Replik till debattinlägg Kan renskötsel och naturvård samexistera?

Länk till tidningen

Krister Perssons debattinlägg Kan renskötsel och naturvård samexistera? Är både onyanserad och innehåller flera felaktigheter som inte kan stå oemotsagda.

Debattören påstår i sin inledning att renskötseln utgör ett hot mot såväl naturvården som art skyddet i Sverige. Detta sägs utan att debattören på något sätt visar på vilka grunder han har för att underbygga sitt påstående. Vidare påstår han att myndigheter och politiker ”okritiskt” tagit till sig av den kampanj som drivits av företrädare för renskötseln.

Enligt vår uppfattning är debattörens inledande text direkt missvisande och undanhåller flertalet viktiga fakta. Här bör bland annat nämnas det faktum att samtliga rovdjursstammar sett över en längre tidshorisont ökat i Sverige. Att rovdjurspopulationerna ökat har också medfört att de av staten utsedda myndigheter har rätt att fatta beslut om olika förvaltningsåtgärder som exempelvis licens och skyddsjakt.  Vare sig renskötaren eller företrädare för renskötseln i Sverige har det mandatet Det debattören egentligen påstår är att myndigheterna genom sitt agerande är ett hot mot naturvården. Det finns inget som helst belägg för att renskötseln utövande kommer att medföra att vi inte kommer att ha några rovdjur i Sverige, historien visar snarare tvärtom, de tillfällen då populationer ”utrotats” eller nästan upphört har skett genom statens agerande på olika sätt exempelvis skottpeng på varg. Intressant är också att de områden där rovdjuren utrotas inte återfinns inom renskötselområdet utan har varit lokaliserade i södra och mellersta delen av Sverige, exempelvis kan här nämnas brunbjörnen som 1920 endast fanns kvar i delar av Härjedalen, Jämtland och Lule lappmark, det vill säga inom renskötselområdet. Utöver detta så visar all forskning på området att dagens rovdjursstammar i norra Sverige lever i huvudsak på renar. Renskötseln utgör således en grund för rovdjurens bevarande.

Debattören bygger stora delar av sitt inlägg på egen fri felaktig tolkning av en nyligen publicerad rapport. Kontentan av hans resonemang utgår från att renskötseln idag inte kan anses vara hotad, då antalet slaktade renar aldrig varit så högt. Detta påstående är direkt felaktigt, i rapporten framgår att kalvslakten ökat över tid, vilket inte är att likställa med en ökad slakt totalt utan visar enbart på vilka djur som slaktas. Den statistik som finns tillgänglig visar tvärtemot vad debattören säger att slaktuttaget minskat drastiskt, under åren 1985–1995 slaktades i genomsnitt 90 000 renar/år, medeltalet efter 1995 har legat på ungefär 56 000 renar/år. Det är inte första gången denna rapport används på det sätt debattören nu gör, vilket föranlett att en av forskarna, professor Birgitta Åhman bemött de argument som nu framförts i ett sakkunnigutlåtande som ingivits till domstol i ett pågående mål. I detta utlåtande framgår klart och tydligt att det inte går att dra de slutsatser som debattören vill ge sken av.

De senaste forskningsrönen visar att minst var tredje renkalv blir björnföda under våren, lägg sedan till predation av övriga rovdjur och du får en situation som blir ohållbar om åtgärder inte vidtas. Bara det att tolerera ett bortfall på över 50 procent av produktionskapaciteten är helt oacceptabelt och ohållbart. Det skulle också vara helt otänkbart för vilken annan verksamhet som helst – inte alls bara för de renskötande samerna.

Debattören undanhåller också det faktum att Sverige har åtaganden både mot rovdjuren men också gentemot samernas rätt att bedriva sin traditionella näring, renskötsel. Detta betyder att bådas intressen måste tillvaratas och beaktas i förvaltningen.

Det debattören gör genom sitt inlägg är att ställa samernas renskötsel mot naturvårdens intresse, i detta fall rovdjursförvaltningen. Genom att göra på detta sätt bidrar debattören till att öka polariseringen och konflikter och kan inte annat än ses som oansvarsfullt av en aktör som sitter som ledamot i viltförvaltningsdelegation som säger sig värna om en hållbar förvaltning.

Jörgen Jonsson                                         Jenny Wik Karlsson

Förbundsordförande                                Förbundsjurist

Svenska Samernas Riksförbund           Svenska Samernas Riksförbund

Inloggning