Näringar & samhälle

Rennäring
Samisk Turism
Miljö
Jämställdhet
Forskning
Sociala konsekvens-
beskrivningar
Rovdjur
Naturresurser

Hälsa och Arbetsmiljö, resolution beslutad vid Samernas Landsmöte i Umeå 2007

De svenska samernas hälsa – både i meningen folkhälsa och arbetsrelaterad hälsa – är en fråga som har diskuterats i flera sammanhang de senaste åren. Frågan har fått en ökad aktualitet i och med att forskningen inom området de senaste åren har ökat i omfattning. Det finns idag ett flertal studier som påvisar förhöjda folkhälsorisker samt förhöjda yrkesmässiga olycksrisker för den samiska befolkningen. De förhöjda olycksriskerna innebär att de svenska renskötande samerna har en jämförelsevis hög yrkesmässig överdödligheten jämfört med övriga svenska yrkeskategorier. Utanför renbetesområdet är problemen av en annan art.

En arbetsgrupp med företrädare från såväl samer, medicinsk expertis, Södra Lapplands Forskningsenhet och Svenska Samernas Riksförbund har seriöst studerat frågan under flera år. Från att tidigare betraktat frågeställningen som en huvudsakligen arbetsrelaterad frågeställning – och således en företagshälsovårdande fråga – har arbetsgruppen kommit till insikt att de redovisade problemen inte låter sig begränsas av enbart ett arbets- och företagsperspektiv.

FN:s Generalförsamling fick nyligen presenterat, 28 februari 2007, en rapport från professor Paul Hunt (Specialrapportör för rätten till hälsa) gällande hur Sverige lever upp till att erbjuda sina medborgare rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Rapporten var upprättad på uppdrag av FN:s råd för Mänskliga Rättigheter. I rapporten konstateras bl.a. förvåning över att det i Sverige inte finns ett uttalat ansvar från vare sig stat, region eller kommun att arbeta med folkhälsofrågorna för den samiska befolkningen. I rapporten uppmanas Sverige att vidta åtgärder för att förbättra samernas rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.

En god hälsa kan inte enbart definieras genom frånvaro av sjukdom. En god hälsa skall ge individen högsta möjliga välbefinnande i såväl fysisk, psykisk, andlig som socialt hänseende. De påfrestningar som framförallt de renskötande samerna ofta utsätt för innebär att hälsobegreppets fysiska, psykiska, andliga och sociala aspekter ständigt utmanas med risk för ohälsa som resultat. De yrkesmässiga påfrestningar som renskötande samer dagligen utsätts för kan inte bara uppfattas som en diskriminering utan utgör också ett allvarligt hot för den framtida utvecklingen av samiska näringar.

Den samiska befolkningen erbjuds och nyttjar sannolikt inte vård i motsvarande grad som andra svenska medborgare. Det finns troligen förklaringar till detta, som t.ex. en nomadiserande livsstil men framförallt gör bristande kunskaper hos vårdgivarna att många vårdbehövande samer avstår från att nyttja vården. Sannolikt skulle nyttjandet av vården ökas om det samiska språket i större omfattning än vad som idag är fallet skulle kunna användas vid kontakter med vårdgivare och i informationsmaterial från berörda hälsovårdande myndigheter.

På en nationell nivå finns idag inte tillräckliga kunskap om hälsofrågor – yrkesmässiga och andra – relaterade till den samiska befolkningen. Avsaknaden av nationella forskningscentra för samiska hälsofrågor är en besvärande faktor som enbart delvis kompenseras av den forskning som bedrivs vid framförallt Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Universitet och Södra Lapplands Forskningsenhet i Vilhelmina.

Samerna lever idag i en mycket pressad situation. Den främsta orsaken till detta är de oklarheter som finns när det gäller de politiska förutsättningarna. Staten har inte velat erkänna och förverkliga de samiska land- och naturresursrättigheterna. I renskötseln är det hårda rovdjurstrycket en ständig orsak till psykisk ohälsa.

Politiker på nationell nivå har under en mycket lång tid visat en ovilja att lösa de problem som finns vad gäller samernas rättsliga situation. Många utredningar finns på bordet, men inget görs för att komma vidare. Detta leder till en otrygg situation för samerna som också leder till ohälsa. Politiska åtgärder måste genast vidtas för att förbättra situationen. Utan en erkänd och säkrad tillgång till våra hävdvunna landområden, och utan en rovdjurspolitik som tar hänsyn till renskötselns förutsättningar, är det inte möjligt att i någon väsentlig utsträckning förbättra den samiska befolkningens hälsosituation.

Landsmötets Uttalande

Landsmötet uppmanar regering och riksdag, i likhet med påpekanden i Hunt-rapporten, att för att komma tillrätta med de dokumenterade hälsoproblemen omedelbart, i samarbete med Sametinget och berörda samiska intresseorganisationer som SSR, upprätta en ny nationell samisk hälsopolicy. Samerna har naturligtvis samma rättigheter som vilka andra medborgare som helst. I det perspektivet är frågor förknippade med folkhälsoproblem i första hand ett landstingskommunalt ansvarsområde. Eftersom frågan också innehåller komponenter av yrkesrelaterad hälsovård bör en övergripande och samordnande nationell policy upprättas.

Landsmötet uppmanar riksdag, regering och berörda Landsting att omedelbart tillskjuta medel och resurser så att arbetet med ett hälsoförbättrande arbete via handlingsplaner och åtgärdsprogram omedelbart kan påbörjas.

Landsmötet uppmanar riksdag och regering att tillskapa medel i syfte att stödja forskningen inom det samiska folkhälsoområdet, denna satsning kan ske både i form av en nationell centrumbildning men också genom en ökad anslagsgivning till befintliga svenska forskningsenheter med relevant forskningsinriktning. Landsmötet uppmanar riksdag och regering att ratificera ILO 169 mot bakgrund av att, i tillägg till att ILO 169 garanterar det samiska folkets rätt till land, vatten och natrurresurser samt fortlevnaden av de samiska näringarna, artikel 25 i konventionen särskilt understryker behovet av att utveckla en hälsovård som tillgodoser samernas särskilda fysiska och psykiska behov.

Landsmötet ger styrelsen i uppdrag att noggrant följa och delta i utvecklingen inom det hälsorelaterade området samt att aktivt, via kansliet, arbeta för att på olika sätt påtala behov och visa på lösningar.