Landsmötet 2018 i Staare/Östersund 30 maj – 1 juni 2018

Jag har den stora äran att få hälsa er alla välkomna till SSR:s landsmöte här i Staare. Vi befinner oss nu på sydsamiskt område. Årets Landsmöte är speciellt på flera sätt, vi firar 100 års jubileet av det första landsmötet på svensk sida. Ett firande som tog sitt avstamp i februari kommer pågå under hela 2018, från SSR:s sida är vi otroligt glada att vara en del av detta firande.

Detta Landsmöte är också mitt sista som SSR:s ordförande. Under mina nio år som ordförande för organisationen har det hänt mycket, både i vår omvärld men också inom organisationen. Våra frågor har under de senaste åren synliggjorts och diskuterats både internationell, nationellt och lokalt. Syns vi inte så finns vi inte. Det som behövs nu är att våra rättigheter respekteras fullt ut och att staten och dess företrädare tar sitt ansvar och agerar. Nu måste ord bli handling.

Ur Jörgen Jonssons inledningstal

 

I år kommer SSR:s Landsmöte att hållas på Verket i Staare/Östersund 30 maj – 1 juni, ombudsmöte på förmiddagen 30 maj följt av ett öppet seminarium Arktisk klimat i förändring, påverkan på urfolk, renen och renskötseln. Den 31 maj kl 08.30 öppnas SSRs Landsmöte officiellt och avslutas 1 juni ca kl 16. Årets program kan du läsa om på de kommande sidorna. Programmet är i huvudsak klart men visst utrymme för förändringar finns.

Tema för årets Landsmöte utgår från vår historia men tar sikte på framtiden, 100 år från idag. Renens betydelse för det samiska samhället kommer att belysas och hur vi kan arbeta för att skydda den. Årets Landsmöte är ett jubileumslandsmöte, det är 100 år sen det första Landsmötet hölls på svensk sida och det hölls just i Staare. Under Landsmötet kommer vi att arrangera en jubileumsfestmiddag på Gamla teatern, där kommer också SSRs hederspris utdelas. Till denna middag är naturligtvis också de som bor i Staares närhet, men som inte deltar på Landsmötet, välkomna att delta. Anmäl er på www.sapmi.se eller på bifogad blankett.

SSR hälsar er välkomna till ett landsmöte vars ledord är utveckling, strategi och framtid.

Alla handlingar uppdateras allt eftersom de är klara.

Landsmöteshandlingar

Klimatseminarium 30 maj
Ett förändrat klimat är en av vår tids största utmaningar. Frågan är högst aktuell för våra medlemmar som redan idag påverkas av effekterna. I samband med SSR:s landsmöte anordnas därför en workshop där klimatförändringar är temat.
Programmet hittar du här

Under Landsmötet 2018 ska följande val göras:

Fyllnadsval
Ordförande 1 år nuvarande är Jörgen Jonsson

Norrbotten Norr
Suppleant på 2 år, nuvarande Raymond Wasara

Norrbotten södra
Ordinarie på 2 år, nuvarande Olof Tomas Utsi
Suppleant på 1 år, nuvarande Anders Erling Fjällås

Skogsbyarna
Ordinarie på 2 år, nuvarande Helén Sundqvist
Suppleant på 1 år, nuvarande Lars Thomas Perssonh

Västerbotten
Suppleant på 2 år, nuvarande Sara-Helén Persson

Jämtland
Ordinarie på 2 år, nuvarande Nils-Anders Jonsson
Suppleant på 1 år, nuvarande Mathias Kristoffersson

Sameföreningarna
Suppleant på 2 år, nuvarande Sylvia Blind
I valberedningen sitter för
Norrbotten norra Maria Pittja
Norrbotten södra Brita-Stina Sjaggo
Skogssamebyarna Carl-Gustav Johansson
Västerbotten Olle Larsson
Jämtland Doris Rensberg
Sameföreningarna Kristina Rehnfeldt

Valberedningens förslag

Val till SSRs styrelse
Fyllnadsval ordförande, 1 år

Marianne Persson
Gudrun Kuhmunen
Niila Inga

Norrbotten Norra
Förslag lämnas vid Landsmötet

Norrbotten södra
Ordinarie på 2 år, Olof Tomas Utsi
Suppleant på 1 år, Anders Erling Fjällås

Skogsbyarna
Ordinarie på 2 år, Helén Sundqvist
Suppleant på 1 år, Lars Thomas Persson

Västerbotten
Suppleant på 2 år, Sara-Helén Persson

Jämtland
Ordinarie på 2 år, Nils-Anders Jonsson
Suppleant på 1 år, Fransiska Rensberg

Sameföreningarna
Suppleant på 2 år, vakant

Förutom dessa val ska val göras till:

Valberedningen
Norrbotten Södra
Ordinarie på 3 år, nuvarande Brita-Stina Sjaggo
Suppleant på 3 år, nuvarande Rickard Länta

Västerbotten
Ordinarie på 3 år, nuvarande Olle Larsson
Suppleant på 3 år, nuvarande Margret Fjellström

Jämtland
Ordinarie på 3 år, nuvarande Doris Rensberg
Suppleant på 3 år, nuvarande Sture Åhrén
Hej.

Skriver för Duoddaras Sameförening. Vi vill gärna bli medlemmar i SSR. Hur går vi till väga? Har skickat ett mail tidigare här, men tyvärr inte fått svar på det. Så provar en gång till. Med vänlig hälsning,
Helen Svonni, ordförande i Duoddaras sameförening.

Styrelsen förslag till beslut

Styrelsen har behandlat frågan på styrelsemöte den 24–25 april. Douddaras uppfyller kraven för medlemskap i SSR. Styrelsen föreslår att landsmötet beviljar Duoddaras sameförening medlemskap.
Bakgrund Medlemmar i SSR har vid flertalet tillfällen lyft frågan om förtydligande av § 11 i SSR stadgar. Medlemmarna upplever att stadgarna i denna del är otydliga och kan misstolkas. Paragrafen syftar till att ge medlemmar som inte kan närvara rösträtt genom fullmakt och ombud. Det som medlemmarna önskar förtydligande om är huruvida en person kan företräda två medlemmar, sameby och sameförening, om personen tillhör både samebyn och föreningen. Sett till andemeningen med paragrafen så är syftet att du ska kunna företräda andra i samma medlemskategori och inte två olika medlemmar. Därav föreslås följande ändring i stadgarna.

Nuvarande lydelse
”Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma medlem. Dessa befogenheter skall styrkas genom fullmakt i form av protokollsutdrag”
Förslag till ny lydelse
Ombud kan utöver sin egen rösträtt utöva rösträtt för annat ombud som representerar samma medlem. Dessa befogenheter skall styrkas genom fullmakt i form av protokollsutdrag

Ombud kan enbart företräda en medlem vid landsmötet oaktat vad som föreskrivs i första stycket. Detta gäller oavsett om ombudet tillhör två olika medlemmar i SSR.
” Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt till självbestämmande.”
De orden har våra tidigare politiska företrädare antagit på den VII:e Nordiska samekonferensen i Jiellevárri/ Váhtjer/ Gällivare 1971. Ord som idag är lika aktuella som då och är inledningen på Njunjuš, vårt visionsdokument.

Läs hela förslaget här

Här kan du läsa orginalet
SSR:s medlemmar känner av klimatförändringarna i stor omfattning, och därför bör organisationen och dess medlemmar jobba för att minska sitt klimatavtryck. Det här bygger på två delar, dels medlemmarnas dagliga verksamhet men också organisationens verksamhet.

Medlemmarna måste internt fundera över sin egna verksamhet, hur jobbar vi för att minska våra utsläpp och minska vårt klimatavtryck, och ta fram en intern policy. Åtminstone i de delar vi själva kan påverka, behöver vi t.ex. ta bilen/skotern/fyrhjulingen överallt, oaktat det vi alla vet nämligen att markerna är fragmenterade. Kan vi ställa hårdare krav på vår omgivning, t. ex. skoterförsäljare, helikopterföretag, exploatörer som vi samråder med och eventuellt har exploaterat våra marker etc?

Att arbeta för en långsiktig naturbetebaserad renskötsel ligger i medlemmarnas intresse. SSR skall i den dagliga verksamheten kontinuerligt arbeta med att minska miljöpåverkan med fokus på energi, dokument, transporter och förbrukningsvaror. SSR bör beakta miljöpåverkan i varje enskild situation med en ambition om att kontinuerligt hitta lösningar med minskad eller ingen miljöpåverkan. SSR:s handlingsplan bör bygga på följande nyckelkomponenter:
  • Öka kunskapen och höja medvetenheten kring miljöfrågor inom organisationen och dess medlemmar
  • Ta hänsyn till miljöaspekter i vår arbetsplanering
  • Ställa krav på andra företag, myndigheter som organisationen samarbetar med, och/eller kommer att samarbeta med att ta hänsyn till miljön
  • Minimera de negativa effekterna på miljön från våra transporter genom effektivisering och val av transportmedel, hyrbil och samåkning
  • Använda förbrukningsvaror som har så låg miljöpåverkan som möjligt
  • Att minimera alternativt helt utesluta användandet av engångsartiklar
  • Se till att de som vill och kan ha elektroniska fakturor får det
  • Minska användningen av utskrifter och i möjligaste mån använda elektroniska dokument
  • Källsortera avfall i enlighet med kommunens källsorteringsprogram
  • Ökad möjligheten att delta vid möten, kurser etc. via länk.


Motion från Lavas sameby angående miljöpolicy
Styrelsens förslag till beslut
Samebyn har tillsänt Landsmötet en motion avseende framtagande och implementering av en miljöpolicy. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemötet den 24-25 april 2018. Styrelsen avger följande förslag till beslut.

Att landsmötet tillstyrker motionen med följande ändring:
SSR skall till nästa landsmöte skapa en intern miljöpolicy, ett miljödokument som inte bara är en policy utan ett dokument som implementeras i det dagliga arbetet både i organisationens dagliga verksamhet, men också i medlemmarnas vardag.
Styrelsen har diskuterat frågan vid flertalet tillfällen under året. Då frågan har stor betydelse för samtliga våra medlemmar och lyfter flera viktiga etiska värdegrundsfrågor. Frågan är flerbottnad och berör inte enbart förhållandet sameby/sameförening utan har väckt flertalet nya frågeställningar.

Styrelsens förslag till beslut:
Landsmötet uppdrar till styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp som till nästa års landsmöte ska:
  • Ta fram ett konkret förslag till landsmötet om fortsatt hantering
  • Ta fram förslag till eventuell stadgeändring avseende rösträtt m.m

Arbetsgruppen ska i sitt arbete förankra/inhämta synpunkter från medlemmarna. Arbetet skall presenteras vid regionala möten samt möte med sameföreningarna.

PM avseende inrättande av etiskt råd

På styrelsens uppdrag har detta PM tagits fram med syfte att synliggöra det arbete som genomförs i frågor som på olika sätt berör konflikthantering, psykisk ohälsa och samebymedlemmarnas arbetsmiljö. Vidare belyses i detta PM ett antal frågeställningar som behöver utredas/klargöras innan ett eventuellt etiskt råd kan inrättas. Styrelsen har behandlat frågan vid styrelsemöte den 24–25 april 2018.

Bakgrund
Malå sameby inkom med en motion till landsmötet gällande inrättande av ett etiskt råd rörande interna organisatoriska frågor kopplade till renskötseln. Behovet av ett etiskt råd har ökat i takt med allt högre ohälsa och ökad arbetsbelastning. Motionen bilägges detta PM. Landsmötet antog motionen och gav SSR:s styrelse i uppdrag att inrätta ett etiskt råd under kommande år (2017–2018)

Inrättande av etiskt råd
Landsmötet gav SSR i uppdrag att till landsmötet 2018 inrätta ett etiskt råd. Under arbetet med att se över förutsättningarna för att skapa ett sådant råd har ett antal frågeställningar aktualiserats som måste klargöras innan arbetet kan fortskrida. Det är av stor betydelse att bringa klarhet i flera centrala delar innan ett råd inrättas, detta för att både medlemmarna och ett eventuellt råd ska ges bästa förutsättningar att lyckas.

SSR:s vision och målsättning är att arbeta för att skapa förutsättningar för att ett etiskt råd skall inrättas. SSR har under 2017/18 arbetat med frågan och identifierat flertal frågeställningar som måste tydliggöras samt utredas innan arbetet kan fortskrida.

Styrelsen behöver vägledning i det fortsatta arbetet av SSR:s medlemmar utifrån de frågeställningar som aktualiserats.

Frågeställningar  
  • Rådets syfte- klargöra varför, när och utifrån vem kan initiera
  • Rådets funktion- enligt SSR:s positionsdokument ska rådet fokus vara samebyinterna frågor. Ska de frågor som kan adresseras till rådet vara begränsade till sin karaktär?
  • Rådets befogenhet- vilka befogenheter ska rådet ges, enbart normativa/riktlinjer eller skarpare befogenheter (domstolsliknande förfarande).
  • Rådets ledamöter -vilka skall utses som ledamöter i rådet och hur skall dessa utses.
  • Processen- hur ska en process/tvist/konflikt som lyfts till rådet föras. Vem/vilka får initiera en process och i vilket format. Ska processen vara skriftlig/muntlig? Hur hanteras de olika parternas inställningar. Ska rådet ge egna förslag till lösning om inte konsensus uppnås etc.
  • Ekonomi- i nuläget finns ingen klar finansieringslösning för rådet. Hur ska den utformas?

Styrelsens förslag till fortsatt arbetsprocess
Styrelsen föreslår att en arbetsgrupp tillsätts för att utreda de frågeställningar som uppkommit och att gruppen arbetar fram ett konkret förslag och en tidsplan när och om ett råd kan tänkas inrättas och hur rådet skall utformas.

SSR:s arbete med frågan fram till idag


Övergripande politiska arbetsinsatser
Vid SSR:s landsmöte i Jokkmokk 2012 antogs SSR:s positionsdokument om framtidens samepolitik där inrättande av ett renskötselråd är en av flera åtgärder som föreslås. SSR:s positionsdokument har delgetts regeringen och sametinget och SSR:s styrelse har under de senaste åren verkat för att få tillstånd en förändrad nationell samepolitik. Både nu sittande regering samt tidigare alliansregering har dock inte arbetat aktivt med samepolitiska frågor. Budskapet från regeringen har varit att de avvaktar sametingets förslag till ny samepolitik. Under 2017 påbörjade kulturdepartementet ett arbete med en konsultationsordning i frågor som rör samiska angelägenheter, SSR har dock avstyrkt regeringens förslag såsom det utformats utifrån att SSR anser att förslaget inte lever upp till minimikraven i internationell rätt.

SSR har tidigare lyft behovet av att inrätta ett etiskt råd, dock har frågan inte till fullo utretts under vilka former ett sådant råd ska verka. I SSR:s samepolitiska dokument, som ska ses som SSR:s politiska vision, återfinns skrivningar kopplade till behovet av ett etiskt råd, bilägges detta PM. Av dokumentet framgår bland annat följande:

” Som framgått föreslår SSR att det inrättas ett Renskötselråd, med uppgift att lösa konflikter internt inom renskötseln. Idag står samebyar och samebymedlemmar ofta i princip inför två ytterlighetssituationer när konflikt uppstår inom renskötseln som de inte klarar att lösa själva”

Exempel på vad rådets uppgifter kan tänkas vara enligt positionsdokumentet är:

” Frågor som SSR menar lämpar sig för hantering av rådet är t ex gränsbestämning mellan samebyar, frågor om renantal, succesionsfrågor och arbetsfördelningsfrågor. I många av dessa frågor fungerar Renskötselrådet som ett alternativ till domstol- eller myndighetsprövning. ”

Av positionsdokumentet framgår också att resurser för att finansiera detta bör tillföras av staten.

Vad har gjorts inom området konflikthantering, ohälsa och etik
Behovet av att arbeta med frågor kopplade till ohälsa, konflikthantering och etik ökar ständigt. Bakgrunden till motionen är att motionären upplever ett allt hårdare arbetsklimat både inom och utanför samebyarna. SSR delar den bedömningen.

Under de senaste åren har SSR jobbat med flera riktade insatser främst mot psykisk ohälsa. SSR har genomfört ett antal intervjuer med samebyordföranden för att få ett så bra underlag som möjligt för det fortsatta arbetet. Utifrån de insatser och arbete som gjorts inom området så har några viktiga områden utkristalliserats att arbeta vidare med. Av nedan listade punkter pågår flera insatser på kansliet.

  • Inrättande av ett center för samisk hälsa (landsmötesbeslut Idre)
  • Organisationsutveckling inom samebyarna
  • Arbetsmiljöplaner inom samebyarna
  • Utbildning och kompetensutveckling
  • Konflikthantering.

Arbetet inom området är en del av kansliets dagliga verksamhet och integreras på olika i både projekt och basverksamheten. Under 2017/18 har SSR erhållit medel från folkhälsomyndigheten där insatserna är följande:
 - 2017-intervjuer om psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Intervjuerna har dokumenterats
 - 2018-framtagande av arbetsmiljöplan (pilot case med en sameby) arbetet fokuserar på att ta fram en metod som kan användas av flera samebyar.

Enligt uppdrag
Jenny Wik Karlsson
2018-07-06T13:48:06+00:00maj 19th, 2018|