resolutionen med tillägg lagt av Tomas Sevä.
Att styrelsen aktivt arbetar med att det inrättas ett samarbete med fmsk och norsk renforskning och finsk respektive norsk motsvarighet till Djurskyddsenheten.
§ 15 Fastställande av medlemsavgift
Frågan har beretts av SSR:s kansli samt diskuterats vid regionala möten under våren 2015.
Frågan har föredragits vid SSR:s styrelsemöte den 28 april2015. Den höjda serviceavgiften har bidragit till att SSR har kunnat upprätthålla verksamheten som
bedrivits under 2013-2014 trots minskade anslag under 2013 utan att minska ambitionen ytterligare. Under 2014 höjdes anslaget från sametinget till tidigare nivå vilket medförde att ambitionsnivån och genomförande av tänkta aktiviteter kunde utföras som planerat. SSR har under denna period haft samma personalbemanning vilket också medfört att vi ej behövt minska på tillgängligheten och medlemsservicen.
En återgång av serviceavgiften till 2012 års nivå skulle medföra att verksamheten åter igen måste spara in på delar av verksamheten.
SSR:s styrelse och kansli har under 2013-2014 aktivt arbetat för att förbättra det ekonomiska läget, vilket inneburit stora omstruktureringar samt upparbetande av nya rutiner. Detta arbete har nu börjat ge resultat. SSR:s styrelse anser att ett fastställande av nuvarande serviceavgift ökar möjligheterna till att aktivt arbeta för att utveckla samt stärka SSR:s arbete.
Fastställande av medlemsavgift sker i enlighet med stadgarna och har inte varit föremål för ändring.
Styrelsens Förslag till beslut:
Landsmötet beslutar att fastställa serviceavgiften till2, 50 per ren enligt av samebyarna redovisat renantaL
Landsmötet beslutar enligt styrelsens förslag.
§ 16 Verksamhetsberättelse 2014
Styrelsen redovisar verksamhetsberättelse för år 2014. (Bilaga A)
Landsmötet beslutar att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna.
§ 17 Bokslut 2014
enny Wik Karlsson och Gudrun Kuhmunen föredrog SSRs ekonomi.
Styrelsen framlägger bokslut och revisionsberättelse för år 2014. (Bilaga B)
Landsmötet beslutar
att fastställa framlagt förslag till resultat- och balansräkning
att lägga revisionsberättelsen till handlingarna
att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för den tiden revisionen omfattar
§ 18 Förslag till budget
Styrelsen föreslog att förslag till budget för 2015. (Bilaga C)
Landsmötet beslutar
att uppdra till styrelsen att lagd budget för 2015 ska ligga på ett plusresultat på 200 000 kr.
§ 19 Val
Landsmötet beslutar välja
Ordförande (mandattid 2 år)
Norrbotten norra
Ordinarie
Suppleant
Västerbotten
Ordinarie
Suppleant
Sameföreningarna
Ordinarie
Suppleant
Revisorer mandattid l år
Ledamot
suppleant
Jörgen Jonsson
Gudrun Kuhmunen
Niila Inga
Åsa Baer
Sara-Helen Persson
Åsa Skum
Sylvia Blind
pwc
Viola Engström
Jonas Vannar
Valberedning 2014 – 2017
Västerbotten
Ordinarie
Suppleant
Norrbotten södra
Ordinarie
Supleant
Jämtland
Ordinarie
Supleant
Olle Larsson
Margret Fjellström
Britta-Stina Sjaggo
Rickard Länta
Mattias Kristoffersson
Eva Conradzon
Sture Åhren
Mattias Kristoffersson väljs som sammankallande.
§ 20 Redogörelser
Per-Gustav Idivuoma Samernas Utbildningscentrum
Victoria Harnesk Samefolket
Mari-Ann Nutti Stiftelsen Sámi Duodji
Åsa Larsson Samerådet svenska sektionen
Ingegerd Vannar Den samiska minnesfonden
§ 21 Bokslut m m för stiftelsen Samefolket, Samernas Utbildningscentrum, Samerådets svenska sektion, Sami Duodji och Den samiska minnesfonden
Verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ framläggs. (Bilaga F Samerådets svenska sektion)
Landsmötet beslutar att lägga verksamhetsberättelse och bokslut för angivna organ till handlingarna.
§ 22 Landsmötets avslutande
Riksförbundets ordförande Jörgen Jonsson avslutade Landsmötet och framförde tack till Gällivare skogsameby, Jåhkågasska Tjiellde, Unna Tjerusj, Båste Cearru och Girjas sameby, Gällivare sameförening och Gällivare kommun för välkomnande och middag, ombud och gäster för stort engagemang, tolkar, tolktekniker, ljudtekniker, Bocamic, Quality Hotel & Resort Lapland, SSRs personal och alla andra som gjorde Samernas Landsmöte möjligt att genomföra.
Umeå 4 juni 2015
Jörgen Jonsson ordförande
Olof Thomas Utsi sekreterare
Hans-Göran Partapuoli justerande ombud
Johanna Sevä justerande ombud
