Samerna är Sveriges urfolk och har genom detta en särskild ställning. Under de senaste 20 åren har internationell rätt utvecklats mycket när det gäller urfolks rättigheter. Idag är det en självklarhet att urfolk ska ha rätt till mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Det finns ett antal internationella överenskommelser som ännu inte har fått genomslag i svensk samepolitik. Sverige får regelbundet internationell kritik från olika organ för att samernas situation inte förbättras. Detta gäller i synnerhet samernas rätt att bruka och ha inflytande över den mark som de traditionellt brukar och då särskilt samernas rätt till jakt och fiske.
Utredningen om en eventuell anslutning till ILO:s konvention nr 169 om urfolk presenterades för regeringen 1999. Utredaren konstaterade att den stora stötestenen var reglerna om samernas rättigheter till mark. Utredaren kom fram till att Sverige kan ansluta sig till ILO:s konvention nr 169, men att det krävs ett antal åtgärder som rör samernas rätt till mark. Processen beräknades ta cirka fem år. Sverige har ännu inte anslutit sig till ILO:s konvention 169 och det har inte heller genomförts några lagändringar för att Sverige ska leva upp till konventionens krav. Regeringen har till och med i sin senaste skrivelse till riksdagen om mänskliga rättigheter tagit bort den tidigare uttryckta ambitionen att ratificera ILO nr 169.
Förslaget till en Nordisk samekonvention har legat på regeringens bord sedan november 2005. Konventionen pekar på de åtaganden som måste genomföras för att förbättra samernas situation och visar hur internationell rätt kan förverkligas när det gäller samerna. Regeringarna i Sverige, Norge och Finland har genomfört en remissrunda och konsekvensanalyser av konventionen. Staterna har dock ännu inte fattat beslut om att gå vidare för att förverkliga konventionen.
I september 2007 antog FN:s generalförsamling Urfolksdeklarationen. Den syftar till att skydda urfolken och är ett uttryck för den dynamiska utveckling som skett internationellt när det gäller synen på urfolkens rättigheter. FN fastslår en viktig standard för behandlingen av världens urfolk. Regeringen har ännu inte redogjort för hur Sverige ska kunna leva upp till Urfolksdeklarationens krav, trots att regeringen i sin röstförklaring uttryckte avsikten att implementera denna.
Landsmötet anser att Urfolksdeklarationen utgör en minimistandard när det gäller urfolks rättigheter och att detta måste beaktas i svensk politik
Landsmötet uppmanar riksdag och regering att genast påbörja arbetet med att införliva Urfolksdeklarationen i svensk lagstiftning
Landsmötet uppmanar riksdag och regering att på ett tydligare sätt beakta internationell rätt vid utformningen av den svenska samepolitiken
Landsmötet uppmanar riksdag och regering att ändra lagstiftningen så att den lever upp till ILO:s konvention nr 169 om urfolk
Landsmötet uppmanar riksdag och regering att snarast ratificera den Nordiska samekonventionen