/, Aktuellt/Jörgen Jonssons inledningstal

Jörgen Jonsons inledningstal Landsmötet Staare 2018

Ärade Ombud, Sameföreningar, Samebyar och Gäster.

Jag har den stora äran att få hälsa er alla välkomna till SSR:s landsmöte här i Staare. Vi befinner oss nu på sydsamiskt område. Årets Landsmöte är speciellt på flera sätt, vi firar 100 års jubileet av det första landsmötet på svensk sida. Ett firande som tog sitt avstamp i februari kommer pågå under hela 2018, från SSR:s sida är vi otroligt glada att vara en del av detta firande.

Detta Landsmöte är också mitt sista som SSR:s ordförande. Under mina nio år som ordförande för organisationen har det hänt mycket, både i vår omvärld men också inom organisationen. Våra frågor har under de senaste åren synliggjorts och diskuterats både internationell, nationellt och lokalt. Syns vi inte så finns vi inte. Det som behövs nu är att våra rättigheter respekteras fullt ut och att staten och dess företrädare tar sitt ansvar och agerar. Nu måste ord bli handling.

För mig har det alltid varit en självklarhet att SSR behövs och under mina nio år har jag blivit än mer övertygad. Vi behöver en stark organisation som kan lyfta och driva våra frågor framåt. SSR är också en plattform där vi medlemmar kan finna lösningar som är hållbara för oss, både i interna och externa frågor. SSR: styrka har alltid varit att våra med-lemmar representerar hela den svenska delen av Sápmi, samtliga 44 samebyar är med-lemmar hos oss och sameföreningar från Göteborg till Kiruna, det gör oss unika. Det är ett arv som måste förvaltas väl. Det är också ett arv som vi måste förvalta gemensamt. Om SSR inte lyckas med att hålla ihop så försvagas vi betydligt både i trovärdighet, legitimitet men också ekonomiskt.

För att kunna fortsätta vårt viktiga arbete krävs resurser, något som vi tydligt adresserat till både Sametinget och regeringen. Min förhoppning är att vi i framtiden slipper jaga ekonomiska resurser utan att både sametinget och regeringen hörsammar vår begäran. SSR har genomgått ett ekonomiskt stålbad som vi nu lämnat bakom oss, för att möta medlemmarnas ökade behov så behöver finansieringen också följa med.

En av våra största utmaningar idag men också i ett långsiktigt perspektiv är effekterna kli-matförändringarna. Arbetet med denna fråga är prioriterat i organisationen och kommer så att vara under en lång tid framöver. Här krävs gemensamma insatser för att skapa förut-sättningar för en långsiktig och hållbar renskötsel. Här behöver vi ta fram egna strategier och planer, på hur vi kan både bidra till minskad påverkan men också hur vi kan förbereda oss på de olika omställningar som kommer att bli nödvändiga. Men det krävs också att vi får stöd och aktiva åtgärder från regeringen för att genomföra våra strategier.

Under min tid som ordförande har vi arbetat fram grunderna för hur vi själva definierar en hållbar och långsiktigt hållbar renskötsel och hur vi kan arbeta för att nå dit. Det är ett arbete som inte är färdigt utan måste arbetas vidare med och något som jag hoppas prioriteras fortsättningsvis.

Finns det förutsättningar för renen så finns också möjligheterna för renskötseln. Mycket av SSR:s arbete handlar också om att stärka de samiska rättigheterna och att dessa respekt-eras fullt ut. Renen är viktig i hela det samiska samhället och bär på tradition, kunskap och naturligtvis vår rätt genom att beta sig fram genom landskapet, årets Landsmöte kommer att inledas med att vi får höra om renens betydelse historiskt men också idag, något som är viktigt att lyfta och synliggöra.

En avgörande fråga för renen och på så sätt också renskötseln är att vi får en hållbar rovdjursförvaltning, där är vi inte idag. Förlusterna till rovdjuren är allt för höga och långt ifrån SSR:s toleransnivå på max 5% och riksdagens beslut på max 10%. Återigen ord måste bli handling! Vår kultur bokstavligen äts upp av rovdjuren.

Jag hade hoppats att Jakt och fiskeprocessen mot staten hade fått sin utgång innan jag lämnat över ordförandeskapet, vi har inte kommit hela vägen fram än. Nu väntar en process i Högsta Domstolen som jag med spänning ser fram emot att följa på sidan av. Att få varit en del i denna process är att få vara en del i historien och min förhoppning är att vi inom en nära framtid kommer att få en hållbar lösning för förvaltningen av småviltsjakten och fisket. Jag hoppas också att vi i framtiden slipper långa rättsprocesser utan att vi hittar politiska lösningar. Att kliva in i en lång rättsprocess oavsett utfall kräver mycket, det påverkar människorna bakom, något som vi kommer få höra Girjas prata om under Landsmötet. Det är oerhört betydelsefullt för SSR och för vårt arbete med att stärka våra rättigheter att det finns samebyar som är beredda att tillsammans med oss driva dessa processer. Jag vill därför rikta ett stort tack till Girjas för deras viktiga arbete och insats hitintills i processen.

En fråga som fanns på agendan när jag blev ordförande var renskötselkonventionen, och jag hade inte kunnat tro att den fortfarande skulle vara olöst. Jag är oerhört glad för att ni medlemmar lyckades finna en enig lösning på hur SSR skulle arbeta vidare med frågan. Idag ligger frågan inte på vårt bord utan på respektive regerings. När vi från samiskt håll arbetat fram ett gemensamt förslag så borde ansvariga ministrar inte försena processen ytterligare utan arbeta vidare med det samiska förslaget. Jag vill därför skicka en direkt uppmaning till ansvariga ministrar, låt oss få en lösning inom kort.

Avslutningsvis vill jag tacka er alla som tagit sig tid att närvara vid årets landsmöte, det är ett viktigt forum för oss att mötas och utbyta erfarenheter. Att se så många av er här visar tydligt att SSR är viktig, och framförallt så är det ni medlemmar som utgör grunden och stommen för vår verksamhet.

Jag önskar er varmt välkomna till Landsmötet.

2018-05-31T11:18:52+00:00 maj 31st, 2018|