Projekt

Stor del av SSR:s arbete är projekt. Antalet och storleken på projekten varierar. SSR:s engagemang i projekt varierar. Vi har projekt där SSR är huvudman och projektägare.

Det förekommer projektsamarbeten där SSR är engagerad med kompetens och resurser samt finns projekt där SSR inte är huvudman eller projektägare men har rollen som projektledare.

Aktuella projekt

Projekt Odda Vuogit

Projektet finansierades med medel från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling samt medfinansiering från deltagande renslakterierna. Projektet avslutades 28 februari 2023.

Projektets syfte var att förenkla och utveckla renslakteriernas produktion och slaktlinjer för att möjliggöra tillvaratagande av traditionella produkter, förenkla eventuella provtagningar och utveckla slakteriernas slaktdatasystem. Projektarbetet delades upp på tre olika målområden; skapandet av programvaran Spååjme, ökat tillvaratagande av fler delar av renen samt översyn av slaktlinjen för ökad spårbarhet och ev. provtagning. Nedan redovisas delar av projektresultatet.

Spååjme –
Projektet har tillsammans med 8 renslakterier och IT-konsult skapat programvaran Spååjme. Spååjme används nu av 9 slakterier och hanterar slaktdata och administration kring slaktdata. Spååjme kommunicerar uppgifter med Sametingets programvara Girdnu för att underlätta rapporteringen av prisstöd och slaktstatistik. Spååjme ökar säkerheten och tryggheten för renskötarna som levererar ren genom ökad effektivitet och säkra transaktioner.

Ökat tillvaratagande –
Projektet har tagit fram en intern information för att tillvarata nätfett på slakterierna. Tidigare togs nätfettet endast tillvara på ett fåtal slakterier men via projektet är det nu möjligt för samtliga renslakterier.

Projektet har tagit fram en förstudie på tillvaratagande av fler delar från renen. Syftet med förstudien har varit att undersöka vilka delar från renen som kasseras på renslakterierna samt vilka delar som tas tillvara på och till vad de används. Fokus har lagts främst på de slaktbiprodukter som idag inte tas tillvara då projektet velat undersöka om dessa kan utvinnas och finnas en marknad för. Projektet vill visa på möjligheterna och inspirera till att mindre volymer slängs – minskat matsvinn. Förstudien är uppdelad på olika produkter och beskriver hur de använts traditionellt, hur/om de tas tillvara på slakterierna idag samt möjliga vägar framåt för ökat tillvaratagande.

Projektet har identifierat att en implementering av förordning (EU) 2019/624 artikel 12 skulle vara mycket positivt för ökat tillvaratagande av fler produkter från renen då det möjliggör ökad traditionell slakt. Förordningen ger ett undantag där det inte krävs offentlig kontroll av kött från tamren (Rangifer tarandus tarandus) om producenten levererar små mängder kött direkt till slutkonsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter. Renägaren får avsalu för köttet och kan till husbehov ta tillvara på resterande delar av renen. SSR kommer att arbeta vidare med frågan efter projektets slut.

Provtagning, spårbarhet, översyn av slaktlinjen –
Projektet har tagit fram ett förslag kring provtagning och analys på renslakterierna vid ex. kasserade slaktkroppar, viktiga sjukdomsfynd eller vid onormalt högt antal sjukdomsfynd. Analysresultat ger renägarna möjlighet att tidigt upptäcka ev. smittoutbrott i renhjorden och kan underlätta vid veterinär rådgivning kring hur de aktuella problemen kan åtgärdas/förebyggas. Detta är även viktigt sett ur ett konsument-/samhällsperspektiv, då en bra hälsa bland renar ger säkrare livsmedel, bättre djurvälfärd och mindre matsvinn. SSR kommer i samarbete med ett pilotslakteri testa modellen under slaktsäsongen 2023.

I projektet arbetade:
Anna-Marja Kaddik, administrativ projektledare
Britt-Marie Barruk, administratör
Jörgen Jonsson, projektledare för genomförande fram till augusti 2021
Totte Nordahl, projektmedarbetare under 2020

Marja Rensberg, projektmedarbetare och kontaktperson för slakterierna, 2022 – 2023
Maria Boström, projektmedarbetare, hösten 2022- 2023

Vid frågor om projektet maila info@sapmi.se

Projektet finansierades av
    

Slaktdataprogrammet Spååjme
Tillsammans med flera renslakterier och ett it-bolag skapade projektet ett slaktdataprogram, Spååjme, för att underlätta hantering och administrering runt renslakten. Se beskrivning nedan;

När renen dras till slakt vid rengärdet påförs den en slaktbricka med ett nummer, numret tillsammans med namn på djurägaren skrivs upp på en inbrickningslista. Denna lista tillsammans med transport- och djurägarförsäkran levereras sedan till slakteriet.

Inför slakt skapas en ny slaktomgång, sameby och skiljeplats anges vid varje ny omgång. För varje rens skapas en så kallad “slaktkropp” i datasystemet där djurnumret anges. Sedan förs data såsom vikt, köttklass, fettgrupp, djurtyp och destination in. Denna station finns vid vågen och de flesta slakterier har vågar och klassningsdatorn kopplad till programvaran, då går all data automatiskt dit.
Vid vissas slakterier finns även en extra station: mottagning av slaktkroppar som ligger i början av slaktlinjen. I dessa fall finns slaktkroppen i systemet då den ankommer vågstationen. Vissa slakterier använder även slaktbrickor som kan scannas av i slakteriet till dataprogrammet, i andra fall skrivs numret in manuellt. Slaktbrickan kan också ersättas av en etikett som följer slaktkroppen vidare.
Efter sista renen passerat datorn och vågen avslutas slaktomgången. Därefter är det möjligt att arbeta vidare med omgången i administrationsdelen som är molnbaserad. Molnbaseringen möjliggör att administratör kan använda programmet var som helst och inte bara i anslutning till slakteriet.

Administratören matchar manuellt och för in uppgifter om djurägare på slaktlistan baserat på slaktnummer från inbrickningslistan. Programmet skapar vid matchning en slaktnota för varje renägare som levererat ren i den slaktomgången. I slaktnotan redovisas uppgifterna från slakteriet för varje ren radvis och vid inköp redovisas pris/kg och pris för varje ren. Renägare har också möjlighet att hämta tillbaka slaktkroppar efter slakt s.k. återtag, vid dessa tillfällen ska de betala en slaktavgift. Slaktnoterna skickas sedan ut till varje renägare.

Redovisning av slaktdata till sametinget.
Baserat på slaktdatat som slakterierna skickar in till Sametinget för myndigheten slaktstatistik samt betalar ut prisstöd till renägaren. Sametinget ändrade sina rutiner gällande inrapportering den 1 oktober 2020. För att kunna rapportera på ett säkert sätt till Sametinget så behövs en koppling mellan slakteriernas dataprogram och sametinget som kan utbyta information.

Numera kan denna rapportering endast ske via direktexport från slakteriprogram eller via en webbportal på Sametingets hemsida. Den data slakterierna skickar ska innehålla slaktuppgifter och en leveransförsäkran.

Golleguolli – Fiskens guld

Projektstart:      27 mars 2020

Projektavslut:    30 november 2022

Syfte: Synliggöra det samiska köket som är en viktig del av den traditionella kunskapen som långsamt håller på att förloras.

Metod: Spela in filmer som följer äldre samer när de fiskar och studioinspelningar ska göras där fisk, renkött, örter och bär andra samiska traditionella produkter tillagas.

Spela in webinar och dokumentera traditionella metoder att tillaga och bevara mat, som t ex torkning, rökning samt gravning av fisk och kött och tillvaratagande av örter och bär. Filmerna och webinarerna ska användas för att överföra den traditionella kunskapen till främst den yngre generationen samer.

Mål: Filmerna och webinarierna har setts av minst 50 personer och att samiska ungdomar ska få ett ökat intresse för mat och mathantverk.

Ta fram en modell hur man kan räkna på utfall vid produktion och förädling av samiska råvaror.  Genomförs av Slow Food Sápmi

Projektet består av att spela in webinar för utbildning inom samisk mat.  Samisktalande filmare som följer seniora samer när de fiskar och berättar om sina kunskaper av fiske. Även studioinspelningar ska göras med seniora samer eller kockar som tillagar fisk och andra samiska produkter. Projektet ska även ta fram en mall som kan användas för att beräkna utfall på samiska råvaror.

Långsiktigt mål: Intresset för det samiska köket ska öka och efterfrågan på samiska produkter stiger, vilket leder till ökad lönsamhet hos företag och att nya företag skapas.

Summa, finansierat från Landsbygdsprogrammet: 1 620 000 kr.

Kontaktpersoner:

Ellacarin Blind, Svenska Samernas Riksförbund, projektledare, ellacarin@sapmi.se, mobil 070-362 04 78

Anneli Jonsson, Slow Food Sápmi, projektledare, anneli.jonsson@magnat.nu, mobil 070-650 97 93

Renhälsa informationsmaterial

Djurvälfärd inom Renskötseln- framtagande av informationsmaterial

Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Syftet med projektet är att ge djurägare och djurhållare ökade kunskaper om hur de kan tillgodose och förbättra en god djurvälfärd inom renskötseln.

Projektet ska:

  • Ta fram information riktat till djurägare inom renskötseln för att öka kunskaperna inom djurvälfärd allmänt.
  • Samla information om regelverk och lagar kopplat till renskötselns djurvälfärd.
  • Ta fram informationsfilmer och annat material om djurvälfärd allmänt som skall hållas tillgängliga på SSRs medier.
  • Ta fram informationsmaterial om utfodring av renar.

I detta ingår att:

  • Ta fram råd angående arbetsmetoder för att undvika och system för att tidigt upptäcka och åtgärda brister i djurens välfärd kopplade till utfodring av ren
  • Samla ihop befintlig information och ta fram ny information om lämpligt grovfoder till renar.
  • Identifiera och översätta relevant forskning och informationsmaterial från Finland och Norge.

Projektsamarbeten

3MK

Info om projekt kommer inom kort

Pawanka

Info om projekt kommer inom kort

Avslutade projekt

Renhälsa – Kurser

Projektet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Syfte

Projektet ska ge djurägare och djurhållare ökade kunskaper om hur de kan ge rennäringens djur en god djurvälfärd. God djurvälfärd och kunskap därom är en förutsättning för en hållbar rennäring i framtiden.

Projektet har genomfört tre kurser under 2019. Projektet kommer att avslutas under 2019. Kurserna har både teoretiska och praktiska delar. Kurserna riktar sig till personer verksamma inom rennäringen som har ett särskilt intresse och engagemang i renens hälsa. Efter genomförd kurs ska deltagarna inneha kunskaper för att kunna bistå andra renägare med veterinärkontakter, undersökningar, behandlingar, provtagningar, rådgivning etc. i samråd med veterinär. Kursen går igenom viktiga och vanliga hälsoproblem hos ren. Stort fokus läggs på hur man undersöker en ren. Kursdeltagarna ska även få grundläggande kunskap i hur man tar hand om allmänpåverkade djur som är i behov av vätska, näring, värme och allmän omvårdnad. Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna göra en enkel kadaveröppning och se skillnad på friska organ jämfört med organ med sjukliga förändringar. Målet är att deltagarna i dialog med veterinär ska ha kunskap att komma fram till fortsatta åtgärder såsom provtagningar och inskickande av kropp eller organ för obduktion, men också förutse eventuella sjukdomsutbrott samt minska riskerna för spridning av sjukdomar inom renhjordarna. Sammanfattningsvis ska personen kunna fungera som en resurs för både samebyn och anlitad veterinär.

Exempel på kursinnehåll

  • Information om de vanligaste förekommande hälsoproblemen hos ren. Här beskrivs de vanligaste symtomen och viktigaste patologiska fynden för respektive sjukdom.
  • Information om vilka olika åtgärder som kan/bör vidtas av renägaren vid de olika sjukdomarna/hälsoproblemen.
  • Grundläggande information om vad man bör tänka på vid utfodring av ren samt hur man planerar hägn för att undvika ohälsa och smittsamma sjukdomar.
  • Information om allmänt smittskyddstänk, hur undviker man att olika sjukdomar sprids mellan renar och till nya områden.

Rasism och hatbrott

Rasism och hatbrott mot unga renskötare i Sverige

För första gången drev SSR ett projekt som syftade till att lyfta hur rasism och hatbrott påverkar de yngre inom renskötseln.
SSR:s mål var att öka kunskapen hos bland annat de yngre inom renskötseln om vad rasism och hatbrott är, och hur det kan förebyggas.

Under projektet togs en informationsskrift fram om rasism och hatbrott, som bland annat innehåller aktuell lagstiftning, var man kan vända sig om man blir utsatt för rasism och hatbrott, intervjuer med unga renskötare m.m.

Projektet finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Projektledare  Anna-Karin Svensson

Informationsskriften finns för nedladdning nedan.

Följ denna länk för att ladda ner och eller skriva ut

Eller öppna den interaktiva varianten här nedan

Ovttas

Projektet är avslutat och just nu skrivs det en slutrapport.

Metoden för kurserna och utbildningarna var att fråga SSR.s medlemmar vad de behöver för kompetensutveckling för att kunna utveckla renskötseln och andra näringar som är knutet till denne.

Ovttas var ett kompetensutvecklingsprojekt som riktar sig till samer som driver företag i Övre Norrland och samebyarna i samma region. De branscher projektet riktar sig till är kopplade mot den samiska traditionen och kulturidentiteten. Särskilt viktig i denna målgrupp är de kvinnliga företagarna. Den primära målgruppen tillhör samiskt näringsliv där renen på många sätt står i centrum.

Projekttiden är 2016-01-01 tom 2018-05-31.
Projekt Ovttas är finansierat Europeiska Socialfonden (ESF), Region Norrbotten och Region Västerbotten.

Kurser inom projektet

Mediastrategi

Seminarium med workshops för samebyarnas ordförande. Som ordförande i en sameby representerar man samebyns intressen utåt mot såväl myndigheter som olika former av medier. Många gånger generaliseras enskilda samers åsikter i samhället utifrån medias rapporteringar och heterogeniteten som finns bland samer glöms bort. Rapporter i media om renskötsel förekommer ofta i samband med kriser såsom svåra renbetes-förhållanden och påkörningar av renar antingen vid bilväg eller järnvägsspår. Det är också vanligt att samer och renar ofta beskrivs i media och marknadsföring som något exotiskt och främmande.

 

Social media

SSR har de senaste åren satsat på utbildningar i diskrimineringslagstiftningen, jämställdhet och likabehandling. Tydliga likabehandlings- och jämställdhetsplaner har integreras i verksamheten och i SSR:s projektarbete. Inom projekt Ovttas är en metod att utbilda personalen så att vi själva kan skapa hållbara metoder för våra medlemmar. Detta för att inte förlora kompetensen när projektet är slut.

Kursen ger konkreta tips på hur man får människor att gilla, dela och engageras av det vi och projekten vill kommunicera.  Vi vill lära oss hur vi ska göra för att engagera våra följare i samiska jämställdhets- och mångfaldsfrågor på nätet.

 

Vindkraft – workshop om tillståndsprocesserna

Kursen ska underlätta samebyarnas arbete med dialog och samrådsprocesser specifikt rörande vindkraftsutbyggnad, men kursens innehåll är även applicerbart vid andra exploateringar.

Slaktkurs för tjejer

Slaktkurs som hölls i traditionell slakt, där tillvaratagande av renens alla delar var fokus samt anpassad för kvinnor. Traditionell kunskap är viktig att vidareförmedla i hållbarhetstänk, för att ta tillvara på så mycket som möjligt från slakten.

Strategisk ekonomi

Syftet med kursen är att bidra till ökad lönsamhet för samiska företagare genom att ge kunskap och verktyg för att strategisk planera företagens ekonomi samt underlätta den ekonomiska administrationen.

Renens hälsa

Kursen gick igenom viktiga och vanliga hälsoproblem hos ren. Stort fokus lades på hur man undersöker en ren. Undersökning av päls/hud, ögon, munhåla, slemhinnor, lymfknutor, kroppstemperatur etc. Deltagarna tränades i hur man sondar genom munnen, ger injektioner under huden och i muskulaturen. Kursdeltagarna fick grundläggande kunskap i hur man tar hand om allmänpåverkade djur som är i behov av vätska, näring, värme och allmän omvårdnad.

Lönsamhet

Kursen gav deltagarna en grundläggande förståelse för marknadsföring, offertskrivning och prissättningsstrategier. Fokus låg på enmans- och mikroföretag i glesbygd med koppling till samiskt näringsliv.