Samebyarna anser att bolaget ska föreläggas att komplettera sin ansökan i enlighet med den nya data som bolaget själva tagit fram och som indikerar att fyndigheten i Gallok är väsentligt sämre än bolaget tidigare angett.
– Eftersom brytnings- och produktionstakten ligger till grund för bergsstatens bedömning av gruvans ekonomiska bärkraft och kvalitet samt att dessa beräkningar ingår i det underlag som regeringen ska utgå från i sin prövning är det av yttersta vikt att det är de underlag som finns är korrekta, för att det ska vara möjligt att göra en saklig bedömning, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och ombud för samebyarna.
– Att öppna en ny järnmalmsgruva är inte försvarbart, vare sig utifrån en grön omställning eller utifrån samhällsekonomiska argument. Detta ska ställas mot de värden som är oersättliga, renens betesmarker, miljön och vårt liv och vår kultur, säger Mikael Kuhmunen, ordförande Sirges sameby.
– För oss är det otänkbart att Regeringen skulle fatta ett beslut som innebär att en gruvetablering skulle tillåtas, både utifrån att det påverkar våra rättigheter att bedriva renskötsel och att det kommer få en betydande påverkan världsarvet Laponia, säger Jan-Erik Länta, ordförande Jåhkågasska tjiellde.
Sirges och Jåhkågasska samebyar har också begärt och beviljats förlängd svarstid till den 7 januari 2022 med att inkomma med synpunkter på de inlagor som Unesco och Jokkmokk Iron Mines tillställt regeringen tidigt i höstas. I samband med detta begärde också samebyarna att få en översättning av UNESCO:s skrivelse, för att alla i samebyarna ska ha möjlighet ta till sig informationen på ett lättillgängligt och lättförståeligt sätt. Regeringen har trots upprepad förfrågan inte besvarat denna begäran.
– Regeringen måste också ta i beaktande att Gallok ligger inom samiska traditionella områden, när beslut ska fattas, som kommer påverka samebyarnas markanvändning måste de samiska representanternas inställning väga tungt, vilket framgår tydligt av den internationella rätten men har också uttryckts av Högsta domstolen i Girjas målet. Lika viktigt är det att samebyarna delges all information och ges skälig tid till att bemöta vad som framförs av motparten, säger Jenny Wik Karlsson.
– Det är dags att Sveriges regering agerar på ett sätt som visar att de följer de internationella åtaganden som Sverige förbundit sig till, och fattar ett beslut som inte innebär att kortsiktiga ekonomiska intressen ges företräde framför urfolket samerna och renens rätt till att bruka dessa marker, avslutar Länta och Kuhmunen.
