Dokument
Språk
I större delen av Sápmi kan samerna inte använda samiska i sitt dagliga liv när de går till affären, läkaren eller
vilken annan samhällsservice som helst. Endast i vissa delar av Nordnorge och Nordfinland är det möjligt. Särskilt
för äldre samer kan det vara ett problem eftersom många behärskar samiska bättre än svenska.
Sedan 1974 finns det en samisk språknämnd inom Samerådet som har till uppgift att arbeta med språkvård och
språknormer. De samiska folkvalda organen, Sametingen i Norge, Finland och Sverige har också inrättat egna
expertorgan som arbetar med utveckling av samiska språket.
I Sápmi är marken täckt av snö mer än hälften av året och det finns en mängd ord för att beskriva snö och rimfrost. Samiskan har också en nyansrikedom när det gäller släktskapstermer. Idag börjar dessa termer falla i glömska, men förr i världen hörde det till en god uppfostran att kunna de riktiga benämningarna på nära och fjärran släktingar.
Finns det några svenska ord som härstammar från samiskan? Ordet kosa, en liten kopp med handtag, som många fjällvandrare har med sig i ryggsäcken, kommer från det samiska ordet guksi. Ordet kåta, samernas bostad förr i världen, kommer från ordet goahti. Ordet vaja, som betyder renko, kommer från det lulesamiska ordet vátjav.
De samiska språken är en viktig kulturbärare. Inom rennäringen är de samiska språken av stor betydelse. Där kan samiskan beskriva olika skeenden och händelser som med det svenska språket inte klarar av att beskriva. De samiska näringarna och den samiska kulturen är sammanvävda med varandra och kan inte särskiljas från varandra. För ett levande samiskt språk krävs att det används av dem som är aktiva inom näringarna.
Under SSR:s landsmöte 2004 beslutades att SSR ska stödja Sametingets handlingsplan för det samiska språket. Vidare beslutades att SSR som organisation ska uppmuntrar sina medlemsorganisationer att nyttja samiska.
Under landsmötet som hålls varje år används de samiska språken, syd-lulenordsamiska och allt som sägs från talarstolen tolkas till de tre språkvariteterna. Det är en viktig del av landsmötet att alla som deltar där kan följa diskussionerna på sitt eget mdoersmål.
I kommunikation internt i organisationen används de samiska språken framförallt i kommunikationen mellan samebyar och sameföreningar samt styrelsen. I kontakter med det övriga samhället används samiska endast i begränsad omfattning.
Vid kontakter med de nordiska samiska organisationerna är det en fördel att behärska något av de samiska språken för att få en effektiv hantering av ärenden som berör det samiska samhället på nordisk nivå. Samiskan används därför oftast vid sådana kontakter.
I kommunikation med medlemmarna ska de samiska språken användas regelbundet och konsekvent. Vid utskick till samebyar och sameföreningar ska samiskan användas där så är möjligt. Detta gäller särskilt i det månadsbrev som skickas ut till medlemmarna. I månadsbrevet står den aktuella månaden skriven på syd-, lule- samt nordsamiska.
Styrelsens arbetsspråk ska när det är möjligt vara samiska.
SSR:s personal och styrelse ska under 2007 erbjudas möjligheten till utbildning och vidareutbildning i de samiska språken.
Handlingsplanen är antagen av SSR:s styrelse den 30 mars 2007 i Arvidsjaur
Präglad av levnadssättet
Det samiska språket är starkt präglat av samernas traditionella levnadssätt. Det är mycket rikt på ord och nyanser som rör naturen och renskötseln. I renskötseln är samiska språket särskilt användbart eftersom det finns flera hundra ord som rör renens ålder, färg, kroppsbyggnad eller hur hornen ser ut. Med ett enda samiskt ord kan man säga något som det behövs flera svenska ord.I Sápmi är marken täckt av snö mer än hälften av året och det finns en mängd ord för att beskriva snö och rimfrost. Samiskan har också en nyansrikedom när det gäller släktskapstermer. Idag börjar dessa termer falla i glömska, men förr i världen hörde det till en god uppfostran att kunna de riktiga benämningarna på nära och fjärran släktingar.
Finsk-ugriskt språk
Samiska är ett finskt-ugriskt språk släkt med de finska och estniska språken. Karakteristiskt för det samiska språket är att till substantiven läggs ändelser (s.k. kasusändelser) istället för att som i svenskan använda prepositioner (ex: i, till, på). På Samiska heter till kåtan goahtái, där i:et är ändelsen. I samiskan böjs både verb och personliga pronomen i singularis, dualis och pluralis. Man skiljer alltså på om det är en person, två personer eller flera personer. Samiskan saknar genus, man skiljer inte på han eller hon . "Hon går till skogen" och "han går till skogen" och "det går till skogen" heter samma sak. Samiskan skiljer inte på bestämd eller obestämd form. Jag ser en båt och jag ser båten heter samma sak.Samiska i skolan
Idag finns det många samer som inte kan samiska, kanske så många som en tredjedel av befolkningen. Många samer som föddes under 60- och 70-talet har inte fått lära sig sina föräldrars modersmål. Istället lärde föräldrarna sina barn svenska, eftersom de trodde att det var det bästa för barnen. Själva hade många av föräldrarna upplevt en skoltid, där de inte fick prata någon samiska. ändå var samiska det enda språket de kunde när de kom till skolan som sjuåringar. Idag kan samebarnen lära sig samiska i skolan om de bor på en plats där det finns lärare i samiska. Om du tycker att samiska verkar vara ett spännande språk och du vill försöka lära dig det, finns det en nordsamisk nybörjarkurs med ljudband och kursböcker. Kursen heter Davvin (betyder norrut eller nordväst) och du kan låna den på ditt bibliotek.Ortsnamn
Många ortsnamn i norra Sverige är försvenskade eller förvanskade samiska namn. En del ortnamn är översatta direkt från samiskan. De samiska namnen saknas till största delen på kartor över området och samiska organisationer arbetar för att de ursprungliga namnen ska skrivas ut på kartorna. Kiruna kommer från ordet Giron, som betyder fjällripa. Kebnekajse, Sveriges högsta fjäll, heter på samiska Gievdnegáisi, som betyder Kitteltoppen. Jokkmokk kommer från lulesamiska ordet Jåhkåmåhkke, som betyder åkröken. På samiska heter Jokkmokk också Dálvádis, som betyder vinterboplats. Harsprånget är en översättning från det samiska namnet Njoammelhaskan. Harsprånget ligger i Stora Luleälv. Det var Sveriges mäktigaste vattenfall innan det 1951 byggdes ett vattenkraftverk där.Finns det några svenska ord som härstammar från samiskan? Ordet kosa, en liten kopp med handtag, som många fjällvandrare har med sig i ryggsäcken, kommer från det samiska ordet guksi. Ordet kåta, samernas bostad förr i världen, kommer från ordet goahti. Ordet vaja, som betyder renko, kommer från det lulesamiska ordet vátjav.
Rik på ord för snö
I samiskan finns mer än hundra ord för att beskriva snön. De anger snömängden, snöns konsistens, dess bärighet, snöytan, olika slags skid- och slädföre, det orörda snötäcket, spår av olika slag, rimfrost och snö på buskar och träd. Orden innefattar också barmarksfläckar, snösmältning och snöfläckar på sommaren. Ordet Vahca, anger första snön på hösten eller nysnö ovanpå gammal snö. Egentligen menas spårsnö, spår kan ju ses i nysnön. Det är något som är betydelsefullt både för jägaren och renskötaren.Släktskapstermer
Ett exempel på olika släktskapstermer är ord för föräldrarnas syskon. Faderns bröder har olika namn beroende om de är äldre eller yngre än fadern. En äldre farbror kallas iehke, och en yngre farbror för tjiehtje, på lulesamiska. Samma sak är det med mammans systrar. En äldre moster kallas för goasske, och en yngre moster för muohtá.Ursamiska
Samiska och de östersjöfinska språken går tillbaka på ett gemensamt urspråk, tidig urfinska. Ur den utvecklades ursamiskan omkring år 1000 f kr. De nuvarande samiska huvuddialekterna började troligen utvecklas på 800-talet e kr.Dialekter / huvuddialekterna
Det samiska språket indelas i tre huvuddialekter sydsamiska, centralsamiska och östsamiska. Man kan nästan kalla dem olika språk, eftersom skillnaderna i ordförråd och grammatik är stora och samer från platser belägna långt ifrån varandra inte förstår varandras dialekter. De olika dialektområdena följer inte riksgränserna, utan överskrider dem. De tre huvuddialekter delas i sin tur in i nio underdialekter. I Sverige talas nordsamiska och lulesamiska som är centralsamiska dialekter och sydsamiska.Handlingsplan för det samiska språkets användning inom Sámiid Riikkasearvi (SSR)
Bakgrund
Samiid Riikkasearvi (SSR) är en organisation för samebyar och sameföreningar. De samiska språken används såväl inom organisationen som inom samebyar och sameföreningar.De samiska språken är en viktig kulturbärare. Inom rennäringen är de samiska språken av stor betydelse. Där kan samiskan beskriva olika skeenden och händelser som med det svenska språket inte klarar av att beskriva. De samiska näringarna och den samiska kulturen är sammanvävda med varandra och kan inte särskiljas från varandra. För ett levande samiskt språk krävs att det används av dem som är aktiva inom näringarna.
Under SSR:s landsmöte 2004 beslutades att SSR ska stödja Sametingets handlingsplan för det samiska språket. Vidare beslutades att SSR som organisation ska uppmuntrar sina medlemsorganisationer att nyttja samiska.
Nuläget
Idag översätts en del av det material som tas fram inom SSR:s verksamhet. Det är då framförallt frågan om de handlingar som samebyar och sameföreningar får till landsmötet. SSR har vid flera tillfällen också gett ut böcker och handlingar på samiska, senast en jojkbok som kom ut under Jokkmokks marknad 2005. De ekonomiska förutsättningarna gör att det i övrigt bara översätts begränsat med material som produceras inom organisationen.Under landsmötet som hålls varje år används de samiska språken, syd-lulenordsamiska och allt som sägs från talarstolen tolkas till de tre språkvariteterna. Det är en viktig del av landsmötet att alla som deltar där kan följa diskussionerna på sitt eget mdoersmål.
I kommunikation internt i organisationen används de samiska språken framförallt i kommunikationen mellan samebyar och sameföreningar samt styrelsen. I kontakter med det övriga samhället används samiska endast i begränsad omfattning.
Vid kontakter med de nordiska samiska organisationerna är det en fördel att behärska något av de samiska språken för att få en effektiv hantering av ärenden som berör det samiska samhället på nordisk nivå. Samiskan används därför oftast vid sådana kontakter.
Vision
Inom SSR skall användandet av de samiska språken vara en helt naturlig del av verksamheten. SSR ska aktivt verka för att de samiska språken används.Åtgärder som ska vidtas under 2007
Under 2007 skall SSR:s arbete med utveckling av språket förbättras genom att organisationen ska översätta mer av det material som SSR producerar. På SSR:s hemsida (www.sapmi.se) ska samiskan användas mer. På hemsidan ska det finnas en särskild rubrik som beskriver det samiska språket samt hur SSR arbetar för att utveckla språket.I kommunikation med medlemmarna ska de samiska språken användas regelbundet och konsekvent. Vid utskick till samebyar och sameföreningar ska samiskan användas där så är möjligt. Detta gäller särskilt i det månadsbrev som skickas ut till medlemmarna. I månadsbrevet står den aktuella månaden skriven på syd-, lule- samt nordsamiska.
Styrelsens arbetsspråk ska när det är möjligt vara samiska.
SSR:s personal och styrelse ska under 2007 erbjudas möjligheten till utbildning och vidareutbildning i de samiska språken.
Handlingsplanen är antagen av SSR:s styrelse den 30 mars 2007 i Arvidsjaur
Samiid Riikaseravi – Svenska Samernas Riksförbund, ssr
Magasingatan 7, 903 27 Umeå Sverige
Magasingatan 7, 903 27 Umeå Sverige