[:sv]Global strålkastare på svenskt skogsbruk. Samerna erkänns i Sverige som urfolk och som en nationell minoritet, vilket stadgas i svensk grundlag. För urfolk har marken där de levt och verkat under lång tid stor betydelse för deras identitet, deras kultur och deras ekonomiska försörjning

 SSR:s medlemmar har genom det högsta beslutande organet, Landsmötet, vid ett flertal tillfällen uttalat att i områden som bebos och brukas av samer skall delaktighet och rätt till inflytande i förhållande till naturresurser råda. Internationellt betonas vikten av urfolks inflytande över naturresurserna.  Förvaltning och bruk av marker i områden som bebos och brukas av samer skall därav ske utifrån de internationella åtaganden som Sverige förbundit sig att följa. Dessa åtagande skall inte enbart efterlevas av staten utan även av de aktörer som på olika sätt påverkar markerna.

Den bruksrätt som samerna har till mark och vatten ska i enlighet med svensk och internationell rätt respekteras på motsvarande sätt som andra medborgares rätt att bruka mark. Samerna har samma rätt till skydd för renskötselrätten – som inkluderar rätt till renbete, jakt och fiske – som andra medborgare har för sin rätt till egendom. Hänsyn ska visas såväl för rätten till renbete som för rätten till jakt och fiske som ingår i renskötselrätten.

När åtgärder och ingrepp inom dessa områden sker måste följande beaktas:

  • Att samebyarnas rättigheter respekteras fullt ut
  • Att FPIC respekteras och efterlevs
  • Att åtgärder som påverkar möjligheterna att bedriva sin traditionella naturbetesbaserade renskötsel inte vidtas
  • Att de aktörer som verkar inom renskötselområdet respekterar och uppfyller de krav som ställs i folkrätten
  • Att aktörerna erkänner samerna som urfolk och de rättigheter som följer av det

Free, Prior and Informed Consent/Fritt, I förväg lämnat, Informerat Samtyckte

Här punktas de principer som gäller urfolkens rätt till samtycke och inflytande upp.

Free/Fritt

  • Urfolket ska ha accepterat processen
  • Informationsinitiativet ligger på bolaget, informationen ska vara transparent och objektiv
  • Processen ska vara fri från mutor eller tvång
  • Möten och beslut ska genomföras på platser, tidpunkter, på det språk och i det format som samerna har godkänt
  • Rättighetsinnehavarna ska ha informerats om sina rättigheter att säga nej
  • Medling ska sättas in om enighet inte kan uppnås
  • Bolagen förbinder sig att inte fortsätta processen utan medgivande från urfolket

Prior/I förväg

  • Informationen ska ges så tidigt som möjligt
  • Tillräcklig tid måste ges för att förstå och analysera all relevant information och dess konsekvenser
  • Beslutsprocessen för att kunna lämna sitt medgivande måste respekteras trots tidsutdräkt

Informed/Informerat

  • Objektivt och täcka både positiva och negativa konsekvenser
  • Vara fullödig och täcka ett spektrum av tänkbara sociala, socio-ekonomiska, kulturella och miljömässiga konsekvenser, samt konsekvenser för urfolkets rättigheter
  • Vara tillgängligt, transparent, lättförståeligt och på det språk urfolket vill
  • Urfolket ska ha möjlighet att ha rådgivare med sig
  • Informationen ska tillgängliggöras för alla grupper inom urfolket, ex kvinnor, äldre

Consent/Samtycke

  • Ett fritt givet beslut som kan vara ett JA eller ett NEJ till den föreslagna åtgärden
  • Rätten att ändra sig om ny information tillkommer
  • Ska ges på det sätt och genom den beslutsprocess som urfolket beslutat om
  • Inte detsamma som konsultationer
  • Inte för all evighet gällande

Skogen är en viktig resurs för renskötseln och en förutsättning för att den ska kunna bedrivas.

Renarna går på naturbete året om och renskötarna flyttar de mellan olika betesmarker beroende på årstid, väder och betestillgång. För att renskötsel ska kunna bedrivas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt idag och för framtida generationer behövs stora arealer sammanhängande betesområden. Det medför att renskötseln är mycket arealkrävande och behöver tillgång till marker där renarna kan finna bete och där de får betesro. För att renarna och renskötarna ska kunna röra sig mellan betesområdena behövs framkomlighet.

Vintern är den kritiska perioden för renskötseln. Vinterbetet utgörs till 40–70 % av lavbete, främst renlavar. Tillgången på vinterbete påverkar renarnas överlevnadsmöjligheter och begränsar ofta en renhjords storlek. När snöförhållanden gör det svårt för renen att komma åt marklavarna övergår den på att äta trädlavar, framförallt hänglavar. Under dåliga betesförhållanden, tex nedisat markbete, är tillgång till hänglavsskogar avgörande för renens överlevnad. Samma sak gäller under våren då marklavsbetet normalt försämras.

Hänglav

Äldre skogar med trädlav är en viktig betesresurs. När det blåser kraftigt lossnar hänglav ur träden och faller ned på marken där renen kan beta den. När skogar med bra hänglavsbete avverkas tas en viktig betesresurs bort direkt. Den hänglav som sitter högt upp i grenar och toppar tillgängliggörs i avverkningsresterna, men spridningsmöjligheterna för framtida betesresurser minskar då träd med hänglav avverkas. Utglesningar av skogar och hyggesfria skogsbruksmetoder kan däremot bidra till att betesresursen finns kvar och med tiden kan öka.

Hänglav är viktigt bete under normala vårar och under svåra betesförhållanden. Med dagens och kommande klimatförändringar är svåra betesförhållanden återkommande och redan nu mer en regel än ett undantag under längre delar av vinterbetesperioden och då är hänglaven renens livsviktiga betesresurs. Detta i kombination med samebyarnas minskade tillgängliga betesresurser pga olika exploateringar (tex skogsbruk, vindkraft, gruvor, turism) gör att behovet av bra betesmarker är ökande. Hänglaven tar lång tid på sig att öka sin biomassa och vid föryngringsavverkning avverkas skogen när den återfått sin betespotential ur trädlavsaspekt. På en avverkad yta packas snön hårdare och avverkningsrester ligger kvar, detta ändrar renens födosök och försvårar dess möjlighet att gräva efter markbetet.

Äldre tallskog har ofta karaktärer som gör att renarna trivs att vara där. Under somrarna flyttar fjällsamebyarnas renar till fjälls där de på höga höjder kan söka svalka och komma ifrån insekter på snöfläktarna. Skogssamebyarnas renar stannar kvar i skogsområdet året om och där är de äldre granskogarna viktiga miljöer för att ge renen svalka och skydd mot insekter under varma sommardagar.

Contorta

När de avverkade skogarna återföryngras med contorta blir området ett renskötselimpediment. Betesmarker som föryngras med contorta medför svårigheter för renskötseln i form av minskade betesmarker, ökade arbetsinsatser och ökade kostnader.

Det icke svenska trädslaget har större och flera barrnålar som beskuggar marken och de barr som faller till marken lägger sig som en matta och hämmar tillväxten av marklavbetet.

Contorta är ett renskötselimpediment på så vis att det blir en obrukbar mark då en stor areal betesmark försvinner och som inte ersätts på annat sätt av skogsbruket. Contortans trivsel av att stå mycket tätt i ungskogsfasen och skogsbrukets skötselstrategi att både röja och gallra i lägre omfattning än i bestånd med svensk tall medför negativa effekter för renskötseln. Täta ungskogar är mycket svåra att ta sig igenom för både ren och renskötare. Framkomligheten och betesmöjligheterna minskar och för samebyarna och den enskilde renägaren innebär det ökade kostnader. När renhjorden ska flyttas förbi större sammanhängande contortaplantager kan hjorden splittras, med mycket merarbete och ökade kostnader för renskötarna som följd, det är vanligt att samebyarna tvingas bekosta helikopterhjälp.

Med hänsyn till renskötseln ska contorta inte nyetableras inom renskötselområdet och befintliga bestånd ska avvecklas och ersättas med inhemska trädslag.

Ladda ner pdf:
Rätten till inflytande och delaktighet i svenska delen av Sápmi.

 [:]