Aktuellt

1 2 3 7

Idag startar Hovrättsförhandlingarna i Jakt- & Fiskemålet

Idag startar Hovrättsförhandlingarna i Girjasmålet.

Svenska Dagbladet har en debattartikel idag:

”Känslig miljö i fjällen kräver hållbar jakt”
Vi behöver få frågan om jakt- och fiskerätten i vår känsliga fjällmiljö klarlagd. Vår syn är att det är nödvändigt med ett klarare rättsläge för att minska konflikter i längden, skriver Jörgen Jonsson och Jenny Wik-Karlsson, företrädare för Girjas sameby.

Läs hela Debattartikeln här

Transportstyrelsen har nu fattat beslut om hjälm vid skoterkörning

Transportstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd om skyddshjälm, TSFS 2017:94.

Skyddshjälmsföreskrifterna innehåller bestämmelser om hjälmar som ska användas vid körning av motorcykel, moped, traktor,b utan karosseri, och terrängskoter utan karosseri. Bestämmelserna beskriver hur hjälmarna ska vara beskaffade och hur de ska användas samt vilka undantag som finns.

För att ta del av hela författningssamlingen rörande de allmänna råden om skyddshjälm. Läs här

Läs föreskrifterna här.

Replik till debattinlägg Kan renskötsel och naturvård samexistera?

Länk till tidningen

Krister Perssons debattinlägg Kan renskötsel och naturvård samexistera? Är både onyanserad och innehåller flera felaktigheter som inte kan stå oemotsagda.

Debattören påstår i sin inledning att renskötseln utgör ett hot mot såväl naturvården som art skyddet i Sverige. Detta sägs utan att debattören på något sätt visar på vilka grunder han har för att underbygga sitt påstående. Vidare påstår han att myndigheter och politiker ”okritiskt” tagit till sig av den kampanj som drivits av företrädare för renskötseln.

Enligt vår uppfattning är debattörens inledande text direkt missvisande och undanhåller flertalet viktiga fakta. Här bör bland annat nämnas det faktum att samtliga rovdjursstammar sett över en längre tidshorisont ökat i Sverige. Att rovdjurspopulationerna ökat har också medfört att de av staten utsedda myndigheter har rätt att fatta beslut om olika förvaltningsåtgärder som exempelvis licens och skyddsjakt.  Vare sig renskötaren eller företrädare för renskötseln i Sverige har det mandatet Det debattören egentligen påstår är att myndigheterna genom sitt agerande är ett hot mot naturvården. Det finns inget som helst belägg för att renskötseln utövande kommer att medföra att vi inte kommer att ha några rovdjur i Sverige, historien visar snarare tvärtom, de tillfällen då populationer ”utrotats” eller nästan upphört har skett genom statens agerande på olika sätt exempelvis skottpeng på varg. Intressant är också att de områden där rovdjuren utrotas inte återfinns inom renskötselområdet utan har varit lokaliserade i södra och mellersta delen av Sverige, exempelvis kan här nämnas brunbjörnen som 1920 endast fanns kvar i delar av Härjedalen, Jämtland och Lule lappmark, det vill säga inom renskötselområdet. Utöver detta så visar all forskning på området att dagens rovdjursstammar i norra Sverige lever i huvudsak på renar. Renskötseln utgör således en grund för rovdjurens bevarande.

Debattören bygger stora delar av sitt inlägg på egen fri felaktig tolkning av en nyligen publicerad rapport. Kontentan av hans resonemang utgår från att renskötseln idag inte kan anses vara hotad, då antalet slaktade renar aldrig varit så högt. Detta påstående är direkt felaktigt, i rapporten framgår att kalvslakten ökat över tid, vilket inte är att likställa med en ökad slakt totalt utan visar enbart på vilka djur som slaktas. Den statistik som finns tillgänglig visar tvärtemot vad debattören säger att slaktuttaget minskat drastiskt, under åren 1985–1995 slaktades i genomsnitt 90 000 renar/år, medeltalet efter 1995 har legat på ungefär 56 000 renar/år. Det är inte första gången denna rapport används på det sätt debattören nu gör, vilket föranlett att en av forskarna, professor Birgitta Åhman bemött de argument som nu framförts i ett sakkunnigutlåtande som ingivits till domstol i ett pågående mål. I detta utlåtande framgår klart och tydligt att det inte går att dra de slutsatser som debattören vill ge sken av.

De senaste forskningsrönen visar att minst var tredje renkalv blir björnföda under våren, lägg sedan till predation av övriga rovdjur och du får en situation som blir ohållbar om åtgärder inte vidtas. Bara det att tolerera ett bortfall på över 50 procent av produktionskapaciteten är helt oacceptabelt och ohållbart. Det skulle också vara helt otänkbart för vilken annan verksamhet som helst – inte alls bara för de renskötande samerna.

Debattören undanhåller också det faktum att Sverige har åtaganden både mot rovdjuren men också gentemot samernas rätt att bedriva sin traditionella näring, renskötsel. Detta betyder att bådas intressen måste tillvaratas och beaktas i förvaltningen.

Det debattören gör genom sitt inlägg är att ställa samernas renskötsel mot naturvårdens intresse, i detta fall rovdjursförvaltningen. Genom att göra på detta sätt bidrar debattören till att öka polariseringen och konflikter och kan inte annat än ses som oansvarsfullt av en aktör som sitter som ledamot i viltförvaltningsdelegation som säger sig värna om en hållbar förvaltning.

Jörgen Jonsson                                         Jenny Wik Karlsson

Förbundsordförande                                Förbundsjurist

Svenska Samernas Riksförbund           Svenska Samernas Riksförbund

Regeringens begäran om komplettering gällande Gallok riktas fel

Frågan om tillstånd för bearbetningskoncession i Gallok ligger återigen på regeringens bord. Regeringen har nyligen begärt att Länsstyrelsen i Norrbotten ska avge ett ställningstagande i frågan hur världsarvet Laponia kommer påverkas.

– Att regeringen avkräver svar från Länsstyrelsen är märkligt. Länsstyrelsen har upprepade gånger svarat att underlaget från Jokkmokk Iron Mines är bristfälligt. Istället för att hänskjuta ärendet så borde kravet om komplettering riktas till bolaget, säger Jenny Wik Karlsson, ombud för Sirges sameby.

– Samebyarna har under hela processen påtalat att Laponia kommer att påverkas, vilket vi också visat i våra yttranden. Vi har också flertalet gånger påpekat att bolaget inte beskrivit detta tillräckligt i sin MKB, säger Jan-Erik Länta, ordförande för Jåhkågasska tjiellde.

– Hur påverkan på ett världsarvs enastående universella värld bör utredas finns beskrivet från Unesco. Att regeringen nu sätter press på Länsstyrelsen istället för bolaget är olyckligt, säger Jenny Wik Karlsson.

– När det gäller utländska gruvbolag som vill exploatera samiska områden måste kostnaderna bäras av bolaget. De oersättliga värden som riskerar förloras motiverar grundläggande utredningar innan beslut kan fattas, avslutar Wik Karlsson och Länta.

 

För ytterligare information kontakta

Jenny Wik Karlsson
072 202 12 00

Konferens om landrättigheter, urfolk och samhällsplanering

SSR:s förbundsjurist deltar på stor konferens om landrättigheter, urfolk och samhällsplanering. Jenny kommer att delta i paneldiskussioner under dag två. Vid konferensen deltar bland annat FN:s specialrapporter för urfolk. Konferensen anordnas bl. a. av SIDA och SEI.

Vill du veta mer om konferensen läs här

Målbilder

SSR väljer att kliva av arbetet med målbilder, skogsbrukets hänsyn till renskötseln. Valet att kliva av arbetet grundar sig på att SSR inte upplever att vi får gehör för den hänsyn som behövs till skydd för renen.

Läs hela texten här

Global strålkastare på svenskt skogsbruk

Idag publicerar Greenpeace en rapport om skogsbruket i den boreala zonen, däribland Sverige

Läs rapporten här

The Times har idag, den 27 september 2017, publicerat en artikel angående skogsbrukets påverkan på renskötsel, där de bland annat lyfter fram SSR och samebyarnas uttalande om nolltolerans mot contorta.

Du kan läsa artikeln här :

 

 

Rätten till inflytande och delaktighet i svenska delen av Sápmi.

Global strålkastare på svenskt skogsbruk. Samerna erkänns i Sverige som urfolk och som en nationell minoritet, vilket stadgas i svensk grundlag. För urfolk har marken där de levt och verkat under lång tid stor betydelse för deras identitet, deras kultur och deras ekonomiska försörjning

 SSR:s medlemmar har genom det högsta beslutande organet, Landsmötet, vid ett flertal tillfällen uttalat att i områden som bebos och brukas av samer skall delaktighet och rätt till inflytande i förhållande till naturresurser råda. Internationellt betonas vikten av urfolks inflytande över naturresurserna.  Förvaltning och bruk av marker i områden som bebos och brukas av samer skall därav ske utifrån de internationella åtaganden som Sverige förbundit sig att följa. Dessa åtagande skall inte enbart efterlevas av staten utan även av de aktörer som på olika sätt påverkar markerna.

Den bruksrätt som samerna har till mark och vatten ska i enlighet med svensk och internationell rätt respekteras på motsvarande sätt som andra medborgares rätt att bruka mark. Samerna har samma rätt till skydd för renskötselrätten – som inkluderar rätt till renbete, jakt och fiske – som andra medborgare har för sin rätt till egendom. Hänsyn ska visas såväl för rätten till renbete som för rätten till jakt och fiske som ingår i renskötselrätten.

När åtgärder och ingrepp inom dessa områden sker måste följande beaktas:

  • Att samebyarnas rättigheter respekteras fullt ut
  • Att FPIC respekteras och efterlevs
  • Att åtgärder som påverkar möjligheterna att bedriva sin traditionella naturbetesbaserade renskötsel inte vidtas
  • Att de aktörer som verkar inom renskötselområdet respekterar och uppfyller de krav som ställs i folkrätten
  • Att aktörerna erkänner samerna som urfolk och de rättigheter som följer av det

Free, Prior and Informed Consent/Fritt, I förväg lämnat, Informerat Samtyckte

Här punktas de principer som gäller urfolkens rätt till samtycke och inflytande upp.

Free/Fritt

  • Urfolket ska ha accepterat processen
  • Informationsinitiativet ligger på bolaget, informationen ska vara transparent och objektiv
  • Processen ska vara fri från mutor eller tvång
  • Möten och beslut ska genomföras på platser, tidpunkter, på det språk och i det format som samerna har godkänt
  • Rättighetsinnehavarna ska ha informerats om sina rättigheter att säga nej
  • Medling ska sättas in om enighet inte kan uppnås
  • Bolagen förbinder sig att inte fortsätta processen utan medgivande från urfolket

Prior/I förväg

  • Informationen ska ges så tidigt som möjligt
  • Tillräcklig tid måste ges för att förstå och analysera all relevant information och dess konsekvenser
  • Beslutsprocessen för att kunna lämna sitt medgivande måste respekteras trots tidsutdräkt

Informed/Informerat

  • Objektivt och täcka både positiva och negativa konsekvenser
  • Vara fullödig och täcka ett spektrum av tänkbara sociala, socio-ekonomiska, kulturella och miljömässiga konsekvenser, samt konsekvenser för urfolkets rättigheter
  • Vara tillgängligt, transparent, lättförståeligt och på det språk urfolket vill
  • Urfolket ska ha möjlighet att ha rådgivare med sig
  • Informationen ska tillgängliggöras för alla grupper inom urfolket, ex kvinnor, äldre

Consent/Samtycke

  • Ett fritt givet beslut som kan vara ett JA eller ett NEJ till den föreslagna åtgärden
  • Rätten att ändra sig om ny information tillkommer
  • Ska ges på det sätt och genom den beslutsprocess som urfolket beslutat om
  • Inte detsamma som konsultationer
  • Inte för all evighet gällande

Skogen är en viktig resurs för renskötseln och en förutsättning för att den ska kunna bedrivas.

Renarna går på naturbete året om och renskötarna flyttar de mellan olika betesmarker beroende på årstid, väder och betestillgång. För att renskötsel ska kunna bedrivas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt idag och för framtida generationer behövs stora arealer sammanhängande betesområden. Det medför att renskötseln är mycket arealkrävande och behöver tillgång till marker där renarna kan finna bete och där de får betesro. För att renarna och renskötarna ska kunna röra sig mellan betesområdena behövs framkomlighet.

Vintern är den kritiska perioden för renskötseln. Vinterbetet utgörs till 40–70 % av lavbete, främst renlavar. Tillgången på vinterbete påverkar renarnas överlevnadsmöjligheter och begränsar ofta en renhjords storlek. När snöförhållanden gör det svårt för renen att komma åt marklavarna övergår den på att äta trädlavar, framförallt hänglavar. Under dåliga betesförhållanden, tex nedisat markbete, är tillgång till hänglavsskogar avgörande för renens överlevnad. Samma sak gäller under våren då marklavsbetet normalt försämras.

Hänglav

Äldre skogar med trädlav är en viktig betesresurs. När det blåser kraftigt lossnar hänglav ur träden och faller ned på marken där renen kan beta den. När skogar med bra hänglavsbete avverkas tas en viktig betesresurs bort direkt. Den hänglav som sitter högt upp i grenar och toppar tillgängliggörs i avverkningsresterna, men spridningsmöjligheterna för framtida betesresurser minskar då träd med hänglav avverkas. Utglesningar av skogar och hyggesfria skogsbruksmetoder kan däremot bidra till att betesresursen finns kvar och med tiden kan öka.

Hänglav är viktigt bete under normala vårar och under svåra betesförhållanden. Med dagens och kommande klimatförändringar är svåra betesförhållanden återkommande och redan nu mer en regel än ett undantag under längre delar av vinterbetesperioden och då är hänglaven renens livsviktiga betesresurs. Detta i kombination med samebyarnas minskade tillgängliga betesresurser pga olika exploateringar (tex skogsbruk, vindkraft, gruvor, turism) gör att behovet av bra betesmarker är ökande. Hänglaven tar lång tid på sig att öka sin biomassa och vid föryngringsavverkning avverkas skogen när den återfått sin betespotential ur trädlavsaspekt. På en avverkad yta packas snön hårdare och avverkningsrester ligger kvar, detta ändrar renens födosök och försvårar dess möjlighet att gräva efter markbetet.

Äldre tallskog har ofta karaktärer som gör att renarna trivs att vara där. Under somrarna flyttar fjällsamebyarnas renar till fjälls där de på höga höjder kan söka svalka och komma ifrån insekter på snöfläktarna. Skogssamebyarnas renar stannar kvar i skogsområdet året om och där är de äldre granskogarna viktiga miljöer för att ge renen svalka och skydd mot insekter under varma sommardagar.

Contorta

När de avverkade skogarna återföryngras med contorta blir området ett renskötselimpediment. Betesmarker som föryngras med contorta medför svårigheter för renskötseln i form av minskade betesmarker, ökade arbetsinsatser och ökade kostnader.

Det icke svenska trädslaget har större och flera barrnålar som beskuggar marken och de barr som faller till marken lägger sig som en matta och hämmar tillväxten av marklavbetet.

Contorta är ett renskötselimpediment på så vis att det blir en obrukbar mark då en stor areal betesmark försvinner och som inte ersätts på annat sätt av skogsbruket. Contortans trivsel av att stå mycket tätt i ungskogsfasen och skogsbrukets skötselstrategi att både röja och gallra i lägre omfattning än i bestånd med svensk tall medför negativa effekter för renskötseln. Täta ungskogar är mycket svåra att ta sig igenom för både ren och renskötare. Framkomligheten och betesmöjligheterna minskar och för samebyarna och den enskilde renägaren innebär det ökade kostnader. När renhjorden ska flyttas förbi större sammanhängande contortaplantager kan hjorden splittras, med mycket merarbete och ökade kostnader för renskötarna som följd, det är vanligt att samebyarna tvingas bekosta helikopterhjälp.

Med hänsyn till renskötseln ska contorta inte nyetableras inom renskötselområdet och befintliga bestånd ska avvecklas och ersättas med inhemska trädslag.

Ladda ner pdf:
Rätten till inflytande och delaktighet i svenska delen av Sápmi.

 

SSR riktar skarp kritik till Jokkmokk kommun

Jokkmokks kommun har i ett yttrande som tillsänts regeringen (Miljödepartementet) klart uttryckt att de anser att den framtida förvaltningen av Laponia ska övertas av naturvårdsverket och/eller Länsstyrelsen.

– Den process som lett fram till bildandet Laponiatjuottjudus, som idag förvaltar Laponia, är unik i Sverige och kan ses som en framtidsmodell för en hållbar förvaltning av vår natur och kultur, säger Jörgen Jonsson, förbundsordförande SSR.

– Jokkmokks kommuns agerande äventyrar Laponiatjuottjudus framtid och möjligheterna att tillvarata de kunskaper som finns hos alla parter, framförallt hos de samiska parterna, fortsätter Jonsson.

– Förvaltningen såsom den sker idag bygger på ett helhetsperspektiv som utgår från Laponias unika värden och innefattar delaktighet och inflytande såväl lokalt, regionalt som nationellt, något som är unikt i Sápmi, säger Jenny Wik Karlsson, Förbundsjurist, SSR.

– Internationellt betonas vikten av lokalt inflytande över naturresurserna och att finna hållbara lösningar för förvaltning av dessa områden, framförallt lyfts vikten av urfolkens traditionella kunskaper. Att överföra förvaltningen till Staten såsom Jokkmokk kommun föreslår är inte bara otidsenligt utan också i strid med flertalet internationella rekommendationer, fortsätter Wik Karlsson

– Jokkmokks kommuns yttrande kan inte uppfattas som något annat än starkt provocerande som tar sikte på politiska poänger snarare än att skydda de unika värden som återfinns inom Laponia, avslutar Jonsson och Wik Karlsson.

För ytterligare information kontakta:

Jenny Wik Karlsson, 072-202 12 00, jenny@sapmi.se

Ladda ner pressrealeasen här

1 2 3 7
Inloggning